Så himla skönt. Har just utnyttjat presenten jag fick av maken och barnen när jag fyllde år, en makalös spa-behandling - extra skönt efter att ha burit tunga väskor uppför trappor och letat busshållplatser och sånt som man gör när man, som jag, bara kan centrum och inte bussrutter som inte stämmer med kartan när de bygger om överallt.
Men jag kom fram till hotellet och lyckades få utsikt över Brunnsviken genom de ganska små fönstren på översta våningen. Jag har förstås inte åkt hit bara för att njuta, utan för att ha roligt också - vilket jag förmodar att det blir i morgon när en stor del av landets läromedelsförfattare ansluter för ett årsmöte. Jag har stämt träff med två stycken - en av dem är Ökenråttan som kommenterar flitigt här. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar blir det föredrag, underhållning, god mat och dans. Och en natt till i samma säng som nu. Och så tjejpromenad i Hagaparken och lite förfest på rummet. Jag har lovat mig själv att inte ens fundera över hur det kommer att gå för de två sångtexter jag mailade iväg innan jag åkte. De är som mina små barn som ska ut i världen... ganska pirrigt, ska de klara granskande ögon? Men... ja just det, jag skulle inte tänka på dem. Överlever de så gör de... annars blir det soptunnan.
10 kommentarer:
Hälsa Ökenråttan att hon måste gå med på Facebook!
Det var minsann ett annorlunda fönster .., men härligt att bo på hotell! I sommar ska jag ta in på Saltsjöbadens hotell i Ystad, alldeles vid havet. Jag längtar redan!
Så härligt att du kan unna dig det! Jag älskar att bo på hotell men får sällan göra det, maken gillar inte men får göra det desto mer ... varför är livet ofta på det viset? Nåja, lycka till med dina dikter och allt annat!
Ö-helena: Jag ska göra vad jag kan.
Elisabet: I sommar ska jag nog bara bo i båten, inte så lyxigt... så jag njuter desto mer nu.
4U2!: Det hör inte till vanligheterna, men jag har varit här 6 ggr förut på årsmöten, och varje gång drömt om att ta ett extra dygn med spa.
Livet ÄR orättvist... men kanske tröttnar man på hotelliv också?
Ang. dikter...jag kallar dem enbart sångtexter, för jag har förstått att dikter numera ska vara kryptiska och svåra, och jag skriver per automatik väldigt sångbart, fast inte alltid rimmad versform, men man ser ändå direkt att det ska sjungas. Dikt låter så stort i mina öron, men tack ändå, jag hoppas förstås att de funkar.
Det jag fastnade för är att du skriver att dina sångtexter är som dina små barn som ska ut i världen och bli granskade. Och om dom inte klarar sig blir det soptunnan. Hm...
Det låter hårt.
Hoppas dom får en värdig begravning i alla fall. Och kanske skulle du låta minibaren vara i fred :o)
Annars låter det som om du har det bra.
Kulsprutan
Det låter trevligt med god mat och dans - ni harväl en del gemensamt att prata om, antar jag...
Barnen blir säkert omtyckta, lättsamma och väluppfostrade som de är!
Men åh vilken present! Och vilket hotell! Ska bli skojigt att läsa mer om hur det var under resan och alla möten.
Glada kramar!
Å det hotellet är såå fint. Jag var med på invigningen för "hundra" år sedan tillsammans med sekreterare från föreningen EAPS. (European Association for Professional Secretaries). Underbart läge nästan mitt inne i staden - i vart fall nära.
Förstår att du njuter till fullo och att dessutom få träffa fina, bra kollegor är ju bara plus i kanten.
Men vilket hotell är det, vill jag veta?!
K-sprutan: Jag tog det rätt lugnt med minibaren...
Det där med barn-i-stora-farliga-världen har jag känt många gånger. Men jag brukar låta misslyckade foster passera i tysthet, skrävlar bara om de lyckade barnen... ;)
Musikanta: Ja, inte behövde vi fördriva tiden med att leta efter ord...
Ullisen: Jag missade att det kom så många kommentarer här - hade fått mängder med dubbelmail om en grej där vi har gruppadresser och alla kommenterade en händelse i gruppen, så inkorgen var smockfull.
Presenten var suverän - men jag fick ju välja den själv också... ;)
Eleonora: Kul att du varit där, men riktigt så gammal är du nog inte, för det ser väldigt modernt ut...
K-häxan: Radisson Blu i Hagaparken.
Skicka en kommentar