söndag, december 09, 2007

Tomtar i kyrkan

Det har varit debatt i en liten församling nånstans i landet, där de vägrade släppa in luciatåg i kyrkan om barnen var utklädda till tomtar. Den debatten har vi inte här, idag var det nog 7-8 tomtar i kyrkan när den kyrkliga förskolan hade luciatåg i gudstjänsten. En liten knatte sjöng solo: "Jag såg mamma kyssa tomten"... Det var hur gulligt som helst och de lockade dit en stor skara släktingar som jag sällan eller aldrig ser i kyrkan annars.

Det är inte många år sen som det var debatt om huruvida lucia skulle släppas in i kyrkan alls, men gränserna tänjs och snart har vi trollen där också... kanske bättre att ha dem där än annorstädes... :)

Jag är ganska involverad i Svenska kyrkan och tycker att det är märkligt att det finns så himla många som aldrig går till kyrkan utan orsak (alltså dop, konfirmation, begravning, skolavslutning m.m.) men som alltid har åsikter om hur det ska vara. Den enda gång om året de går dit, då minsann ska det vara som just de vill. Att man kan engagera sig och vara med i olika grupper där man verkligen kan och får påverka, det har de inte kläm på.

Om inte prästen går med på dittan och dattan och diverse pop- och rockmusik vid begravningar - då hotar folk med att gå ur kyrkan.... om inte pappan får leda fram bruden till maken vid bröllop - ja, då går man ur kyrkan. (F.ö. är det inte alls en svensk sed som många tror, det är från filmer folk har fått den idén.) Då spelar det ingen roll att det betyder att pappan ägt dottern och sen lämnar över henne till maken som en egendom... Gissa vilket liv det skulle bli om det hade varit sed här och kyrkan påbjöd att alla skulle göra så! Då skulle vi få det hett om öronen.

Alltså. Jag tycker att kyrkan ska vara en öppen folkkyrka dit alla är välkomna, men jag tycker inte att vi ska vara som en vindflöjel och inte våga stå för vad kyrkan är. Som när någon till en begravning bad prästen "tona ner det där med Gud".... då tycker jag man ska överväga en borgerlig begravning.

36 kommentarer:

Panter sa...

Jag tycker att den företeelsen sprider sig "Rätten att ha åsikter om precis allt". Det är dessutom väldigt vanligt, precis som du skriver, att de som allra helst utövar den rätten är de minst insatta eller engagerande.

Skolavslutningar eller ej i kyrkan är ju också ett hett ämne.
Kan man inte acceptera gud ska man nog inte vara i kyrkan.

Rutan sa...

Hur ofta ser man en svensk vigsel på film och tv? Ytterst sällan, däremot amerikanska vigslar titt som tätt med den för oss främmande seden att "lämna över bruden". Tack och lov att vi inte har den seden! Jag reagerade starkt när jag såg "Mamma Mia", där var det centrala i handlingen vilken pappa som skulle sköta överlämningen. Vad ska man ta sig till??

Jag förstår att man i Svenska kyrkan försöker styra upp det lite. Det är lätt till att se kyrkolokalen som en offentlig inrättning om man inte är engagerad där annars. Här blev det ett herrans liv när Tommy Körberg svor och gjorde sexanspelningar i pingstkyrkans lokal (han sjöng också, förstås). Så kan det gå när man gärna vill hyra ut sina lokaler och få in folk innanför sina väggar till varje pris.

AMber sa...

Håller med Panter, kan man inte acceptera Gud ska man nog inte vara kyrkan - sa hon som sjunger i kyrkan, men inte är kristen. Fast jag accepterar att Gud finns i kyrkan, för andra alltså. Tänk vad man kan vara generös, då. :-)

Miss Gillette sa...

panter: Jag tycker: om man inte kan acceptera att _andra_ tror på gud ska man nog inte vara i kyrkan. Men det var väl så du menade.

bloggblad: På sistone har jag hört flera säga ungefär som du. Det har varit beskrivningar från vedervärdiga dop och begravningar med slafsiga mänskor som med sitt uppträdande har fått håret att krulla sig på rapportörerna.

