Men nyårsbön i kyrkan med mängde av tända ljus och fin musik vill jag inte missa, och sedan går vi direkt till torget där ljusskulpturen lyser upp. Tal och sång i en halvtimme, sen går alla hem. Jag hann fota innan det kom alltför många som skymde. 
I dag tar vi det lugnt och tänker bara gå en promenad. Löften inför nya året har jag inga. Bara förhoppningar...
17 kommentarer:
Och då säger jag God Fortsättning på det nya året, Marianne!
Det var lika - om inte ännu mera - stillsamt här, men James Bond-filmen lättade upp det hela och eftersom den sändes på en reklamkanal tog det ju evigheter innan den var avklarad.
Idag vankas jobb.
Att "uggla" hemmavid ska inte underskattas!!!
Elisabet: jag hittade den brittiska förlagan till Historieätarna i nån brittisk kanal, så jag avnjöt den. Jättebra! Mycket bättre än Erik och Lotta. Sen såg jag Malena på Skansen, men saknade körsång och en seriös programledare.
K-häxan: jag är väldigt glad och tacksam att jag har ett varmt och gott hem att uggla i, och en familj att göra det, även om vi inte alltid sitter tillsammans.
Allt gott för det nya året!
Tänk att det inte finns EN originell och egen idé i svensk teve. Alla program har en utländsk förlaga, som det verkar. Torftigt.
Gott nytt år! Inga nyårslöften här heller, fastän jag borde. Jag ser fram emot ljuset och våren.
Hemma är absolut bäst - om man väljer det och sitt sällakap själv alltså. ´Cocooning´ är dessutom ett populärt alternativ i år, tycks det.
Gott Nytt 2016!
Kulsprutan
Ökenråttan: gott nytt år till dig och maken också! Hoppas att vi ses i Gtbg i vår, såg att de är så vågade att de flyttar mötet. Kul idé.
Maggan: tac! Ljuset blir viktigare för mig för varje år, förr tänkte jag aldrig på att det var mörkt på vintern...brydde mig inte.
Kulsprutan: det är nog bara i tidningsartiklar om mat och i reklam som ALLA är på fina fester på nyårsafton. Jag har inte varit på nån sen millennieskiftet, men då frasade min långa sidenklänning!
God Fortsättning på det nya året!
Här tog vi det också lugnt fastän våra grannar på olika håll gjorde tvärtom. Fyrverkerierna höll på i två timmar ungefär.
Nu har alla hämtat sig och livet går åter i sin vanliga bana.
Trevlig trettonhelg, eller vad nu säger :-)
Jag sällar mig till ta-det-gärna-lugnt-på-nyårsafton-gänget. I år blev det firande med två barnfamiljer. Jo, det blev ett lugnt firande för barnen ville hellre vara på övervåningen och leka än vara med oss. Vi hade ett så pass lugnt firande att vi nästan missade tolvslaget. Men trevligt var det.
Pettas: ojoj, här varade bara fyrkerierna i en knapp halvtimme. Det räckte. Att det är trettonhelg tycker jag inte känns alls, det är som vilken vardag som helst - eller vilken helgdag som helst. Eftersom vi har granen tänd och maken är ledig och vi äter i vardagsrummet känns det inte preci som vardag nån dag. Nu börjar jag längta efter såna.
Vonkis: jag trornog att det mest är i reklamen för kläder och mat och husgeråd som det alltid är så väldigt festligt ... I verkligheten ärdet nog många som sitter vid teven med ett glas vin och en ask Alladin. Som vi gör..
Så tittar jag in till Bloggblad och det var tydligen på tiden. Hög tid att önska:
God fortsättning!
Tredje året: tack detsamma! Första veckan har vi ju klarat av... Jag ser fram emot att gå till jobbet igen och ha vanliga vardagar en hel vecka i rad. Inte för att kag festat hårt, men ändå.
Gott Nytt År själv. Så vackert och fridfullt ni inbringar det nya året. Bilden du visar är mycket vacker och oj så många ljus där är.
Löften inför ett nytt år har man väl nästan blivit för gammal för att avge. Förväntningar låter bra Marianne.
Allt gott och kram från
Eleonora
Eleonora: statyn byggdes av stadens konstnärsgäng till millennieskiftet. Den är verkligen fin. Skyltar med namn på både årets förstfödde och sponsorer. Plockas ned så fort marschallerna brunnit klart.
Jag jobbar alltid på att bli bättre på olika sätt och sluta med en del dåliga egenskaper, men lova nåt...näe. Jag kämpar på. Värst är det med knippet dödssynder...
God fortsättning!
Viken vacker bild.
Jag festade och dansade till !:30 med mina grannar. Vi var ett gäng mellan 28-74 och alla svängde sina lurviga. SÅ otroligt KUL!
Men visst, att på tu man hand lugnt fira in det nya året är verkligen inte helt fel!
Lättjan slår till med allt större kraft i kapp med att man blir äldre - åtminstone för mig. Att ta sig in till Söderköping i snöväder på kvällen från Mogata är numera nästan oöverkomligt. Sen ska man ju ha parkeringsplats också. Tur att din blogg finns så man fick se en bild hur det såg ut på nyårsnatten vår lilla stad.
Annika: jag känner bara våra närmaste grannar, vi har "haft barn ihop" och jag har varit kollega med båda på olika skolor. Men vi umgås inte även om snackar och fikar nån enstaka gång. Av de andra pratar jag ibland med ett par, men har inte ens varit inne hos någon av dem. Fast jag är rätt nöjd med det. På förra stllet där vi bodde umgicks det hej vilt och alla la sig i - och två blev kära och familjer splittrades... Ojojoj.
Men, jag tycker om att gå på kalas och fest av alla slag!
Musikanta: jag skulle inte åka långt för att se det, den här gången frös jag väldigt dessutom. Sen är det samma tal och samma sångare nästan varje år - och samma Stad i ljus... Jag är inget för att fastna i traditioner. Men ljusen tycker jag om!
Skicka en kommentar