Nu är det inget roligt längre... Först skotta sig ut till bilen på morgonen, och sen skotta sig hem igen. Vårdagjämning, just det!
Jag läste i Språktidningen i dag att man "gubbplogar" i större städer, alltså först tar man de stora vägarna som leder till de "manliga" arbetsplatserna, och sist tar man de vägar där barn, barnvagnsmammor och äldre med rollatorer stretar för att komma till busshållplatserna. Aha, tänker någon. Nu är hon allt fördomsfull... Okej då. Det finns väl nån enstaka pappa som kämpar med barnvagnen i snön.
Efter några tag med skyffeln är det Y-plogat hos mig nu. Jag nöjer mig med att kunna gå till förrådet (där frysen finns), till bilen och till brevlådan. Nu vill jag blogga om blåsippor, videkissar och fågelsång... Det har varit en tung vinter, jag tröttnade på snön redan på tredje dagen i november. Sol på skare går an... men det här eländet? Näe.
Med glädje kan jag meddela att maken nyss berättade att man här i stan plogar gång- och cykelvägar samt busshållplatser innan man tar gatorna.
12 kommentarer:
Det är nog inte så fördomsfullt. Först gör man vägarna, sedan trottoarer och mindre vägar. Och det är där de kollektivtrafikåkande kvinnorna och barnen håller till, jo, för det går att belägga med statistik vem som reser på vilket sätt...
Och vi har tydligen mycket mindre snö ..., men kallt är det.
Å andra sidan har jag ingen riktigt bra vårjacka, så ..., tja, det känns ganska bra ändå ,-)
cruella: Jag ser ju på vår lilla gata... vi ligger nog sist i hela kommunen, där ligger ju en skola där mest kvinnor och barn håller till.
Tänkte mest att någon skulle tycka att jag var fördomsfull som skrev "mammor med barnvagnar"... För det brukar ju vara så att det finns Någon därute som hugger på det mesta.
Jag har fått arga påhopp för än det ena och än det andra - för "det finns minsann undantag..." så jag var lite ironisk mot huggarna.
Elisabet: Vi har grus på uppfarten, vilket gör att vi inte kan skotta när den första snön kommer utan att sabba både grus och gräsmatta, därför blir det halt och knöggligt och hopplöst på uppfarten. Kommer det att smälta till midsommar? Jag tror att det kom 30 cm det här dygnet. Och så blåst på det...
Jag har vårkläder, så för mig är det inga problem med vår nu. Meddetsamma, helst.
Ja, man får vara försiktig med vad man säger numera. Ljuslockig och blåögd får man uppenbarligen inte använda varken i tal eller skrift. Mörkhårig och brunögd bör man nog också undvika...
Här är det faktiskt en del pappor som drar sina barn till och från dagis, men på pulka.
Musikanta: Det har gått troll i det där... jag som jobbar med barn som har ett annat modersmål (se där! så får man säga) hemma, har problem... en del är födda i Sverige,är alltså inte alls invandrare, har svenskt medborgarskap. Andra är flyktingar - men när de väl bosatt sig här är de inte flyktingar. Några är kärleksinvandrade av fri vilja (alltså mamman, inte barnet!). Det går liksom inte att klumpa ihop det. Svenska som andraspråk heter mitt jobb officiellt, men för en del barn är svenskan det tredje eller fjärde språket.
Jag läste också om "gubbplogning" och det stämmer då helt visst här i stan. Jag tycker för övrigt att man får använda både blond och blåögd och mörklockig och brunögd - det hänger väl mer på i vilka sammanhang man säger/skriver det.
Undantag finns väl alltid? Vi är ju inga guppifiskar, där alla är lika? (och tur är väl det)
I mina trakter plogar man först trottoarerna - och sandar - för häromkring bor politikernas gamla mammor och fastrar. There are advantages...
Ruta Ett: Ja, klart att Musikanta överdriver, men det ligger en del i att man många tror att man lägger värderingar i om man beskriver efter hudfärg.
Jag fick en utskällning av en man för att jag inte hade invandrare med på fler bilder i församlingsbladet. Och då menade han förstås mörkhyade, för finnar eller polacker har ju inte skyltar på sig... Han tyckte att jag var främlingsfientlig - men jag kan ju inte flyga på första bästa mörkhyade och fota bara för att bevisa motsatsen.
Ökenråttan: Hahaha... den var rolig!
Förresten har Språktidningen kommit! Tack för att jag fick ärva dina tidningar, jag blev så sugen när jag läst ut dem att jag prenumererar nu.
Jag tror det ligger mkt sanning i det där du skriver om gubbplogning.
Inget snack om den saken.
Trist,
Håller med Ruta Ett också.
Good grief.
Annika: det kanske är samma princip som att mannen tar den stora bilen - där det finns två - och frun tar den lilla och kör barnen i...
Klart att Ruta Ett har rätt - jag hörde ironin i Musikantas kommentar, men man måste nog känna folk för att höra ironi i skrift, det brukar inte gå fram alltid.
Jag har för mig att Umeå börjar med gångstråken när de plogar.
Här i stan vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Tio meter gångväg som förbinder två körgator (utan trottoarer) kan vara skottade, men inte körvägarna dit. Så de tio metrarna fungerar som oas om man kämpat sig dit. När sen gatan plogas är det inte ovanligt med en vall mot gångvägen.
Min kompis bilförsäljerskan berättade hur hon fått en man att köpa en stor och trygg bil till det käraste han hade.
Cecilia: Visst borde det alltid vara den som kör barn som har den säkraste bilen... Vi har alltid bara haft en, jag hade nog annars valt den mindre av parkeringsskäl...
Här kör de upp stora vallar in mot våra uppfarter när de plogar gatan. Utom en gång när jag stod och skottade när plogen kom, då var killen galant och körde undan min snö också.
Skicka en kommentar