Statcounter

söndag, maj 13, 2007

Jobbarsöndag

När pappa jobbar i Linköping hela helgen och mamma har planeringsdag med sitt jobb - om hon nu kom upp ur sängen, jag har hört ryktas att det blev sent på festen igår... ja, då måste jag ju vara någonstans. Och det blev mormor och morfar som fick leka med mig. Men, om sanningen ska fram är det mest jag som leker med dom, en i taget... medan den andre vilar sig. Fast jag måste erkänna att jag är lite trött efter att ha hållit i gång sen klockan sex i morse...
Här visar jag morfar att jag ätit upp alla grönsakerna - fast säg inte nåt till nån att jag åt med handen direkt ur skålen! Och hittade jag "koklan" som mormor och jag köpte när vi var och handlade.
Den var jättesvår att öppna, så morfar fick hjälpa mig.
Fast han behövde inte hjälpa mig att dela upp den - och inte att äta den heller...

Jag blev jättesömnig när de satt och drack kaffe på altanen sen - då var min "kokla" slut för länge sen... Jag har hjälpt mormor att peta ner en massa små frön i landet - och bäddat åt dom med svart fin jord och lagt ett täcke över.

Nu kommer nog min pappa snart och hämtar mig. Jag ser att dom tittar på klockan i ett kör och har börjat plocka ihop mina saker.

9 kommentarer:

Lena sa...

Jag tror att mormor och morfar också vill sova så där skönt på altanen.

Evas blogg sa...

Åh vad skönt det ser ut där i stolen på altanen! jag förstår att du somnade, det skulle jag också ha gjort, bums.

Bloggblad sa...

Panter + Eva: Jag slår vad om att barnbarnet kommer att minnas oss som de tröttaste hon nånsin träffat på...
Men jag hade skäl, för jag skulle iväg och jobba själv lite senare..

Tankevågor sa...

Hur kan man vara så underbart ljuvlig när man sover?

Bloggblad sa...

Londongirl: Det värsta är att hon är lika ljuvlig i alla lägen... vi smälter som smör. Fast idag var hon olydig och morfar lät riktigt bestämd på rösten för första gången... det hade hon inte räknat med, hon blev helt förtvivlad, grät i soffan i 2 minuter och kom tillbaka from som ett lamm och gjorde som hon skulle.

Anonym sa...

Va fint Du berättar om Din dag med den lilla ängeln!

Jag skulle så gärna ha mina änglar lite närmare också. 90 mil är bara för långt bort. Vi kan bara träffas ett par gånger om året tyvärr. Och då blir det ju inte så nära relation som vi skulle önska.

Anonym sa...

Vet du...tala om för mormor och morfar att barnarbete är inte tillåtet. Jag ser ju själv att du blev helt slut efteråt :O)
Men du fick ju lön så vi ska kanske inte skvallra.

Anonym sa...

Vilken gosig filte du har med dej där i stolen. Är det en sån där med en flippelapp på?

Bloggblad sa...

Inga: Det är på tok för långt bort! Men å andra sidan blir det ganska lite fritid för mormor och morfar när de bor för nära...

Gunnel: Hon är såååå ivrig att hjälpa till att allt tar mycket längre tid...

Ö-råttan: Nej, det här är en erättare till min gamla, riktigt gosiga som gått sönder in till minsta fiber... Den här är inte alls lika go som den gamla. Men jag har alltid ett litet gosedjur också som jag byter ut efter humör...
Flippelapp.... har jag inte i min vokabulär.