Statcounter

Visar inlägg med etikett Surgnäll. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Surgnäll. Visa alla inlägg

söndag, juli 20, 2008

Gnäll i repris

Nu är datorn rensad och magpumpad på allt ont, men tillgång till min favoritlista på nyligen medgives icke! Jag har skaffat nytt konto, och det gick bra en bit på väg, men jag kommer inte in på det nya heller... Så nu lär jag missa många uppdaterade bloggar (till fromma för livet utanför cyberspace... )

Då ska jag se om det går att få in en bild då.... (fast det blir inget från dagens vedermödor som inskränker sig till bokläsning å sofflock... ) Jo, men titta! Här är filtstickegarnet!
Jag började sticka igår, men det är svårare än svårt sticka med luft... det o... (vad det nu är o-at, spunnet, tror jag?) går sönder vid minsta dragning... och klistras ihop med lite saliv. Det går inte fort att sticka med två trådar samtidigt när en av trådarna - och ibland båda - går av i ett kör. Men jag ger mig inte! Förhoppningsvis behöver jag inte mössan än på ett tag...
Nu kommer konsumentgnäll... Eller ska jag kalla det tjockisgnäll? Kolla här:Detta är linningen på ett par strumpor à la mode... s.k. leggings. Förmodligen är det inte meningen att lönnfeta tanter ska ha slika.

Nu hör jag att nån tänker att jag ska hålla mig till rätt storlek - men si! De görs inte större än så här, storlek 44-46, vilket brukar vara rätt i andra kläder. I löst tillstånd är öppningen 40 cm, vilket inte överensstämmer med mitt midjemått. Förmodligen inte heller med någon annans som har denna ganska vanliga damstorlek. Att dra ut linningen till mer än det dubbla (ja, jag gör vad jag kan för att minska det), det gör ont i även i rätt mjukt hull.

Även om det ser ut som ett skämt, så tycker inte jag det är roligt... Och! Det finns faktiskt en och annan som har bra mycket mer airbag än jag, vad gör dom? Avstår? Klipper upp?

Jag har ett eget knep... om det lyckas återstår att se. Stolsryggen och jag har ungefär samma mått runtom.... Och jag lovar - om det inte var meningen att det skulle bli uttöjd, då hade de (eller den) tappat spänsten på en kvart...

Vanliga strumpbyxor görs i större storlekar (inte de tunna av fin kvalitet, bara kärringstrumpor) så där köper jag st 48-50 och får stå ut med att de korvar sig runt fötterna. (Gissa varför jag sällan har kjol och strumpor!)

(Åh, vad jag älskar parenteser!)

torsdag, oktober 11, 2007

Äntligen!

Äntligen gick priset till en kvinna som skriver både lättläst och djupt. Och som jag har ett läsförhållande till. "Martha Quest" gjorde starkt intryck på mig när jag var ung. Och "Sommaren före mörkret" var en mäktig och skrämmande läsupplevelse... kanske var jag lite för ung när jag läste den, men jag har den kvar och tänker läsa om den.

Killen de tagit in i tevestudion som litterturkännare hade inte läst någonting av Doris Lessing... är jag förvånad?

Nobelpriset hör ihop med grånade män (kvinnorna är så få att jag inte ens förknippar dem med det) - när ska de frångå priniciperna att ge det till personer som arbetat länge... och ge det till "Unga Lovande" som är det vanliga i ungdomskultens tidsålder? Skulle inte förvåna mig ett dugg om det plötsligt sitter ett gäng 25-åringar i jeans på podiet... med en laptop i knät för att liveblogga om kalaset.

söndag, april 22, 2007

Bloggkung?

Efter att ha sett och hört Plura i Stinas program igår, och läst massor om hans fantastiska svartblogg, letade jag rätt på den idag… och säger bara: Gäääääsp! Vem är intresserad av att läsa om hans vilda framfart bland kvinnorna i sin ungdom? Om ännu en medelålders man som talar ut?
Svar: tillräckligt många för att det ska bli ytterligare en bok i ämnet…

Jag tycker det är betydligt mer intressant att se dokumentärer om och läsa reportage om okända människor. Och att läsa bloggar av ickekändisar.

Det enda intressanta jag hittade i hans blogg (som jag inte lagt bland favoriterna) var att inte heller han förstod nåt av det Laleh pratade och lallade om igår. Jag trodde att det berodde på att jag inte tidigare förstått hennes storhet… näe, jag ska vara ärlig: jag har bara hört namnet förut, inte sett … inte hört henne… och det jag hörde igår impade inte ett dugg, vare sig låt- eller sångmässigt. Om man inte tänker svara på någonting utan slingra och humma eller tralla sig ur alla frågor, varför ställer man då upp på intervjuer?

I kväll ska jag se tv2:s söndagskonsert med Nina Stemme och är helt övertygad om att det kommer att roa mig mer. Okej, hon är kändis, men jag törs lova att det kommer att handla om hennes liv som sångerska, om musiken hon sjunger. Inte om knark eller promiskuöst leverne... som det kallas om en kvinna berättar om sina äventyr med en hoper karlar...