Nu har jag lyssnat på mycket kloka ord om att bli gammal. Man ska inte vara rädd för det, det är naturligt. Och det gör inte ett dugg att kinderna hänger, hakan dallrar och att man blir rynkig. Vid 70 kommer det att vara ens minsta problem. Nej, lev på bara. De unga behöver kloka äldre som delar med sig av sina livserfarenheter...
Sagt av en 26-årig sommarpratare... på fullaste allvar. Jag tycker det är rätt gulligt. När det gäller det sista måste hon vara den första i universum som inte vill fixa till sina egna utan har tid att lyssna till andras... fast det lät på hennes visdomsord som om hon redan skaffat sig en hel del. Så gärna jag skulle vilja höra henne sommarprata om så där 25-30 år... när anletsdrag och annat drabbats av tyngdlagen... om det är lika käckt att bli gammal då...
26 kommentarer:
Hahahha ... ja, jag håller med dig.
Så himla roligt är det inte att se det kroppsliga förfallet ..,-))
Jomen visst är det väl kul att se låren som börjar hänga, mungiporna som börjar streta neråt, gäddhänget som dallrar, groparna i rumpan... Urk... Nu mår jag illa!
Så länge jag var ung och inget hängde tyckte jag det var helt okej att bli gammal och rynkig. Hörde ni henne?
Tyvärr P1 hemma hos oss vill inte riktigt. Det bara sprakar. Alla andra kanaler går bra. Konstigt. Måste nog fortsätta leta felet.
Vet inte om jag lider så mycket av att kroppen åldras. Jag är glad att jag får vara frisk. Jag tycker om mina rynkor. Sen att gumfläsket är lösare...men vadå...det finns jeans och klämma ner det i :O)
Men hallå, Bloggblad!?!
Nu går du ju rakt i fällan där du tycker att gammal och rynkig är fult och fel! Det var ju precis det vi inte skulle luras att tycka enligt Tuva!
Gunnel: Grattis.
Sommarlyssnare: Det är lätt för en slät och ung flicka att ha åsikter om åldrande.
Öppna vilken tidning som helst - se vilket teveprogram som helst - leta efter gamla rynkiga (kvinnliga) programledare... så är det hur tydligt som helst hur man ska se ut.
Det skulle vara mycket mer trovärdigt om kändis-40-talisterna med t.ex. Silvia i spetsen, slutade lyfta sig. Och om 60-talisterna slutade botoxa bort varenda rynka så fort de ska vara med i teve.
Ingen blir gladare än jag om sommarpratartjejen får rätt; att det plötsligt är vackert och fint att åldras.
Jag glömde att nämna Amelia A som är nylyft frontfigur i sin tidning om hur Maffigt det är att vara Mappies. Hon som är både stilig och framgångsrik borde väl visa att man kan åldras utan att lyfta sig.
det finns en utmaning till dog på min blogg.
enjoy!
Tänk så mycken klokskap vid så unga år! Man får nästan för sig att hon vet mer om hur det är att vara gammal än de flesta åldringar.
Jag hörde också det. Tänkte precis på det samma...
Jubbe: Jag fick magknip när jag såg den - vem skulle ids läsa 100 saker om mig? Knappt jag själv.
Lars A: Välkommen hit. Jag har sett på din sida att vi sysslar med ungefär samma saker - till en del. Fast jag låter oftast andra sjunga mina texter...
Mette: Jag minns att jag jättearg på min 15 år äldre väninna när hon hade åldersnoja vid 50 - löjligt. Man ska vara stolt över att man blir gammal - rynkor och häng? Tjafs. Sa jag då vid 35...
Tänk så olika man hör. Jag tyckte hon var klok och sund (om än käck). Jag blev glad, och då har det ändå börjat hänga och puta här och där. En annan tanke som hon framförde var ju att vi ska försöka acceptera livet som det är, och inse att både glädje och sorg ingår i livet, att allt kanske inte måste "fixas" och rättas till.
Fast det är klart att om jag kunde trolla bort "semestervalken" skulle jag nog göra det. Så jag tackade just nej till ett wienerbröd till kaffet.
De delar jag hörde var det inga fel på i sig - det var just att uttala sig så vist om en ålder hon har ca 30 år kvar till. Inte ens jag - med bara 10 år kvar till pensionen skulle våga uttala mig om vad som är bäst för pensionärer i allmänhet och vad de ska känna och tänka - och hur roligt det är att vara pensionär.
Hej hej, till Gunnel som inte kunde få in P1 på sin radio vill jag hälsa att du kan lyssna på internet! Om du kan blogga och/eller kommentera här så kan du lyssna på alla sommarpratare och mycket mycket mer. Det mesta finns arkiverat, bara att bläddra fram och lyssna!
Nu ska jag göra just det, lyssna på nätet, så jag vet vad ni talar om.
Angående utseende så märker jag att alla, ung som gammal, är lika påverkade av hur en kvinna "ska" se ut.
Men angående det inre...det finns inget bättre än äldre människor när man ska försöka klara sig här i livet, när man ska lära sig saker och när man ska utvecklas (man vill ju både veta vilka bra saker man ska eftersträva och vilka dåliga man ska undvika!).
Vad trevligt att vi är verksamma inom samma branch!
Lalandakid: Det här med utseende och att bli äldre finns det många delade meningar om - och idag när jag strosade på hantverksmässan och såg hundratals människor njöt jag av mångfalden. Att man får se ut och klä sig som man vill. Jag vill absolut inte bli yngre...
