torsdag, december 29, 2005

I stormens öga

De sa på radio nyss att snöstormen var som värst här i trakten för nån timme sen, och det märkte vi... nu har det redan mojnat. Men alla spår efter mitt skottande idag är helt borta. Det är alltså jag som kämpar mig fram till brevlådan. Och så var det bara reklam...

För att få ihop 30 min sammanhängande motion och få sätta ett X på motionslistan på jobbet, tog jag en promenad efter skottandet. Det var jobbigt! Jag vadade till vaderna i lössnö, på vissa ställen upp till knäna, och med smarriga iskalla flingor som letade sig ner under kragen....
Jag stretade och slet och fick vila var hundrade meter så tungt och svettigt var det.

Gick och tänkte på att det nog ändå var rena semestervädret mot hur det var i januari 1850 när mormors mormors tredje karl frös ihjäl i en snödriva... (Om Britta-Cajsa har jag skrivit tidigare)100 personer omkom i Östergötland den dagen och med tanke på att folkmängden var en fjärdedel mot nu, måste det varit en rejäl naturkatastrof. För inte alls många år sen skrev nån till tidningen och frågade efter fakta om "Yrväderstisdagen" 1850 - en snöstorm som man alltså kom ihåg.
Så här stod det i NT den 30 januari 1850:
Förliden gårdag rasade härstädes ett ursinnigt yrväder, där snön föll i ofantliga mängder och vars häftighet sällan skådats. En mängd dödsfall har rapporterats på grund av förfrysningar. Bland annat har rapporterats att i Memmings härad har drängen Anders Sjölund funnits ihjälfrusen mellan sina oxar på vägen mellan Kullerstad och Kimstad. Även oxarna var ihjälfrusna.

Man kan försöka fantisera om vilket helvete Anders Sjölund genomled den där natten innan han slutligen, bara 31 år gammal, dukade under. Hemma i torpet, inte alls långt därifrån, satt hans hustru Britta-Cajsa och väntade förgäves på maken som aldrig skulle komma hem igen. Han hittades därför att ett oxhorn stack upp ur snödrivan. Någon månad tidigare hade ett av hennes "oäkta" barn dött, en liten Johanna på 3 år. (Året efter var B-C omgift)

Ibland är det bra att ha lite perspektiv på tillvaron - och njuta av det man kan. Så nu ska jag lägga mig på soffan och titta lite på granen och bara njuta. Ledig och mätt. Inte ont nånstans. Än . Blir väl annat i morgon när skottningsmusklerna visar att de finns och minns.

20 kommentarer:

Morgondimma sa...

Tänk vad det är spännande med alla dessa människoöden, dåtida såklart men även nutida.

tanten sa...

Usch...Vi har det så bra!
Även om det blir svettiga knäveck mot brevlådan.....

Mildamakter sa...

Huvva vad vi har det bra egentligen...man (dvs jag) borde inte gnälla,men det är ju så skönt ibland ;o)
Du har ju varit dutti tös idag och fått ihop till ditt kryss...det har inte jag... :o)

Mamselamsen sa...

Jag tänker ofta på gamla tider och tycker att jag har underbart med värme och mat.

Annars tycker jag att du borde dressera din man lite... han kan skotta.... i alla fall varannan gång.

Fast här skottandet lämnats över helt till den testosteronfyllda mänskligheten

Bloggblad sa...

Jodå, maken har gjort det nu. Ordentligt, så hela uppfarten är ren, men han tyckte inte det var nån idé förrän det slutat snöa. Men jag som är posthoppsfreak måste bara fram till brevlådan varje dag.
Det finns en dikt som är ung. så här:
Snart kommer posten (ett antal ggr)
Nu kommer posten (likaså flera ggr)
osv. Men det var inget den här gången och så slutar dikten med:
I morgon kommer posten...

Och den dikten har jag inte skrivit - men kunde mycket väl ha gjort. (Ska leta efter den)

Monica med yffen sa...

Tur att vi lever 2005, säger jag bara...

Jag har närmare till brevlådan än du och är också sådär postfixerad. När postbilen kommer ligger jag på motorhuven och räcker ut handen efter dagens skörd (för det mesta reklam men några gånger under åren har det faktiskt kommit roligare post)

Anna sa...

egentligen så är jag rätt nöjd med brevinkast i dörren....

men att skotta en uppfart hade jag gärna gjort för träningen!

Bloggblad sa...

Monica: Jag står bakom gardinen och väntar till postbilen har åkt, tycker det känns pinsamt att rusa ut...mer än en gång i veckan i alla fall
Anna: Det är bara att du kommer hit då! På baksidan av huset kommer vi inte fram till komposten... (post som post...:)

Anna sa...

man komposterar inte på vintern heller.....maj gad.....

Bloggblad sa...

Äsch, det går lite långsammare bara. Här kör vi året runt.

CV sa...

Jag är imponerad av din insats för skottningen.
Sådant slipper jag, det fixar ett företag som fastighetsägaren hyr in.
RS
kulturbloggen.com

ab sa...

..............Duktigt bloggblad!
Tack för historien - huga vad bra vi har det, elljus och badrum med toalett INOMHUS, värme, gott om mat, slipper hugga ved och elda (dvs när vattenfall lyckas fixa strömmen). Och TV och böcker...

Anonym sa...

Hej Hurtbulle! Här ligger jag i lä, bloggar, läser och orkar ingenting än att äta, blogga, hänga upp tvätten.
Men år 2006 blir det andra bullar, jag skottar då!

Det var därför Den där Selma HAR kilon på sig. och Jag har FÅTT extrakilon!

Anne-Maj sa...

Fasen! Det var jag däroppe:-)

gagga sa...

Först när jag fick se bildsviten trodde jag du befann dig i en slalombacke.....
Skönt att du inte var så hurtig. Räcker gott med skottning. Ser ut som om det blir skottning även här i morgon. Först nu har det börjat snöa på riktigt här hos oss.

Kimmi sa...

Tittar på min lilla febriga Loppa och är så glad att vi har det så bra som vi har det. Kvacksalvare till trots så löser de i alla fall NÅGRA problem. Och så finns det alvedon och mammas kramar som botar en hel del bara det!

Monica med yffen sa...

Ska jag vara ärlig så smyger jag också bakom gardinen ibland när postbilen kommer...:)

Tant Monica sa...

Ja, vi har det bra inne i värmen idag, det har vi.

Gott Nytt År!

Lena sa...

Härligt med en livsnjutare...
Ett riktigt Gott Nytt År till dig!

crrly sa...

*skrattar högt åt gaggas kommentar* Ja! Det ser verkligen ut som om du åker slalom! :)