När så många andra gnäller över "grå november" då njuter jag storligen. I alla fall om jag slipper köra bil på kvällarna och inte behöver vara ute när det regnar. Visst njuter jag av andra årstider, men inget är för mig så vilsamt som kravlösa novemberdagar. Och aldrig tröttnar jag på att stava mig fram i ensamhet på den gamla järnvägsbanken. Inte heller tröttnar jag på att slumra lite på soffan efter en varm dusch...
Jag hade förstås hoppats att få ett slutbesked om uppdraget från ett det andra förlaget om Haydn-texten som jag berättade om senast. Det är inga krusiduller när redaktören tycker att jag har lånat lite från någon annan söndag, gjort några avsteg med betoningarna, eller lagt melismer fel, men jag är hårdhudad och när jag skriver på beställning hinner jag inte fästa mig vid texten. Tre gånger har jag ändrat - och var själv rätt nöjd när jag blåste iväg den senaste versionen i morse. Jag måste erkänna att det är roligare när jag inte har så fasta ramar att hålla mig till, utan får sväva ut lite och tolka fritt, efter vad jag tycker att musiken beskriver. Så om det inte blir nån Haydn överlever jag ändå.
10 kommentarer:
Ja, tänk så många olika kunskaper vi människor besitter! Det skulle vara intressant att få se och lyssna när du tar dig an sånt här .., som för mig är rena grekiskan!
Lycka till och grattis till att det går så bra, för det gör det ju!
Oj, så roligt att du har med så många sånger! Det måste vara jätteroligt när sådant du gjort verkligen används också!
När det gäller november tyckte jag att det var en mysig månad -när jag pluggade. I år har den mest inneburit att åka hemifrån i mörker och komma hem i mörker och däremellan ta hand om blöta barn och leriga kläder i mängder. Jag är med andra ord rätt glad att det snart är december :)
Summa summarum: fullt ös för Bloggblad! Trevlig helg!
GRATTIS igen! Du har verkligen flyt nuförtiden, trots en del petiga redaktörer.
Kulsprutan
Ska bli spännande att få läsa hur det går!
Elisabet: Det är inte så väldigt många år sen som jag tyckte att det var väldigt märkvärdigt när vi en gång med kyrkokören hade textförfattaren till en sång med i publiken i Gtbg. Då hade jag inte ens en tanke på att göra nåt liknande. Sen kom det väldigt plötsligt... och nu är det inte mer än som att lösa korsord. Du vet ju - en del är svårare än andra.
mossfolk: Jag har inte blivit mer blasé än att jag fortfarande tycker att det är otroligt att någon vill sjunga det jag har skrivit.
Jag förstår dig, jag minns hur det var när jag jobbade heltid och bara såg mörker i flera månader.
K-häxan: Ja, det har hänt mycket i år... och det är roligt. Trevlig helg till dig med, det som är kvar!
K-sprutan: Ja, gårdagens skörd känns himla skön att ha som tröst om det skiter sig med Haydn.
Ullrika: Jag ska hålla er informerade. Det här Haydn-projektet var så himla svårt att jag faktiskt inte bryter ihop om jag får lägga ner. Men "det artar sig... vi jobbar vidare" som jag fick i onsdags, lät ganska hoppfullt, så jag har inte släppt hoppet.
Helt underbart att se sig själv i tryck. Jag hade den där euforiska känslan ibland när jag jobbade som frilansare på NT när jag slog upp tidningen och läste vad jag skrivit.
Skönt för dig att slippa jobbet och bara kunna ägna dig åt författande och textskrivande. Det kanske blir en bok till vad det lider.
Musikanta: Det är en märklig känsla... jag har ju ingen koll på alls var/när något kommer att användas. Men jag hoppas ju få se på royaltyn att det köps...
Fördelen med noter är ju att folk inte tänder brasan med dem dagen efter... ;)
Låter fantastiskt roligt!
Cruella: Ja, och det roliga i att det låter roligt är att jag inte ens vet hur en del av sångerna låter... det känns lite originellt, normalt får jag ju höra allting sjunget först.
Nu fick jag mail att den resterande sången till sista häftet, som det var så bråttom med, är tonsatt och klar. Tonsättaren ska spela upp den för mig på lördag.
Skicka en kommentar