Läs ett bloggblad då och då * när andan faller på * Jag skriver när jag får tid över * och inte jobbar för att tjäna klöver
Statcounter
torsdag, september 07, 2006
Bär
Är det någon som vet om detta är körsbär och om de är ätliga eller giftiga. Jag provsmakade ett och jag lever ännu, en kvart efteråt... Busken är köpt som prydnadskörsbär, men de smakar inte som körsbär, mycket vattnigare, och de hänger på en litet tunt skaft, ett och ett.
Det här svarta bäret heter Aronia, om jag minns rätt. Det har jag hört att man kan koka saft på, men jag vet ingen som prövat. Det är kärvt och smakar lite åt svarta vinbärshållet, inte särskilt gott.
Är det nån ute i cyberrymden som prövat?
Fast... vid närmare eftertanke... då kanske jag bara får dåligt samvete av att jag har en massa bär jag borde ta hand om...
Fläderbusken blommar när jag är ledig, så den brukar jag ge ett par timmar, så ger den mig en massa god saft.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Snabb rekommendation: blanda den koncentrerade hyllesaften (skånska för fläderblomssaft) med renat och ett citronmelissblad (inte helt nödvändigt) så har du en utmärkt klockan-fem-drink och kan känna dig lite som grabbarna i Arvingarna (tv-serien, inte dansbandet).
Spännande med nya bär! Det ska bli kul att se om du får svar av någon som vet...
Lotten: Citronmeliss har jag i trädgården, och gott om saft finns i frysen - det är bara det renade som fattas... men jag har testat att blanda det med vitt vin och vichyvatten. Inte så dumt det heller.
Humlan: Aroniabusken köptes för att den får så fina blad framåt hösten, hela busken brinner utanför köksfönstret.
I cyberspace brukar alltid finnas nån som vet... kruxet är bara om de hittar hit.
Provsmakat det och provsmakat detta... Snälla du, om det är så att du har lost the will to live, så tycker jag du ska välja någon snabb och säker metod; förgiftining medelst okända bär kan ge en långdraget och plågsamt slut på livet, säger Ökenråttan. (Det är mitt nya alias - ifall jag skulle skaffa en blogg. Vad sägs?)
Lena B: hehe. Ökenråttan ... jodå, även om inte råttor ger så härliga associationer... Ökenvinden, ökensanden, oasen i öknen... Finns rätt mycket att välja på. Härligt att du är på gång!
Jag är ju emot att kalla sig något som låter nedvärderande...
Jag är nästan helt säker på att det är körsbärsplommon du har Prunus cerisiera. Frukterna är 3-4 cm.
Kolla den här länken som visar körsbärsplommon.
http://www.biopix.dk/Photo.asp?Language=sv&PhotoId=517
Slotträdgårdsmästaren: Tack! Det verkar vara såna - mina är 2 cm och jag håller med om att smaken påminner om plommon. Inte goda så att jag kommer att frossa precis...
Jag säger varje år att jag ska fixa Flädersaft ,men nej ... det blir aldrig av ... men nästa år,fniss.... påmin mej är Du snäll... Kram, elle
På gång och på gång... Sakta i backarna! Jag gillar att älta och fundera fram och tillbaka ganska mycket innan jag slår till. -
Ökenråttor ser jag för mig som ganska rara små djur. Vi ska åka ut i öknen senare när det inte längre är så förbaskat varmt. Vi ska sova under stjärnorna och kanske vaknar man upp med en liten ökenråtta i sovsäcken.
Min kompis Helena kallar mej ökenprinsessan i sina mejl. Tycker du det låter bättre? Fast jag vill inte riskera att blandas ihop med andra bloggprinsessor, det säjer jag.
Tycker inte du ska ha dåligt samvete för att du inte tar vara på bären. Tänk vad alla småfåglar blir glada av att hitta dom.
Lena B: Jahadu, jag är tvärtom. De första tipsen om att börja, brydde jag mig inte om, tänkte att det var inget för mig. Men - sen tog det 10 minuter av eftertanke och så fanns den där. Jag trodde aldrig att jag skulle få några besökare...
Gunnel: Det finns nackdelar med det också, de sitter och skiter så att jag fick bygga tak över min morgonkaffetrapp under tv-antennen..
Mandelina: Jag ska påminna dig! Om jag fortfarande bloggar nästa sommar. Eftersom det är så lätt gör jag den saften. Förr var jag jätteambitiös och baltade med saft av diverse slag och äppelmos ... och allt möjligt. Nu köper jag det mesta färdigt. Allt har sin tid. Nu skriver jag.
Det var väldigt vackra foton du lagt ut på bloggen!!
Har en vän från Argentina som i sitt hemland använde aroniabären att koka saft på. Nu har han en kolonilott där han har ett överflöd på aroniabuskar och fortsätter koka saft på dem varenda höst. Gott är det!
Där trodde du fel!
Är du alldeles...? Smaka på okända bär?!?!? Vadå sylta och safta? Min inställning är att det finns folk som jobbar med så'nt och ser till att affärerna är fulla av sylt och saft - vem är jag att ta deras levebröd ifrån dem? ;-)
Nu kommer jag vara nervös ända till du bloggar igen, har du överlevt bären?
Något helt annat, vad var det garnet hette som du stickade den överkörda katten i? Jag skulle ha skrivit upp det när du sa det, jag har närminne som en ordinär guldfisk.
Lilla B: tack, det är tack vare att bären är vackra, någon större fotograf är jag inte.
Susanne: Om jag får överloppsenergi som jag inte kan hantera, då återkommer jag om recept.
Lena B: Jag klarar att ha fel ibland - bara det inte händer för ofta.
En liten tant: Lite farligt måste jag väl våga leva? I skogen smakar jag inte på okända saker, dock. Men jag håller med - tänk om Skogaholms och Findus får slå igen....?!?!
PGW: Här är jag. Lite konstiga utslag här och där... men annars fit for f... host host harkel...
Garnet kommer från den danska Hjertegarn och heter Boa. (och i dag har jag köpt bruna långbyxor som matchar...)
Skicka en kommentar