Jag hade sett fram emot serien om svenska dialekter - men vad har jag nu sett i tre program? Jo, Fredrik Lindström, Fredrik Lindström, Fredrik Lindström...
Blir lite lätt trött på att se och höra honom gå omkring och fundera - jag ville höra dialekter... men det hinns inte med mycket av.
Jag hittade inte någon mailadress på svt:s hemsida, annars hade jag skrivit direkt, men de flesta kändisar brukar ju googla på sina namn och om Elisabet i Ystad (ja, inte numera!) blev hittad på bloggen (fast då var det ju nån hon beundrade!) så kanske det här hamnar hos rätt person i alla fall.
Uppdatering: Nu lägger jag in ett något elakt citat, för jag klippte bort det som han egentligen sa är vackert - och låter det syfta på honom själv... Och jag inser att om man kallar det "bjuder på sig själv" blir det betydligt tjusigare än att vara egotrippad. Citatet kommer från DN.
"Det är vackert, säger Lindström som berättar att han experimenterat med sin egen roll och visat en betydligt mer privat Fredrik Lindström än tidigare. Allt för att kunna lösa dialektmysterierna."
20 kommentarer:
Kollade på det första, det om Värmlandi på Play igår. Jag gillade det inte. Alltså det var ett väldigt välgjort program, snyggt och lite roligt skildrat sådär. Men jag kunde inte bli kvitt känslan av distans, av att FL trots det han uppgav (eller kanske för att han tjatade om det hela tiden) var lite von oben, att han var mer observatör än deltagare. Och det fick ju bara studieobjekten att te sig som lantisar. (Fast bitarna om kyrkvaktmästaren i Ö Ämtervik var bra, där var känslan helt annorlunda, som om han faktiskt var intresserad av det han höll på med.)
Dessutom tyckte jag att själva det dialektala var ganska hafsigt genomfört. Som du säger: det programmet handlade mer om FL än om språk. Fast jag kollar nog på fler delar ändå om jag hinner.
Miss G: Roligt att du tar dig tid till lite surf när du har så mycket att göra!
Jag tyckte att det första programmet var roligast och mest intressant. Det från Blekinge blev inte mycket Blekinge alls...
De där ointresserade jaha - öhö - mhm känns påklistrade.
Nu förstår jag varför vi på körresan i Sunnetrakten fick höra talas om vaktmästaren i Ö.Ä. Han var tyvärr inte på plats när vi kom till den kyrkan, men det var öppet trots tidig timme. Och Selma var på plats, förstås...
Har tänkt precis samma sak, att så värst mycket om dialekterna har det inte blivit. Väldigt tråkigt för jag blev så himla glad när jag såg att Lindström skulle göra en ny säsong av Svenska dialektmysterier.
Vonkis: Förra omgången var bättre, då intresserade han sig inte bara för sig själv.
Till FL:s försvar kan man väl säga att han antagligen inte producerar eller klipper programmen själva. Ökat fokus på honom som person skulle jag gissa har att göra med att han blivit betydligt populärare sedan förra programserien genom På Spåret- domartjänsten och föreställningen med Schyffert.
Ingela: I det senaste skojade han om att hans chef och producenten var tveksamma till att det skulle handla så mycket om honom...
Visst, populär må han vara, men då behöver de inte låtsas att det ska handla om dialekter, då kan det heta Fredrik Lindström ur alla vinklar, eller nåt sånt.
Har inte hört några dialektmysterier tidigare. K. hade spelat in två stycken, ett från Värmland och ett till som jag inte vet var det var ifrån. Jag tyckte bara det var blaha blaha och har redan raderat båda. Har ingen som helst lust att lära känna FL privat.
Jag håller med.
Nu såg jag inte det första programmet, däremot det från Bohuslän och jag hade hela tiden den där känslan att han EGENTLIGEN inte var intresserad av fiskaren, utan bara av orden som kom och det kan man kanske förstå, men då behöver man inte låtsas vara intresserad ..., det kändes - för mig - som om han utnyttjade godtrogna människor, ja, det låter ju väl starkt, men nja.
Den första serien han gjorde, tyckte jag var totalt UNDERBAR!
Jag kommer säkerligen att se fler avsnitt här också, men i stort sett håller jag med dig.