Själv är jag utträdd ur svenska kyrkan sen över tjugo år, men jag håller ändå med dig och de andra som beklagat sig över det här. Nu när man kan välja om man vill vara medlem i kyrkan eller inte är det väl läge för kyrkan att hålla på sin profil och vara lite kyrklig. Man tycks vilja värva medlemmar genom att ligga lågt. Men då blir det ju ingen nämnvärd skillnad -- så varför skulle man då vara med?

Elisabeth sa...

Å jag kan bara hålla med!

Något som jag uppskattar väldigt mycket med kyrkan idag, är de steg de har tagit mot att möta ungdomar på deras egen nivå!
När Carolina konfirmerade sig så fick vi väl alla en smärre chock när den unga prästen, i ett teaterframförande, kom in och spelade gangster.. med kepan bak- och fram, trasiga jeans och ... ja, vad det nu var mer han hade klätt ut sig med!! (Jag hörde några gamla damer sedan, som var alldeles förskräckta över just detta att han hade haft keps på sig i kyrkan... ja, det var nästan helgerån, enligt dem!)
Men jag kan försäkra dig om att det varma budskapet verkligen gick fram, han fick stora applåder.. och enligt ungdomarna var han "så himla cool"...!
Carolina går nu Ledarutbildning inom kyrkan... och hon tycker fortfarande att prästen är... cool!

Hoppas den andra söndagen i Advent blivit varm och ljus för dig och din familj...

Varm kram..

Bloggblad sa...

Panter, Rutan, Amber, Miss G och Elisabeth:

Jag blir glad över det ni svarar - för det stärker min åsikt! Kyrkan är en kyrka och inte bara en mysig lokal där alla skå få det innehåll de vill. Och de icke kristna har att acceptera - eller inte.

Jag får nästan lust att ta upp det här i ett nummer av församlingsbladet... skulle vara roligt att vässa till de snälla artiklarna med lite Åsikter.

Visst måste vi vara moderna - budskapet är rätt tufft och tål att vändas och vridas på utifrån dagsläget, men att vända kappan efter precis alla vindar bara för att vara alla till lags... näej.

Amber:
Klart att du ska vara med och sjunga i kyrkan - där har jag inga betänkligheter - fast själv tackade jag nej när "fel" parti ville ha mig som ackompanjatör med gitarr på ett torgmöte. Där gick min gräns för vad jag gör mot betalning... :)

Christina:
De fromma äldre som är emot moderna präster skulle nog inte ha gillat Jesus heller om han kom till en gudstjänst och granskade deras fromhet... Det är vid konfirmationen som det händer mycket hos många ungdomar. Roligt att din dotter får vara med om den gemenskapen.

Gunnel sa...

Jag är ingen stor besökare av kyrkan men ändå på något sätt får jag ro när jag väl kommer dit. Sen vill jag gärna känna igen de gamla fina psalmerna..men där tänker dom inte på mig. Men för den nya generationen så blir det ju "deras" psalmer...så vilken rätt har jag att klaga :O) Nej...det skulle jag inte göra heller så det så

Gunnel sa...

Ett litet tips inför din mässingsputs...det finns ett medel som heter Bistro som är så himla bra. Du lägger det som ska putsas i hett diskvatten..sen sköljer du av...tar lite medel på svampen som medföljer...drar på lite och sköljder av. Sist torkar du torrt med en vanlig handduk. Det medlet använder dom här nere på Messingsbruket. Vet du..idag var jag dessutom smart...kom på att jag hade lite latexhandskar i en låda...det var bra för medlet torkar ut händerna.

Bloggblad sa...

Gunnel: Just det - den som går lite oftare till kyrkan brukar uppskatta att psalmerna förnyas...:) Eftersom jag nu är med i en grupp som ska skriva nya psalmer som är tänkta att bli använda, är det ju bra att jag gillar förnyelse i kyrkan. Friden och stillheten finns där ändå!

