lördag, januari 12, 2008

Initialsvårigheter

Visst låter det mycket tjusigare om jag skyller på initialsvårigheter, än bara säger att jag är lat?

Tänkte hetsa mig själv till att sätta igång genom att visa kuddtygerna som ligger och väntar... Jag vet ju att minst två av läsarna kommer att vilja se det färdiga resultatet snart och det kanske kunde få igång mig. Maskinen står framme, strykjärnet också.... Men - jag ska nog lösa lite korsord på soffan och smälta maten först...
De glittriga guldbanden ser visst silvriga ut, men det beror på lampan. Förut skyllde jag min lättja - äsch, mina initialsvårigheter - på att jag inte hade bra belysning vid symaskinen, men det är åtgärdat, så nu kan jag inte skylla på det.


Nu undrar förstås de minnesgoda som varit med här sen i somras när jag sydde ett gäng sidenkuddar, om jag redan tröttnat på dem. Har jag inte. Men - de är lite för dyra och fina för att bli knycklade med bakom familjens nackar och bakar, så det här blir en billigare vardagsvariant som man får knyckla med. Och sen blir de andra bara som utställningsföremål när det kommer anmälda gäster... precis så som jag inte tyckte om att mamma gjorde. Fast hon gjorde det i en annan variant: kuddarna låg framme jämt, men fick absolut inte användas!

Snart sätter jag igång...

Uppdatering: Efter drygt en timme vid symaskinen är de två klara som måste ha avtagbart fodral. Nu ska jag göra kväller... Bild kommer när den tredje är klar!

25 kommentarer:

Klimakteriehäxan sa...

Hm... det där är knepigt. Jag kan också härskna till när folk liksom bara sätter sig PÅ en jättesnygg kudde som alldeles uppenbart bara finns till för att den är fin. Å andra sidan: ska man ha kuddar som inte får knölas till??? Och sen är det det där med att buffa upp dom igen också, "En annan sorts kuddkrig" är rubriken på min bloggpost om den saken...

Panter sa...

Visst är det irriterande när somliga inte behandlar det man är lite rädd om med respekt.
Det blir säkert jättefina kuddar.
Initialsvårigheter kan ju vara lika med inspirationssamlande...
Lycka till!

Panter sa...

När det gäller kuddar hos oss är somliga = maken. ;)

Bloggblad sa...

K-häxan: Eftersom jag växte upp med att kuddar var tittsaker, blev jag motståndare och har alltid sett kuddar som något som ska användas. Men så... när de där roliga sidenkuddarna blev så fina... vill jag inte ha knyckel eller fettfläckar... Blev lite kluven. Eller också är det ålderstecken - märker i mycket att jag blivit mer och mer lik morsan...

Panter: Inspirationssamlande! Det låter bra. Tack för det ordet. Men "somliga" kan också vara gäster som är vana vid att saker ska användas.

londongirl sa...

Stod på NK idag och klämde på så otroligt fina tyger som var på rean....kände att de skulle kunna bli helt fantastiska kuddar....
Men jag har så ont om tid just nu. Bara jobb och sen sjukhusbesök hela kvällarna.

JAG hör absolut till dem som snart vill se dina kuddar!! Jag behöver inspiration här. Känn ingen press för allt i världen! ;)

Bloggblad sa...

Londongirl: Just i början av januari, innan almackan är fylld, tycker jag alltid att jag har mer tid än annars. Fortfarande sjukhus? Men du låter inte så orolig, hoppas att det är på bättringsvägen då.

ab sa...

Ja, det är lustigt hur man med tiden övertar värderingar som man inte riktigt trodde man kunde ha - t ex när man själv lagt ner möda på fina kuddar och vet vad de är värda! ;) Erfarenhet, kallas det nog.

Ingela sa...

Ett annat tips: Man kan ha svagheter i den retikulära aktiveringssystemet.

Det du.

Mirren sa...

Väldigt vackra tyger tycker jag, det blir nog fina kuddar. Om du har otur kanske de till och med blir så fina att du får sy ett par ytterligare kuddar för att använda till vardags. Du måste fråga Musikanta om kuddar förresten, en av hennes väninnor samlar på antika sådana. Hon har flera rum fulla med kuddar!

mossfolk sa...

Ojoj, nu börjar det bli avancerat. Finkuddar som bara kommer fram när det väntas gäster!
Fast det är säkert bra. När jag växte upp hade vi "finkuddar" och "vardagskuddar" framme samtidigt och nåde den som tog fel!

Bloggblad sa...

ab: Eftersom min mamma var en rar och go liten mamma, förstår jag inte varför jag blir irriterad när jag ser henne i mig själv... Det fanns ingen likhet alls förr.

Ingela: OJ! Det var snyggt! Jag ska notera det.

Mirren: Risken finns... Men jag får tänka på att de här reatygerna var jättebilliga och det gick väldigt fort... i alla fall så här långt.
Rum med gamla kuddar... aaatjoo... nyser bara av att tänka på det.

Mossfolk: Jag vet ju att de som både läser här och umgås med oss - kommer att spana in direkt vilka kuddar jag har framme... om de räknas som fingäster eller ej... :)

Sitter och funderar på om vi hade vardagskuddar... hm... jag vet i alla fall att jag nog bara satt sammanlagt 5 gånger i finsoffan... obekväm med gult siden... inte inbjudande precis. Jag satt nog mest på golvet.

