Kan jag redan ha blivit utvilad, jag som varit så trött? Ett tecken på "färdigvilad" brukar vara att jag startar fullständigt onödiga projekt. I dag fick jag för mig att påta. Kan det vara kanske 45? Nja, i alla fall är det mer än 40 år sen sist. Jag kom inte ihåg hur man gör - bara ATT det går.
Visst har jag garn i parti och minut... visst har jag gamla trärullar i mina lådor... och visst hittade jag småspik i makens lådor... och - visst fanns det en tydlig beskrivning på Internet. Och - sist men inte minst - visst var det kul!
Vad jag ska ha silversnodden till? Ingen aning... men det funkar! Och så går det att lyssna på cd-bok samtidigt utan att jag somnar... 
23 kommentarer:
Åh, det där hade jag alldeles glömt bort, men gjorde ju också det för... inte så många år sedan om man jämför med dina 45 :) Fast jag hade en särskild trädocka till det, med fyra spikar i hatten och hål i mitten. Undrar om den finns kvar...
Mycket underlig uppfinning som jag aldrig skådat förut...
Vet du att det går att påta med vanliga stickor också?! Det kan du testa nästa gång du får överskottsenergi. Det är lättast med två strumpstickor eftersom de inte har någon stopp i änden. Lägg upp fyra maskor och sticka dem som vanligt. Sedan låter du bli att vända på arbetet, du puttar bara stickningen till andra änden av strumpstickan och stickar ett varv till. Dra åt garnet lite innan första maskan. Sedan fortsätter du så här varv efter varv så blir det en snodd. De internationella kallar snodden för I-cord så det kan du söka på så finns det säkert bättre beskrivning.
Ps
Använder du vanliga stickor får du flytta tillbaka maskorna till vänsterstickan istället för att byta ände på strumpstickan.
Karin: Såna fick man väl ta till när trätrådrullarna blev utslagna av plastd:o?
Jag såg en del intressanta ovanliga sorters påtgrejer på nätet...
Anne-Maj: När jag var barn påtade vi i slöjden - och jag vet att ungarna gör det nu också.
Sanna: Det hade jag ingen aning om - det låter så pass krångligt att jag blir sugen på att pröva.
Påtade gjorde vi också, jag hade en liten flugsvamp i trä med piggar på. Vi köpte plastband i olika färger också och "påtade" med fingrarna till långa färgglada korvar. Dem kunde man ha som nyckelringar.
Cornelia: Gjorde ni inte fyrkantiga flätor med tunna ihåliga plastband, ung som lakritsremmar? Man la 2 band över varann så det blev 4 ändar - och sen flätade.
Jag har inte tänkt en tanke på de banden förrän maken påminde mig om såna tunna plastband som man gjorde lampor av - och snodde runt tomma kaffeburkar... som ALLA hade i badrummet med spolar i. (Fy, så gammal jag måste vara...)
Glad att du känner dig utvilad (trots helikopterinklinerad sovkompis!) och redo för sysselsättning/påtning. MEN vad är "att påta"? Jag har kollat Norstedts ordbok och den förklarar att det kan vara antingen pyssla/böka eller frivilligt belasta sig med(ngt betungande).
Är själv född i Dalarna och uppvuxen i Sthlms-trakten och förstår inte vad "påta" har med garn etc. att göra. (Min morfar brukade "påta" i jorden - han var från Gävle.) Kan du förklara hur du definierar ordet. Och vad det tydligen har med garn och spolar att göra, enl. de bifogade fotona.
Jättegod fortsättning med massor av tid för "påtande"?.
(Är jag på rätt väg om jag tror att det är någon slags flätande?).
Åh de där plastbeklädda kaffeburkarna med papiljotter i minns jag, sådan hade mormor! :-)
Kan man använda snodden till handväskhandtag månntro?
Kulsprutan: Varför det heter just "påta" vet jag inte. Man krånglar maskorna över det nya garnet - det blir alltså en snodd sv 4 helt vanliga stickmaskor som blir rund och fin och säkert kan användas till nåt.
PGW: MMmmmm.... helst tvåfärgade, med stoppning av skumgummi och ihopsnörda på mitten så det blev ett mönster...
Jag tror att min silversnodd kommer att bli ett litet enkelt halsband. Kanske.
I skolans fritidshem så påtar barnen med såna där dockor med spikar i har jag sett. Har själv aldrig gjort det men jag gick inte på någon lekskola eller dagis heller när jag var liten. I slöjden sydde, vävde, stickade vi eller så hade vi träslöjd. Ingen påtning där inte. Men däremot påtade vi i jorden vi också i vår familj.
Jag har aldrig sett dess like :)
Däremot gjorde man något med garn på fingrarna, det blev också någon form av snodd.
Men när du började prata stoppning i någon kommentar så tycker jag mig ändå känna igen det... eller inte.
Jag gör som Londongirl; påtar i jorden ;)
Gjorde hårband på det där viset när jag var liten. Fast jag visste inte att det heter påta! Nu för tiden har jag sett dyra halsband i fina tunna garner som gjorts i samma teknik. Det kanske kan bli en ny nisch för dig?
Jag har aldrig hört talas om det där. Det var något helt nytt. Måste förstora beskrivningen i din blogg där och kolla noggrannare. Det verkar ju spännande!
Ja, jysses .. undrar om jag någonsin kommer att drabbas av sån leda eller överskottsenergi att jag börjar med nåt sånt?
Gulp? Vad är det? Knyppling?
Oj - så intressant att det är så pass många som inte hört ordet - eller sett tekniken. Jag har sett massor av sådana här halsband och armband på marknader... och min silversnodd ska få bli ett enkelt halsband. Bild kommer när jag hittat ett bra sätt att fästa ihop det.
Det finns "knäpp-anordningar" att köpa i välsorterade hobbyaffärer, det funkar säkert utmärkt!
Hm.... ok... det sämsta betyget jag fick i skolan var en etta (notera: inte streck!) - det var i syslöjd. Jag kunde inte knyppla. Jag fick inte ihop det så jag tvingades sitta med den där knyppeldynan en hel termin. Jag fattade inget och det blev en etta.
By the way - läraren kallades Syhäxan, hehehe.
Jo vi flätade plastband , precis så som du beskriver. Jag hade bara glömt hur... långa korvar blev det.
Linda: Tänkte på det - men sen gjorde jag det lite längre så det går att trä över huvudet.
Mette: Jag var fullkomligt kass i slöjd ända tills jag var ca 16, då hände det nog nåt med mina händer och allt gick lätt. Utom brodera - det har jag aldrig lärt mig.
Cornelia: lila och svart hade jag i mina band. Jag bara älskade den kombinationen - jag kan känna hur plastbanden luktade....
pÅTA GJORDE JAG I SYSLÖJDEN på 60-talet. Sen har jag inte provat. Ser kul ut.
Jag har påtat lite med mina snabbaste syslöjdselever, påtade in pärlor också. Trädde på dem innan jag började och matade sedan in dem på lämpliga ställen. Kul!
Skicka en kommentar