Tack för bra tips! Ska hålla utkik, hoppas det säljs här också. Vi har en liten mässingsmedja -eller säger man bara verkstad? några hundra meter härifrån. Ska kolla om de har.

Elisabet sa...

Har läst och läst och håller med madame Bloggblad, men även Gunnel .., den enda gången jag går i kyrkan, nämligen vid julotta .., vill man förstås att allt ska vara sig likt och ingen ny sång i häftet ..-)
Fy, hur man är!

Nicoline på Fädernegården sa...

Personligen känner jag en vördnad för kyrkan. På något sätt känns det inte bra att luckra upp traditioner. Det kanske möjligen är en generationsfråga och att kyrkan hade större inflytande förr.

Citronsyra och vanligt tvättmedel i varmt vatten är ett jättebra knep att få koppar och mässing blankt. Lägg ner det sin ska putsas i blandningen gnugga lite med en svamp, skölj och torka.

Bloggblad sa...

Elisabet: Det är nog för att många tänker så, som det står ganska still i kyrkan... även äldre som är flitiga, vill gärna ha det som när de var barn.
Och - jag menar inte att man ska omkullkasta alla traditioner och skrota gamla psalmer, men att smyga in lite förnyelse här och där.

T.ex: man sjöng psalmer enbart med helnoter för 200 år sen. Varje ton varade flera sekunder... och vid den tiden ansågs det syndigt (=katolskt) att ha tända ljus i kyrkan... Så att det gått lite framåt är väl bra?

Nicoline: Här är det tvära kast mellan traditioner och putsmedel :)
Jag har testat det där med citronsyra, men tyckte att det blev så konstigt ljust i färgen - eller också blev det bara rent? :)

Jag fick ett mail om det där Bistro - om det inte är för dyrt testar jag det. Annars blir det citronsyra och tvättmedel!

bollebygdsbo sa...

Dina åsikter överenstämmer med mina.
Jag har många gånger sagt att de som har flest och starkast åsikter om kyrkan är ofta de som är där någon enstaka gång varje år.

Jag tycker att kyrkan bör stå för det vi är, inte bli något flummigt bara för att allmänheten ska tycka att det är "kul".

Tack för dit inlägg.

Annela sa...

Jag lämnade Svenska kyrkan på 70-talet då jag läste teologi i Lund. Det var mycket som jag inte tyckte passade mig och då är det ju bara att lämna föreningen. Inte är jag med i någon annan sammanslutning och jag inte sympåatiserar med deras verksamhet? Därför anser jag att de som är bekännande kristna ska utforma liturgi och annat genom sin organisation, medan de som aldrig deltar lika väl kan gå ur. Då skulle kyrkan tvingas bli lite mer vital för att behålla sina "svala" medlemmar och värva nya medlemmar. Att ha passiva medlemmar kan inte vara roligt eller eftersträvansvärt för någon förening.

Bloggblad sa...

Bollebygdsbo: Det är alltid roligt att hitta andra som tycker lika!!! Men jag är inte förvånad i ditt fall, vi är väl ungefär lika aktiva?

annela: Jag blir inte förvånad, faktiskt... om jag inte hade ett så pass grundmurat förhållande till kyrkan skulle jag säkert ha dragit sakta baklänges - kanske mest pga att det fortfarande finns manliga präster som vägrar samarbeta med kvinnliga... Men jag ser det som personer med Åsikter - och inte som en del av kyrkan.

Knit-Marie sa...

Inte är det väl heller en svensk sed med klockringning vid bröllop??

Majsan sa...

Här nere var det en rektor som skulle förbjuda julavslutningen i kyrkan!! Hallå!! Lever vi i Sverige eller?? Rektorn fick i alla fall backa till slut..... det blev högljudda protester.

Visst undrar man ibland varför man väljer att ha vissa cermonier i kyrkan, när man, som du nämner, vill "tona ner det där med Gud"!?

Idag har vi haft vår årliga advents- och julkonsert. Fullsatt kyrka i två omgångar.... och för vissa av besökarna är nog det här det enda kyrkobesöket de gör på hela året.

