onsdag, juni 14, 2006

Det svänger

Tack för alla tips om tradera och museum... jag ska spara godbitarna ett tag till!

Och så har jag skrattat gott - efter en kommentar stod de "latmask" häromdagen, jag trodde det var riktat till mig - för i vissa lägen är jag rätt lat, men i dag kom det ett till, och då slog det mig att jag varit inne på en blogg som kallas "Latmasken"...

Nu ska jag hoppa i svarta stassen och åka på begravning. Min dotters reservmormor, alltså hennes mans mormor, har gått bort. Gammal och trött, inte så sorgligt egentligen, men ändå sorgligt. Hon har funnits länge som en central punkt i dotterns nya släkt. "Tidevarv komma... släkten följa släktens gång".

Sen hinner jag nästan bara byta om innan jag ska på fest av helt annan karaktär. Så den här dagen blir väl som en sammanfattning av livet. "Sorgen och glädjen de vandra tillsammans, medgång och motgång här tätt följas åt".

6 kommentarer:

Ilva sa...

Snart Bloggis skall jag val lyckas fa ihop till din grona persiljesas! Och grattis till de 40 000! jag har haft problem med att fa upp kommentarsrutan har och hos Humlan, vet inte varfor men idag gick det!!

Mamselamsen sa...

Glöm nu inte paraplyet!

mammamia sa...

Så sant!Kram till dig.

Flaxa sa...

Om jag inte sagt det förut så säger jag det nu.
Vad glad jag är att jag har lärt att känna dig och att du fick in mig på bloggen så att jag fick förmånen att läsa allt fint du skriver.
Känner dig faktiskt mer nu via bloggen än vad jag gjorde innan.

Stolt över att jag känner en författare är jag oxå!!!

En liten tant sa...

Sorg efter gamla människor är en underskattad sorg, tycker jag. Det är som att vi ska vara så väldigt rationella inför att ett långt liv självklart tar slut och därmed bara finna oss i att det är livets gång. Men människan fattas ju en och världsbilden förändras.Däri ligger sorgen efter en gammal människa, tänker jag.

Bloggblad sa...

Ilva: Ja, snart börjar persiljan blomma, så det är hög tid.

Mamsen: Jag klarade mig. Men slapp cykla till nästa fest - och när vi kom dit slutade regnet och solen tittade fram. Fast det blev rätt kallt...

Mammamia: kram tillbaka!

Flaxa: Å, jag rodnar lite lagom generad... Tack snälla rara för dina ord.

En liten tant: Jag håller med. Allt förändras. De som känt en själv hela livet försvinner, en efter en och det finns ingen kvar att fråga snart. Men jag känner en helt annan sorg då, mot den vanmakt jag känt när unga/yngre dör av "fel" orsaker. Att gamla dör hör ändå till livscykeln hur sorgligt det än är.