lördag, december 08, 2007

Pepparkakor...

... bakar jag inte nuförtiden. Prövade en gång för drygt 20 år sen, de blev inte snygga men dock ätbara. Enligt ett felsökningsschema i Allt om Mat hade mina skapelser vartenda fel... ojämna, bubbliga, fläckiga... ja, allt.

Året efter gav jag upp det där med kavel och ugn - och vi åt råa pepparkakor... Det gick bra det med. Numera köper jag.

Hos Lilla B läser jag om feluttal av ovannämnda kaka, och minns en sann historia från sent 60-tal när grannbarnen i trappuppgången diskuterade sina fäders namn. Flickorna var runt 2-3 år, och den enas mamma hörde denna dialog:

- Min pappa heter Peter. Vad heter din?
Den andra lilla lilla tjejen visste att pappa Pekka hette ungefär som en kaka, men kom inte riktigt ihåg vilken. Hon funderade ett tag, och svarade:
- Han heter Kex.

16 kommentarer:

Morskan sa...

Ha, ha, ha, ha...."Kex"...."Morskan"

Lilla B sa...

Underbar historia!

Cecilia N sa...

Nyåkers bakar jättegoda pepparkakor.
Antingen bakar de eller dottern.

Bloggblad sa...

Morskan & lilla b: Jag blev nästan nostalgisk när jag kom ihåg den - det var ett par himla bra år när jag var 16-19 och bodde där... kom plötsligt ihåg så mycket... hur jag satt och lockade håret med papiljotter och hörde Bridge over troubled water för första gången medan jag gjorde mig fin till körlektionen....

Gunnel sa...

Det är ofta rätt kul att lyssa på små när dom samtalar.

Det börjar bli kul hos oss nu när vissa av barnen närmar sig 3-års åldern. Fantasin flödar och talet kommer med stormsteg. Blir nog många glada skratt under året som kommer

Caroline sa...

Peppisar bakar vi varje jul, men det blir inte lika mycket som förr om åren, man tröttnar till slut... :)

/Caroline

JULIE K sa...

Ha ha ha hærligt : )

Bloggblad sa...

Gunnel: När mina barn var små hade jag en skrivbok tillhands i köket för att skriva ner tokigheter innan jag glömde - men nu har jag slarvat bort boken. Den var poppis som högläsning när ungarna gick ung. på mellanstadiet. Förhoppningsvis kommer den fram i nån städning nån gång.

Caroline: Jag försökte klicka på ditt namn för att komma till en blogg - men det gick inte. Är du ny här? Välkommen i så fall. (Jag har svårt att känna igen dem som återkommer sällan, speciellt om jag inte kommer till deras blogg, många namn liknar varandra.)

Julie K: Roligt att se dig på banan igen! Välkommen hem till bloggvärlden!

http://metrobloggen.se/godmat sa...

Åhh vilken söt historia. Lustigt att du skriver om pepparkakor. Idag är det ju mitt lilla tema i adventskalendern. Själv använde jag färdig deg till mina skapelser....allt behöver man inte göra själv.
Och den där skålen jag köpte...visst är det väl fånigt men ibland blir man liksom lite förälskad i saker och ting.

mammamia sa...

Det påminner om min lille M...
Hans morbror kallas för "Pecka" och således är det morbror som gör "Peckarkakor".....

Fast nu vet han att vci kan baka såna,vi med!

Vonkis sa...

*asgarvar*

och varför äter man så lite råa pepparkakor egentligen?

Bloggblad sa...

CW: Då ska jag kika på din blogg vad du gjort idag. Jag har faktiskt varit inne där varje dag och tittat, fast jag skriver inte alltid nåt.

Mammamia: Jag får väl göra Perkakor till maken... men nej - jag köper.

Vonkis: Det går precis lika bra med råa. Jag lovar. Fast man kan inte doppa i kaffet.

Elisabeth sa...

TACK för den historien!

Både jag och Carolina skrattar gott åt den! (Skratt som behövs...du vet!)

Hoppas din dag har varit "adventig" och fin...!

Varm kram..

Ps. Carolina brukade säga "adventig" när hon var mindre... den mysiga tiden med tända ljus före jul!

Bloggblad sa...

Christina: Både skratt och gråt är förlösande för känslor. Och jodå, jag har varit i kyrkan (promenerat dit och hem), fikat vid tända ljus och sovit middag. En alldeles perfekt dag, total avslappning.

Hannele sa...

Det är inte mammornas uppgift att baka pepparkakor - utan barnens :)

Bloggblad sa...

Hannele: Hänger väl delvis på åldern...