Ha en fin fortsättning på andra advent, som snart är slut =)

Klimakteriehäxan sa...

Klokt sagt. Varför i hela världen ska den som aldrig sätter sin fot i kyrkan ha en massa synpunkter på det som sker där? Ungefär lika smart som att säga "det finns inget på tv att se så jag tittar aldrig" - nähä, men tvärsäker går det bra att vara!

Bloggblad sa...

Jag blir så tacksam över era svar - jätteintressant att få veta vad andra tycker.

Knit-Marie: Jag vet faktiskt inte hur det är med klockringning, men nog har jag väl hört talas om bröllopsklockor? Det är säkert nån annan som vet - annars ska jag fråga en kyrkexpert i morgon!

Majsan: I det fallet tror jag också att traditionskänslan är stark. Tänk om det var kyrkan som sa: ni får inte komma hit med era skräniga ungar och låta dem sjunga och få applåder bara för att ha en stämningsfull lokal... Tanken är inte orimlig.

Där jag jobbade tidigare blev kyrkan så full till avslutningar att vi fick dela upp det för att alla skulle få plats - då blev det ett ramaskri: Vill vi vara tillsammans ALLIHOP!!! Det är tradition...

Till julkonserten ruckas det inte på traditionerna... vi ska ju inte skrämma bort dem som vill höra barndomens julsånger.

K-häxan: Ja, och tänk om jag la mig i fotbollsklubbarnas jobb... ge ungarna var sin boll - det är orättvist annars...

Det finns mycket att ta upp inom området - det låter ju också som om landets alla homosexuella längtar efter kyrkbröllop... men det får bli ett eget kapitel.

Ingela sa...

Jo Gud måste förstås få finnas i kyrkan. Och tro och fromhet och glädje och tvivel och vankelmod och sorg och allt annat. Men inget av de senare är nödvändigt, bara det första.

The Pale Green Woman sa...

Jomen lite åsikter tänker jag ha fast jag lämnat kyrkan :-) Nej, förresten, inte så mycket åsikter, mer frågor. Så länge jag får Domkyrkans tidning och små brev ibland tänker jag ta mig friheten att ha det, eftersom de vill ha mig som medlem igen.
För min del får kyrkan utforma traditioner,ceremonier och seder precis som man vill och tycker är bra. Men jag vill kunna fråga "hur kommer det sig har ni valt att göra just så?" utan någon värdering i frågan, utan bara för att få ett ärligt svar "att så här tror vi, det här står vi för och vi har valt att göra det här så här för att vi tycker det är bra". Det är tydligheten jag saknar. Jag håller med flera ovan här att kyrkan ibland inte riktigt står för sin religion, man är ibland lite förskräckt och anpassar sig för att få hyra ut lokalen. Det här skiljer förstås mycket mellan olika församlingar och det är också lite problematiskt.
Jag vet inte om jag uttrycker mig klart och redigt här, jag hoppas ni förstår hur jag menar! Jag vill inte klaga på kyrkan, jag vill veta vad svenska kyrkan står för.

Monica Hansen sa...

Ja, det är så typiskt att när jul och bröllop och begravning närmar sig ska det vara i kyrkan men det får inte vara för mycket av Gud...!?

Antingen tror man på Gud eller inte tänker jag men det är kanske nåt mänskligt att vilja ha kakan och äta den samtidigt och vilja göra som alla andra men aldrig märka ut sig och vara för mycket eller för lite...

'lagom' är svenskt och så trist.

Bloggblad sa...

Ingela: Jag har hört från flera präster, att Gud tål alla slags känslor från oss om sig själv. Så det litar jag på - även när jag är osams med ? Man ska inte kalla Gud han eller hon - men det blir väldigt klumpigt med "henom"...

