Läs ett bloggblad då och då *
när andan faller på *
Jag skriver när jag får tid över *
och inte jobbar för att tjäna klöver
Statcounter
söndag, april 06, 2008
Kunde inte låta bli
Jag brukar alltid ställa mig så att jag kan smyga ner till sittande när det är solopartier, jag har jättesvårt för att stå och vänta länge. Tydligen var det fler som hade svårt att stå... kunde inte låta bli att ta fram kameran...
Vilka klackar!! De skulle jag aldrig klara av att stå på vid en uppsjungning..... eller förresten... jag skulle nog inte palla med att gå på dom över huvudtaget!
Allihop: Ja, det är ju inte så ofta publiken får sen baksidan...
Tjejen med klackarna sa dagen före att hon skulle ha rejäla skor, för hon blev trött i fötterna och påstod sig vara svimningsbenägen... Var nog viktigare med utseendet.
Caroline: Förr hade jag inga problem med höga klackar - fast bara på fest... har aldrig kunnat gå långt - men dansa gick jättebra. Kanske var det lättare för att jag vägde bra mycket mindre... Den här tjejen var rätt bastant och sa alltså att hon var svimningsbenägen...
Hannele: Problemet är att det blir mycket avbrott om alla 120 ska sätta sig flera gånger - vi som har riktigt svårt att stå, gör det ändå lite i skymundan, och till den större pausen mellan Gloria och ett par andra sånger, då satte sig alla ner på gradängerna där vi stod.
Hannele: Och då är vi i verkligheten - för det funkar så: de som behöver sitta, brukar smyga sig till att göra det. Jag, t.ex. jag kan stå så länge vi sjunger, men ska jag stå stilla och vänta viker sig knäna bakåt - känns det som alltså.
18 kommentarer:
Oj, de där klackarna kräver verkligen sin kvinna om man (eller kvinna då...) står i dem i kören...
Vilka klackar!! De skulle jag aldrig klara av att stå på vid en uppsjungning..... eller förresten... jag skulle nog inte palla med att gå på dom över huvudtaget!
Kul!
Haha! Det är precis så det är :)
Men med de där klackarna hade jag varit glad om jag stått upprätt över huvudtaget :)
Helrolig filmsnutt!
Allihop: Ja, det är ju inte så ofta publiken får sen baksidan...
Tjejen med klackarna sa dagen före att hon skulle ha rejäla skor, för hon blev trött i fötterna och påstod sig vara svimningsbenägen... Var nog viktigare med utseendet.
Oj, sådana klackar skulle jag aldrig kunna ha, jag skulle ramla med en gång, och få ont i hälen... :)
Tacka vet jag stadiga skor med liiiten klack, bara så man ser en aning elegantare ut... :)
/Caroline
Caroline: Förr hade jag inga problem med höga klackar - fast bara på fest... har aldrig kunnat gå långt - men dansa gick jättebra. Kanske var det lättare för att jag vägde bra mycket mindre...
Den här tjejen var rätt bastant och sa alltså att hon var svimningsbenägen...
Man kan väl ta fram stolar?
Hannele: Problemet är att det blir mycket avbrott om alla 120 ska sätta sig flera gånger - vi som har riktigt svårt att stå, gör det ändå lite i skymundan, och till den större pausen mellan Gloria och ett par andra sånger, då satte sig alla ner på gradängerna där vi stod.
Hoho...skulle aldrig klara av att balansera i dom där sylarna. Du...det var många spiror i den samlingen :O)
Jag reagerade också på klackarna. Jag skulle inte ens kunna stå en minut i sådana.
Gunnel: Ja, det var 120 pers... 240 ben...
eva: Konstigt att hon valde såna - dagen före klagade hon över ont i fötterna, och då var skorna bättre.
Haha, det var en riktigt rolig filmsnutt och en helt ny vinkel av en väntande kör :)
mossfolk: Jag fick så mycket idéer där jag satt och väntade, nu vill det till att jag omsätter dem i en artikel också...
precis alla 120 behöver ju inte sitta....
Hannele: Och då är vi i verkligheten - för det funkar så: de som behöver sitta, brukar smyga sig till att göra det. Jag, t.ex. jag kan stå så länge vi sjunger, men ska jag stå stilla och vänta viker sig knäna bakåt - känns det som alltså.
UNDERBART!!!! (är kort ...)
Skicka en kommentar