Elisabet sa...

Ååå, "det retikulära aktiveringssystemet" har jag briljerat med då och då! Ingela .. jag hade Sjölund som lärare i psykologi i vuxen ålder .., det var där vi fick lära oss om RAS.

Bloggblad: (ja, det var en utvikning, det där översta ...) är det inte så att ju äldre man blir, desto mer upptäcker man hur vettiga ens föräldrar var. Det är ungefär i den vevan när man märker att man har övertagit mycket av det man en gång retade sig på. Egenheter och sånt.

Caroline sa...

Mina föräldrar hade oxo finkuddar som man absolut inte fick pilla med, samt en väl använd ryggkudde till min far, som ALLTID skulle vara i hans fåtölj!

Vardagskuddar hade de aldrig, bara finkuddar!

/Caroline

Strumpstickan sa...

Jag mins ett bra uttryck från boken 'tio tankar om tid' som jag tagit till mig..

när det tar lite tid att komma igång med något nytt och man ska bara göra lite annat först och avsluta gammlt och...

'ställtid'

... det tar tid at ställa om sig helt enkelt:)

Ursula sa...

Hej Bloggblad! De glittriga banden ser väldigt gyllene ut på MIN dator, iaf! :-) Blir säkert väldigt vackra kuddar!

(Tack till Ingela:) "det retikulära aktiveringssystemet" - ska jag lägga på minnet..., om jag kan komma ihåg det ;-) Jag har nog brister där... oxå... :-D

Själv sitter jag vid datorn och procrastinerar ett par blåsiga timmars trädgårdsröjning (barmark och några plusgrader här, yippee!) under förevändning att jag annars riskerar att glömma att gå in och se Susanna Alakoski på SVT1 kl 12.50...

Jag har förresten löst Kanin-Mysteriet - men måste fixa kaffe till Alakoski nu, återkommer förhoppningsvis när det är för mörkt att fumla runt i trädgården. Ha det gott, kudda på! :-)

Nina på Johangården sa...

tadam... tadam... tadam...

jag väntar på bilder och detaljer :)

malou sa...

Så bra! Nu har jag fåt två varianter på mitt "prokrastinera"! Man lär sig något nytt varje dag, det är säkert, det.

Bloggblad sa...

Elisabet: Låter mycket trevligt att se det från det håller!

Caroline: För mig är ett vardagsrum ett rum som ska användas, om det sen är lite snyggt är det ett plus. För min mamma var det ett finrum!

Strumpstickan: Jag har läst den - och det var välkommet att läsa om ställtiden, som jag känt, fast inte haft namn på.

Ursula: Jag såg programmet igår, tyckte att Ebba B-W var mest intressant. Ser fram emot att få kaninmysteriet löst...

Nina: Ja, men jag har gjort en massa annat nyttigt i dag... både jobbat journalistiskt och tagit långpromenad. Det kommer, det kommer!

Malou: Visst lär man sig mycket av att blogga. Men din blogg verkar du nästan ha tröttnat på... Har du slutat skriva helt?

Musikanta sa...

I mitt hem fanns det inga kuddar utom i sängarna. Min mamma bytte aldrig gardiner - inte ens till jul. När jag gifte mig visste jag inte att man skulle byta gardiner överhuvudtaget. I min egen soffa finns en enstaka kudde som salig farmor sytt i petit points. Jag tänker varma tankar om henne varje gång jag flyttar på den.(Inte så ofta, trots inläggen i min blogg.)Jag vill minnas att jag sydde en kudde i skolan med en tax i korsstygn på när jag var 12 år. Den var röd och taxen var vit. Jag undrar vart den tog vägen. Men den kanske dyker upp en vacker dag som den skära kaninen. Vad vet man vad som döljer sig i garderoberna sedan 18 år tillbaka?

Gunnel sa...

Den enda kudden vi har i vår soffa har jag under "lappen" då den blir för varm att ha i knät :O)

Bloggblad sa...

Musikanta: Ja du, våra morsor kom nog från olika planeter! Min bytte gardiner höst och vår i alla rum utom köket - där bytte hon 4 gånger om året. Jul, påsk, sommar och höst.

Har ni bott där i 18 år? Jag minns knappt. Vi har bott här i 19 i sommar, och jag vet åtminstone en (inte jag) som inte vet vad som finns i vrårna...

Gunnel: Lappen? AHA! Lap-topen! Sån har inte jag.

ab sa...

Ska man byta gardiner...?

Salig svärmor hade vintergardiner och sommargardiner, men hon kom ju från en tid utan centralvärme. Jag tvättar mina då och då, men byter...?

Bloggblad sa...

ab: Jag tror morsan bytte så ofta för att vi bodde i färdigmöblerade tjänstelägenheter (urtrista möbler!). Gardiner var det enda hon hade råd med, halva släkten jobbade inom textilen i Nrkpg, och gardiner var inte så tunga att packa och flytta på.

Christina W sa...

Hon som skrev Tio tankar om Tid - pratade inte hon om ställtid? Jag är aldrig lat...jag har bara ställtid. Hoppas du haft en underbar start på nya året.

Vonkis sa...

He he he, initialsvårigheter ska jag komma ihåg.