Uppdatering:
Nu vet jag åtminstone vem det är. Men hur han mår? Ryktena går för fullt, enligt den äldre brodern är det ingen fara med honom, han har "bara" brutit lårbenet. Enligt ögonvittnen är han rejält skadad i ansiktet. En säger att han hade hjälm, en annan att han inte hade... Brorsan säger att det hände vid utfarten från en P-plats vid en cykelväg, ögonvittnet att det hände längre ut på gatan. Alltså törs jag inte tro på något och är fortfarande orolig - men något lugnad i alla fall.
Tyvärr tror väldigt många föräldrar att skolan sköter all trafikinformation och lär ut cykelregler, men det blir inte mycket av. Att sitta i ett klassrum med en fejkad situation - då vet precis alla hur man SKA göra. Sen ihop med tuffa kompisar ute i verkligheten... det är inte riktigt samma sak. Och att en lärare ska sticka iväg ut på stan med 25 ungar på cykel för att träna på riktigt - glöm det... Det är föräldrarnas ansvar att lära ut cykelregler.
*************************
En av mina elever har blivit påkörd av en bil i kväll (på cykel) och ligger svårt skallskadad på universitetssjukhuset... och - jag vet inte vilken av bröderna det är. Jag lider med mamman och familjen - men - det känns väldigt konstigt att inte veta vilken av brorsorna det är. Det sades "10 år-åringen" - men ingen är 10 - den yngste har inte fyllt än och den näst yngste har just fyllt 11... Och hur är det med vem det än är av dem??? Tidningen hade ändrat åldersuppgiften till 11 år nyligen... är det sant? Jag mår illa... Tankarna mal hela tiden och jag upprepar i minnet dagens lektioner med båda två.
Det är bara för mycket för den här familjen. Jag hoppas att den som berättade det här har fel - men då är den någon annan liten pojke i samma ålder som de skjutsat iväg med blåljusen på... ÅÅÅÅååå kan man inte spola filmen bakåt och ändra...? Eller åtminstone limma fast en cykelhjälm på varje unge. Och inget kan jag göra - mer än be aftonbön, då möjligen.
19 kommentarer:
Ja, hur många gånger vill man inte spola tillbaka filmen och ändra!
Hoppas att det går bra, oavsett vem det är!!!
Det händer så mycket omkring oss, så snabbt. Och det är alltid lika hemskt. Det värsta scenarie man kan tänka sig, att ens barn ska bli skadat. En kompis till min son krockade med en älg i lördags, ligger svårt skallskadad på Umeå sjukhus. Hoppas det ska gå bra för din lille elev!
Å, så hemskt!
Jag minns en sommardag för många år sedan i Malå .. jag arbetade och hörde ambulanssirénen .., en oro spred sig ..., en kund berättade att en pojke blivit påkörd av en bil .. bums ringde jag dagmamman Vera för att höra att Anders var okej .., men känslan att det var nån annan .., någon annans mamma och pappa som skulle få beskedet .., å, det glömmer jag aldrig!
Den pojken sitter i rullstol nu, är ungefär som min Anna i ålder och jag åt påskmiddag hos dem i år.
Så snart kan livet ändras.
Ja, livet är skört, det blir vi ideligen påminda om. Och visst är det så att det inte spelar någon roll egentligen vem det var, för våra empatier - MEN det spelar all roll i världen för den som är drabbad och familjen.
I tidningen stod det 11-åring idag - men på lokala nyheterna säger de 10-åring... och att de ens tar upp i radio att han opererats akut, bådar inte gott.
usch..
jag orkar inte ens tänka på hur föräldrarna mår just nu..
i väntan på besked..
i ovisshetens land..
med tankemonster..
och blytunga hjärtan..
och en svidande själ..
se.. nu tänkte jag iaf..
och ryser..
alla mina förhoppningar skickar jag till pojken..
Hemskt!! Men jag trodde alla ungar hade cykelhjälm nu för tiden.
Ja fy vad hemskt!
Den känslan när någon kommer och knackar på/ringer och säger att det hänt en olycka,din son/dotter ät inblandad,DET är så hemskt.
Fick känna på det sommaren-04,men det gick bra,ungen kom själv hem omskakad men hel!
De minutrarna innan vi visste så hann familjen med många tårar...
Jag lider så med familjen du skriver om,måtte pojken klara sig.
Tråkigt, jag som gnäller över städningen i flickornas rum.
Ååå va hemskt!! Sånt händer varenda dag och man blir så illa berörd. Min värsta mardöm är att någon av mina närmaste ska drabbas, men i samma andetag så tänker jag på alla andra. Vill absolut inte att det ska drabba någon!
Ovissheten är fruktansvärd...
Oj, svåra skallskador... Avbrutna armar och förlorade kroppsdelar brukar nämnas som "lindriga skador".
Stackars kille! Och stackars föräldrar och familj!
Här hände det också en olycka med en kille igår. Jag vet ännu inte hur det gick.
Usch så sorgligt!
fy vad hemskt! :(
varför måste sådana här hemska saker hända?!
Jag önskar så hårt jag kan att pojken blir bra.
Mina varmaste hälsningar till familjen.
jag hoppas att de får tag i den som körde på honom (inte för att det hjälper, men ändå...)
Håller tummarna att det går bra...
Visst ska skolan lära ut trafikvett, men ansvaret ligger hos föräldrar att lära ut barnen. Vi hörde förut att barnen är inte trafikmogna förrän 12 årsåldern, då dom kan bedöma avståndet och hastigheten osv...... I sommar har maken haft cykelundervisning för flickorna.
Det är alltid tragiskt när en olycka inträffar. Men när man dessutom känner igen personer som är inbladade i olyckan eller tom är släkt med dom...då känns det mycket värre.
Hoppas för både killen och familjens skull att allt blir bra. Att det bara får bli en dyr läxa för den lille killen. Usch ... sånt här borde aldrig hända.
Men hur känner sig den stackars bilföraren sig...det är också tragedi.
Visst är sådana händelser en dyr läxa! Men kanske kan det hjälpa en period att motivera hjälmar och trafikvett? Effekten av skrämsel som det här brukar inte vara långlivad - bättre med inlärda kunskaper, kanske.
Att det inte händer olyckor oftare så många unga "suveräna" bilförare som vrålar förbi en dagligen är ofattbart. För att inte tala om moppegängen som finns lite överallt - otaliga gånger ser man dom köra i fullt ös och samtidigt vända sig bakåt och prata...
Det är nog bäst att hålla sig inne, vid närmare eftertanke.... :)
Mina tankar går idag till pojkens familj och anhöriga.
Jag som är mycket för ordning och reda tycker att den nya hjälmlagen för cyklister är bra, men egentligen borde den gälla alla, inte bara barn under femton. Som det är nu så blir det liksom något att sträva efter att man får cykla utan hjälm ...
Jag har använt hjälm konsekvent sen ett par år tillbaka - tidigare slarvade jag lite då och då, men nu känns det som om Olyckan skulle vara framme om jag INTE tar den på. Och nu hör hjälm+cykel ihop.
Töntstämpel har jag nog redan fått med min fula röda keps på stavpromenaderna.
Skicka en kommentar