Statcounter

onsdag, oktober 10, 2007

Visby nr 3

Någon frågade om det var något hemligt jag gjorde på Gotland, jag har tydligen glömt att tala om varför jag åkte dit. Men det är inte hemligt - läromedelsförfattarnas förbund ordnar höstmöten vartannat år. Massvis med trevliga föreläsningar och annat kul har jag varit med om genom det förträffliga förbundet.
Vad sägs om detta: Besök i romdestilleri.... där kossan Rosa var utbytt till en mer avancerad mojäng, som kallades Rosa efter sin föregångare. Dock mjölkades där fram betydligt dyrare droppar än mjölk.
Om vi fick smaka? Det förtäljer inte historien... luktade gjorde vi helt säkert - en del körde ner hela näsan...
Sen blev vi flott mottagna av vikingar - men det har jag redan berättat. Mottagandet var häftigt, tur att det inte regnade den kvällen. Mycket gräs på osynliga stigar och stampat jordgolv inne...
Jag hann shoppa på lördagsförmiddagen innan programmet drog igång. Liten påse på "Yllet"....
Jag hade liksom inte råd med mer i den affären, men ack vad jag suckade inför en urflott tröja... klämde och kände och ville... räknade... En av mina favoritförfattare kom in i affären och - ja, gissa! Köpte en sån till sin fru... Inget snack om priset eller så. Jag ryckte lite i hans trenchcoat och sa att jag faktiskt varit med och finansierat den tröjan, ety jag köpt flera av hans böcker... så kanske han kunde... när han ändå var igång... Nej, det gjorde jag förstås inte. Jag ringde däremot hem till maken, och berättade att H....n N....r minsann köpte en sån till sin fru. Men maken förstod inte alls att stick(!)replikens svar var: Det är klart att du också ska ha en... Så jag fick vara nöjd med min lilla påse.
Den författaren fick vi inte lyssna till, han var där i andra ärenden - men vi hade besök av en annan av mina favoriter. Därom kommer lite mer i morgon....
När man skriver om Gotland har man väl inte cliffhanger - så det får bli en liten raukhängare i stället: En kvinna är det - och platsar i förbundet gör hon också, trots att hon inte ens visste att det fanns...

15 kommentarer:

Elisabet. sa...

Nä, men vilken make du har ...!
Hade jag haft nån .., hade han förstås gjort som Den Kände Författaren ...

Jo, absolut.

Hannele på Hisingen sa...

Romdestilleri, jag som inte ens varit i Visby.

Cecilia N sa...

Det tog en liten stund innan jag lyckades stava mig fram till rätt författare. Och den gick inte att köpa som garn heller? Lite billigare?

Äh, kanske tänker maken förära dig den i julklapp och har redan köpt den så därför kunde han ju inte vara föör entusiastisk. Då hade han ju pajat hela överraskningen.
...
som jag just gjorde. ... :-/

;-)

Bloggblad sa...

Elisabet: När han läste bloggen påpekade han att jag kunde väl ha köpt för egna pengar...

Hannele: Jag hade inte en aning om det heller, men det är modiga entrepenörer som tagit över lite betodling och gör rom i st f socker.

Cecilia N: Jag var inte så noga med punkterna, men det finns inte så många kända svenska storsäljare som passar på H...n N....r

Nej, några kläder skulle maken inte våga köpa. Risken är för stor att han väljer fel storlek, 38 eller nån annan önskedröm... och då skulle han få en gran i huvudet. Han håller sig till lite säkrare saker - som smycken.... :)

Elisabeth sa...

Ja, men påsen var snygg... sa hon som älskar påsar!!

Ha det gott..Kram..

Evas blogg sa...

Och jag min sega råtta funderar så huvudet snart brinner, vilken författare är det :-)?!

Lena sa...

Det suger verkligen i "vill ha tarmen" när man besöker Yllet. För min del blev det precis som för dig, suktande efter tröjor köpte jag lite garn... som bliv två sjalar till döttrarna.
Svärmor har stickat inte jag - tänkte nämligen att de skulle bli klara och det är de.
Men någon gång SKA jag ha något färdigtillverkat från Yllet.
Destilleriet låg det i Rom - a ?
Nä, den var dålig..

Bloggblad sa...

Elisabeth: Jag är också mycket svag för små söta påsar...

Eva: Du kan få fler bokstäver: H.k.n Ne.sser

Panter: När jag gick i skolan sydde och stickade mamma klart alla grejer till syslöjden... men nu kan jag själv. Har ingen att be...

Haha - det tog en stund innan jag fattade... men det låg i Träkumla.

Miss Gillette sa...

Förvånar mig inte att den godbiten köpte smak och kvalitet till sin fru. Vilken rackarns karl det är -- gärna han som följeslagare på en öde ö, det säger jag bara. (Jag är till och med svag för dialekten, har varit sen jag var femton.) Enda som inte är ett direkt plus är att han har hund. Men det kunde jag överse med.

Strumpstickan sa...

Kul att möta en favoritförfattare i en garnbutik:) Snygg påse!

Bloggblad sa...

Miss Gillette: Jag håller med. Fast inte om dialekten... Jag har hört och sett honom live på en kulturresa - vilken estradör han är!

Monica H: Och speciellt intresserar det nog dig att han också köpte svart ullgarn som frun skulle sticka en kofta till hunden av... :)

Klimakteriehäxan sa...

Såg du fårpälsarna på Yllet? Jättevackra, fast dyra förstås. Men prova är ju gratis... jag har en bekant som fått ärva en, hör och häpna, den är urvarm och fantastisk!

Bloggblad sa...

Nej, dem tittade jag inte på. Men jag har sytt en fårskinnsväst som jag fortfarande använder och värms av och gläds åt. Mer än 10 år är den och lika fin än.

Evas blogg sa...

Nej men hur kunde jag bara inte komma på honom?!!! Och det kan jag säga dig, hade jag stått i den butiken och hn hade kommit in hade jag blivit knäsvag!!

Bloggblad sa...

Eva: Hade jag inte sett honom förut, skulle jag inte känt igen honom. Såg lite frusen och vardaglig ut... men knäsvag... nej, det blev jag inte. Jag gjorde som vanligt: låtsades att jag inte kände igen... måste vara jättejobbigt med alla som känner igen och uppmärksammar och/eller fjäskar.