PGW: Du får så gärna ha kommentarer och åsikter, jag tycker att du funderar väldigt klokt. Det är precis det jag är ute efter: vi ska våga ha struktur och riktlinjer, även om de inte är så stelbenta som förr. Och vi ska veta varför vi har dem... Det blir ju stora frågetecken när samhället ändras - det är inte länge sen det var straffbart att vara homosexuell - det är klart att det inte finns några gamla kyrkliga traditioner att falla tillbaka på då...

Monica H: Du har rätt i det första- men när det gäller antingen tro eller ej, håller jag inte med. Väldigt många velar hit och dit och tror lite när det behövs... när man är i kris... och många ställer inte upp på den traditionella tron utan vill tro på sitt eget sätt.

Jag skulle nästan vilja ta den här debatten - redigera om den och använda den i mitt församlingsblad... angående "Tradition och förnyelse" som vi tänker ta upp som tema.

Evas blogg sa...

Att det ska vara som det alltid har varit, t ex vid julottan, visar på hur stark vår kyrkliga tradition finns rotad inom oss, vare sig vi vill det eller ej. En trygghet som återkommer år efter år. Dessemellan kan man rynka på näsan åt kyrkan. Och jag håller med dig, kyrkan behöver en tydlighet i sin framtoning, oavsett om människor blir besvikna. Vi ska inte behöva be om råd för att människor ska komma till kyrkan. Förkunnelsen är densamma som den alltid varit MEN vi behöver förnya, precis som du skriver. Nya psalmer och ett inkluderande språk när det gäller texter och predikan. Kyrkan skall inte vara populistisk, den ska förkunna det evangelium som vår protestantiska kyrka står för. Så tycker jag.

Bloggblad sa...

Eva: Jag visste väl att du hade kloka (=ungefär av samma typ som mina) åsikter om detta. Jag har legat och mediterat en stund på soffan och funderat på olika sätt att ta med alla era intressanta tankar i en artikel i nästa blad. Ska prata med chefen/kh om det. Vore kul att ha med er som "röster" och sen kunde han få skriva om sina synpunkter utifrån sitt kall.

http://hannelesparadis.blogspot.com/ sa...

Vilket århundrade pratar du om...(så mycket har jag besökt kyrkor att lite vet jag). Moderna präster har jag mött, även 60-åringar.

Förra veckan var jag kyrkan med mellanstadiebarn, en modig rektor som bestämde att barnen ska få höra lite sång.
(Läste i ett forum nyligen, när en kvinna sa, att om hennes familj skulle råka ut för katastrof och kyrkan skulle ta hand om familjen, skulle hon känna sej mycket förolämpad)

Bloggblad sa...

Hannele: Jag förstår faktiskt inte ditt svar. Har läst tre gånger - men fattar inte vad du ifrågasätter. Det låter på tonen som om du har en avvikande åsikt, men jag förstår som sagt inte vilken.

The Pale Green Woman sa...

Det är intressant det där med starka traditioner. En kompis frågade mig om jag skulle till kyrkan på första advent. Nej, sa jag, jag är inte medlem i svenska kyrkan. Hon tyckte att jag kunde gå ändå för att det är trevligt, och jovisst, det kan säkert vara trevligt, men jag känner mig hycklande om jag bara går dit för att det är småmysigt med Hosianna. Jag är kluven när jag deltar i bröllop, dop och begravningar, men deltar eftersom de som bjudit in mig till ceremonin vill ha mig där. Men lite märkligt känns det. Jag har stor respekt för kyrkan, men är inte troende, så jag känner mig väldig mal place. Däremot går jag gärna på konserter och betalar i kyrkan, när kyrkan används som konsertlokal, det känns mer OK.

Invecklat det här. Vore intressant om du skrev en artikel om det!

Bloggblad sa...

PGW: Jag kan förstå hur du tänker, men visst är det skillnad på varför man går dit. Inte alls samma sak med gudstjänst-konsert-dop etc.
Intressant att du tycker det är ok att betala för att gå på konsert - i vår församling anses det helt fel att ta betalt för ett kyrkobesök, i andra gör man det utan vidare. Jag tycker det är ok, den som inte har råd kan gå på mängder med andra gratis evenemang.
Jag tycker inte att man ska förakta att kyrkan används som konsertlokal (en del gillar inte alls att den utnyttjas till det) för vem vet vad folk sitter och tänker/känner/upplever till musik?
Det kan ske mer inombords då än under en predikan...