Lars A: Visst är det kul när man ramlar över "arbetskamrater" för det är en rätt ensam gren. Jag skriver dessutom mest för skolbruk och för kör. Om jag förstod rätt sysslar du med traditionellt trubadureri?
Dålig på att pinga. Hinner liksom inte med.
Ingen öl....har haft massor av aktiviteter runt omkring mig länge nu.Nästa tisdag är jag ledig hela dagen...kanske bättre då...
Det låter som Viveca Lindfors ord. Kommer ihåg när hon berättade om sin stolthet över att åldras och stoltheten över sina rynkor. Och inte störde de rynkorna? Eller är jag ensam om att inte tycka det? Här är en länk till en bild:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/0406/06/NYHETER-06s10-viveca2-34_368.jpg
Apropå unga programledare: tänk, om t.ex Ingela Agaard finge vara kvar .. jag ÄLSKAR henne!
Men alla ska vara i 25 årsåldern och supersnygga.
http://tinyurl.com/osbou
vill du vara med?
Flaxa: Det gick bra ändå! Jag fick min öl.
MmY: Jag tycker Viveca L var urhärlig. Hon levde som hon lärde.
Monica: Jag har inte ett enda dugg emot Tuva - känner inte till henne särskilt - det jag vänder mig mot är att en 26-åring talar om för oss hur det är att bli gammal. Det lät hur klokt och vist som helst - hade hon varit medelålders hade jag applåderat.
Elinleticia: Välkommen! Jag har varit på din sida tidigare.
Elisabet: Det är just det. Den dagen äldre, rynkiga, småfeta kvinnor duger som programledare - då ska jag tro på Tuva N.
Josephine: Ska kolla först vad det är...
Hiiiihiii! Skrattar så jag kan inte komma på något vettigt.
Ojsan, det gjorde jag visst. Addade mig som användare för dessa sidor och la aldrig upp en sida där utan valde en annan adress...hoppas det blev rätt nu :) och att du hade tur med jakten under reorna
Jag ÄR gammal. Två stora fördelar kan jag spontant nämna på direkten: Nu för tiden lever jag HÄR, I DAG. Förr var hela livet en himla väntan på nåt: när jag har klarat den här tentan, när lönen kommer, när barnen fått dagisplats, när jar har fått det där nya jobbet, när vi får en större våning... Jag var aldrig MED ordentligt utan alltid var det nåt som skulle inträffa först och DÅ - skulle livet börja eller vad det nu var jag såg för mig. Nu jobbar jag med sånt jag gillar i den takt jag gillar. På nåt sätt har jag nu gjort undan allt det jag MÅSTE och i stället uppnått ett tillstånd av lugn och närvaro. Vilken lyx!
Sen är det håret. Nu har jag precis det hår som jag drömde om som tonåring och uppåt. (Nja, jag kan kanske inte minnas att jag drömde om GRÅTT hår då, men för övrigt.) Nu har mitt taffliga tunna hår blivit kraftigare, frisyren håller hur bra som helst och jag kan alldeles på egen hand fixa till håret som jag vill ha det, även på resor och under strapatsrika förhållanden. Förr var mitt ständiga stridsrop: 'Hjälp jag måste till frissan! Gud så jag ser ut i håret!' etcetera,och så vidare, med mera. Tröttsamt, inte minst för omgivningen. Och grått hår är snyggt, det är min uppfattning! Även andras - jag får ofta beröm för att jag inte färgar det.
Jag ÄR gammal. Två stora fördelar kan jag spontant nämna på direkten: Nu för tiden lever jag HÄR, I DAG. Förr var hela livet en himla väntan på nåt: när jag har klarat den här tentan, när lönen kommer, när barnen fått dagisplats, när jar har fått det där nya jobbet, när vi får en större våning... Jag var aldrig MED ordentligt utan alltid var det nåt som skulle inträffa först och DÅ - skulle livet börja eller vad det nu var jag såg för mig. Nu jobbar jag med sånt jag gillar i den takt jag gillar. På nåt sätt har jag nu gjort undan allt det jag MÅSTE och i stället uppnått ett tillstånd av lugn och närvaro. Vilken lyx!
Sen är det håret. Nu har jag precis det hår som jag drömde om som tonåring och uppåt. (Nja, jag kan kanske inte minnas att jag drömde om GRÅTT hår då, men för övrigt.) Nu har mitt taffliga tunna hår blivit kraftigare, frisyren håller hur bra som helst och jag kan alldeles på egen hand fixa till håret som jag vill ha det, även på resor och under strapatsrika förhållanden. Förr var mitt ständiga stridsrop: 'Hjälp jag måste till frissan! Gud så jag ser ut i håret!' etcetera,och så vidare, med mera. Tröttsamt, inte minst för omgivningen. Och grått hår är snyggt, det är min uppfattning! Även andras - jag får ofta beröm för att jag inte färgar det.
Lena B: När visdoms- och trösteorden kommer från någon som VET- då tycker jag det är underbart att höra. För visst håller jag med om att det finns otroligt många fördelar med att bli äldre. Jag vill inte byta - och jag har lärt mig tycka om mina gråa strån, tycker att det är snyggt. Vissa saker som hänger, gillar jag inte, men livserfarenheten vill jag inte vara utan.
Konstigt nog har jag efter att jag lyssnade på Tuva N, läst flera artiklar i mycket positiv anda om att vara äldre kvinna. Vår tid kanske kommer?
Skicka en kommentar