Jag såg inte det senaste, men ska göra det på play så fort tiden medger. Det är synd om programidén slarvas bort, det är roligt med språkvetenskap i populär form. F-kunskap är inte ett lika intressant ämne.
Musikanta: Det är himla trist att det blir så, för dialekter i sig är himla kul och intressant.
Elisabet: Just så kände jag med, att de få gånger han nedlät sig till att verkligen lyssna på folk, var det nedlåtande och oengagerat. Som om det var nåt han var tvungen att ta med.
Ingela: Jag tyckte att förra serien för några år sen var väldigt rolig och intressant. Jag älskar öht såna nedslag i verkligheten av dokumentär art. Jag har sett en del norska roliga program med en kul tjej som åker runt och tittar på konstigheter - har helt glömt vad det heter/hette, men ack så kul.
Ja, har också sett några snuttar ur den, den är helt underbar. Ingen distans mellan programledaren och "folket".
Ingela: Den gick på en udda tid - har jag för mig - och det fanns ingen reklam för den, så det var bara en slump att jag halkade in på den vid några tillfällen.
Ja den "galna" glada norskan är kul!
Jag kan bara instämma i det du skriver, för mycket Fredrik och för lite dialekt. Nyss skrev jag en lite längre text om programmet där jag även har ett nytt namnförslag: http://kulturkonsument2012.wordpress.com/2012/04/04/svenska-dialektmysterier/
Jag kan bara instämma i det du skriver, för mycket Fredrik och för lite dialekt. Nyss skrev jag en lite längre text om programmet där jag även har ett nytt namnförslag: http://kulturkonsument2012.wordpress.com/2012/04/04/svenska-dialektmysterier/
Vi mötte herr Pösmunken själv nere på Strandvägen i går. - Jag har hört honom live en gång och det var populistiskt och ytligt. Kanske roligt för den som aldrig tidigare reflekterat över vårt språk med dess förutsättningar och möjligheter ... Det där lät stöddigt, va?
Jag gillar vad Fredrik Lindström gjort för folket. Genom att göra en Herman (Lindqvist) har han fått upp ögonen för ett intressant ämne. Men det förstås. Skillnaden mellan Lindström och Lindqvist är att den ena är utbildad inom det han snackar om, den andra bara hobbyintresserad. Men resultatet blir ju detsamma! Och jag tycker det är rätt underhållande.
Cecilia: Jag letar och letar i minnet men kan inte komma ihåg programmets namn.
Kulturkonsument 2012: Tack för besöket, jag har kollat in din blogg som du redan har sett förstås.
Ökenråttan: Må ingen skugga falla på dig för att han rör sig i dina kvarter. Och visst är det bra om han kan göra tidigare ointresserade intresserade!
Ullrika: Som jag sagt tidigare, har min aversion uppstått i den här sista serien. Men den andre jeppen... hm... jag stänger av tv-n när han går igång. Höjden var när nån frågade om det inte var känslomässigt svårt att se krig på nära håll. Då grät han en liten skvätt för att visa hur känslig han är...
Den definitiva botten nådde HL i mina ögon när han "rasade" (har lärt mig ordet på löpsedlar!) över att Vickan och Daniel inte döpte sitt barn enligt hans initierade förslag. Då hade man nästan kunnat skriva "Bloggblad i tårar" på löpsedlarna!
Men nej nej! Jag försvarar inte hur de är varken den ene eller den andre... bara uppskattar resultatet av att avmytifiera historia och språk.
Ullrika: Då missförstod jag dig, tyckte det lät som om du var anhängare. Men de måste ju faktiskt ha en hel mängd såna, annars skulle de ju inte få så mycket plats i tv.
Historia är jag intresserad av på ett helt annat plan än att lyssna på folk som mässar om kungar och olika slag. Min historielärare förstörde allt intresse redan på mellanstadiet genom att mala oavbrutet hela lektionen medan han trodde att vi lyssnade. I tre år malde han, och inget lärde jag mig. Jag lärde mig mer av att bygga mini-vikingahus med mina elever och att spela teater om olika händelser. Eftersom jag inte kunde så värst mycket, slapp de mässandet.
Skicka en kommentar