Jag låter bakhuvudet jobba på en artikel - har ett par månader till deadline och måste diskutera det med chefen, men han brukar vara positiv till mina idéer...

http://inga.blogg.se sa...

Vi har alltså haft en debatt om det här också i vår skola om vi ska få gå till kyrkan och fira Lucia och examen.

Men det är inget problem här egentligen. De som jobbar i kyrkan säger att de har olika typer av verksamhet inom kyrkans ram. Det kan handla om förkunnelse men även annan verksamhet av social karaktär. Och när vi kommer med skolklasser så hör vi till "annan verksamhet". Vi firar tillsammans och det finns allämnna etiska tankar att förmedla, sånt som gäller för de flesta människor i umgänget med varandra exempelvis. Det blir inga problem på så vis och kyrkan behöver inte heller uppleva att man ger avkall på sitt. När barn bjuds in till andra verksamheter så är man tydlig med att det också finns förkunnelse med, inte bara pyssel. Och då kommer lustigt nog även muslimska barn dit och föräldrarna menar att om de bott i ett muslimskt land så skulle de ha fått motsvarande inom deras religion. Och att barnen får lyssna till olika inriktningar och välja själva när de blir äldre. låter klokt tycker jag.

Cecilia N sa...

Där jag är uppväxt ligger kyrkan så långt från samhället att det har varit naturligt att inte ha skolevenemang i kyrkan.

Så jag har inte upplevt "krocken" skola-kyrka förrän jag blev vuxen.
Och det är knepigt för mig. För jag vill att skolan ska vara konfessionsfri, och att kyrkan ska vara fri i sin konfession.

Men samtidigt så får man ju inte vara så himla religionsrädd att man suddar det kulturella arvet i skolan.

Bloggblad sa...

Inga: Det låter som om ni hittat en bra modell! Hos oss i den här församlingen (liten stad med tre kyrkor som är sammanslagna till en förs.) har vi inte heller några problem kyrka/skola. Kyrkan bjussar på julspel för lågstadiebarn och påskspel för mellanstadiet - och här har inte varit någon diskussion vad jag hört.
Muslimerna har jag aldrig hört något negativt från - de jag haft i skolan (och deras föräldrar), det verkar mest vara ateister och "humanister" i större städer som är rädda för det kyrkliga inflytandet.
Väldigt många gillar kyrkliga traditioner även om de inte tror i övrigt.

Cecilia N: Jag hoppas att de icketroende kan se besök i kyrkan som studiebesök - det är lättare för dem att ha åsikter om de ser vad som pågår. Det är ju inte likadant i kyrkan som för bara 15-20 år sen.

Den skolan där jag jobbar nu, är den enda som inte har avslutningar i kyrkan - vi har adventsmorgon i stället.

Cecilia N sa...

Tänker också att studiebesöksförhållandet är en framkomlig väg.

"Jag begär inte att du ska tro som jag. Men jag tycker du kan vara öppen för Att jag tror. Så är jag öppen för att du Inte tror."

Bloggblad sa...

Cecilia: Jag tycker faktiskt öppenheten för att acceptera tron är större nu än när jag var barn/ung. Har du märkt en förändring också? (Även om du nog inte är lika gammal som jag)

awn sa...

Jag kan inte göra annat än att hålla med mycket av det som sagts. Vill man inte ha med Gud att göra får man ha en statlig begravning. Det finns en anledning till att det formella namnet är Begravningsgudstjänst, om man inte vill ha med Gud att göra har jag svårt att förstå varför man ska blanda in kyrkan över huvud taget. Det är som att gå in i en kötthall och fråga efter quornfärs.

Bloggblad sa...

awn: Kul när det kommer in åsikter flera månader efteråt!
Skönt att det finns många som håller med - eller också är det så att de andra bara håller tyst?