Statcounter

lördag, juli 02, 2005

Jag har i alla fall försökt


Skorpor - så här skulle de inte sett ut - men jordens dragningskraft och en tung plåt orsakade plattheten.

Jag erkänner: jag har tappat stinget när det gäller det husmoderliga. Det försvann ungefär i den vevan barnen lämnade boet, tidigare var min kvinnliga värnplikt bland grytor och kastruller något som jag intalade mig var roligt och nyttigt. Men jag trodde aldrig riktigt på det.

I dag fick jag dock ett ryck. Sedan jag stekt mig så länge som rekommederas av Socialstyrelsen eller vilka det nu är som bryr sig (jag är ganska glad för att man inte ska steka så länge för jag har aldrig tålamod mer än ett par minuter och blir därför bara beige) tänkte jag leka Tina och Tengby i köket. Tur att de inte har hittat på ett teveprogram med "världens sämsta kock" - jag skulle bli automatiskt anmäld. Tro för den skull inte att jag inte kan laga mat - jag brukar få till det alldeles utmärkt - men jag måste använda varenda pyts. Allt löst och fast blir geggigt och kletigt och måste saneras efteråt. Han som får vara Tengby och ta hand om det sen tycker att jag ska titta lite noggrannare hur de gör i teve för där blir det inte så stökigt minsann...

Nåväl - den hemgeggade peston blev vansinnigt god. Rörd och stött i min gamla antika mortel av kolmårdsmarmor (nej, den har jag inte fått på tårna än!) och avsmakad många gånger. Mums! En stor sats som kommer att räcka minst en månad.

Så skulle jag då för första gången någonsin göra skorpor. Jag tycker inte om skorpor egentligen, det tar ju en hel vecka att tugga sönder en enda, men jag råkade prova en sån här av misstag en gång och blev helt förälskad i den lättuggade mandelskorpan. Lätta ingredienser - allt fanns hemma - bara att dra igång.

Och så skulle de skäras i smala skivor när de fortfarande var varma... Åh, så fina de var när jag ställde plåten uppe på spisen - vände mig om för att hämta kniven - och hörde kraschen! Plåten föll i golvet enligt principen: "Typiskt också, smöret neråt", som killen sa när han tappade smörgåsen i pottan...

När mina barn var små och jag sa att degen skulle sova, brukade de aftonbön för den när de fick lägga på duken för jäsning. De här skorporna fick sina böner riktade åt ett helt annat håll, om jag uttrycker det lite milt.

Men, maken har lovat att äta upp de trasiga. Sonen, som satte nyckeln i dörren just när det kraschade och ovanligt nog hälsades med en mängd svordomar, bryr sig inte om hur maten ser ut om den bara är gratis.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tycker det ser gott ut. Tänk varma skorpor med smör och marmelad. Undrar om det inte är över 30 år sedan jag åt det...

Några påsar skorpor köper jag om året. Tycker det är gott till thé på vintern.

Namn: Åsa
E-post: zyrenna@zyrenna.com
blogg: http://zyrenna.webblogg.se/

Bloggblad sa...

Smaken var det inget fel på trots plattheten och det trasiga, jag har testat. Men dom här är mer som söta kakor, inget man smetar marmelad på.
Vanliga skorpor fick vi på kollo (Och jag hatade hela kollo-konceptet) efter det har jag bara ätit EN enda, när jag var 12 år. Och tuggade som sagt en vecka på den...

Anonym sa...

Du gjorde mig sugen på skorpor...

När jag var barn tror jag att man ibland rostade gammalt vetebröd i ugnen och gjorde skorpor. Det har jag aldrig gjort, men hag har väl inte haft vetebröd hemma heller.


Det finns någon slags mellanting mellan skorpor och rostat bröd i äffären, dem gillar jag.

Åsa, zyrenna@zyrenna.com, http://zyrenna.webblogg.se/

Anonym sa...

Blev också sugen. Du kanske kan maila över receptet?

Anonym sa...

Ahh, skorpor, det är gott, om de blir goda alltså :-)! Ibland lyckas det och ibland lyckas det inte. Faktum är att jag tänkte baka vilken-dag-som-helst, varje gång jag ser glassburken i skafferiet med två ca 1/2-årsgamla skorpor kvar. De var vädligt goda då i alla fall, för ett halvår sen :-)! Nu vet jag inte, nu ska jag kanske baka nya! Utseendet är inte huvudsaken fö!

Bloggblad sa...

Här kommer receptet:
Mandelbröd från S:t Anna
ca 30 st

2 ägg (á 70 g)
170 g strösocker
170 g vetemjöl
3/4 tsk bakpulver
100 g mandel som grovhackas
Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner resten av ingredienserna. Bred ut smeten på bakplåtspapper i två strängar. Grädda i 175 graders ugnsvärme tills längderna fått en gyllenbrun ton (ca 15 min). Skiva längderna i smala kakor och vinkla bröden på plåten. Stäng av ugnen och låt skorporna torka på eftervärmen i ugnen.

Vi på Kantarellen sa...

Ohh...vad glad jag blir, att det finns en till som jag. Du skulle bara ha sett min kroppkakor som jag försökte göra som nyförälskad i min Smålänning. Dom fick ätas i djup tallrik och med sked. Min blivande make döpte genast om det till "kroppsoppa". Men smaken var helt rätt i alla fall, sa han.

Vi på Kantarellen sa...

När ungarna var studenter myntades uttrycket: "Gratis är gott" =)

Anonym sa...

Istället för att kommentera här spann jag vidare på min egen blogg, och ställde också en fråga om hållbarhet. Eftersom Blogger ännu inte stöder trackback kommer här en länk till mitt inlägg.

Anonym sa...

Skorporna var jättegoda!

En som har smakat...