onsdag, april 09, 2008

Radiointervju...

I går hörde jag Översättarhelena och Lotten bli intervjuade i P1 av Annika Lantz... jätterolig överraskning - och trevlig intervju om semikolon som jag bara älskar att strössla med. Grattis tjejer!

Helt osökt kom förstås ett minne från -98 när jag blev intervjuad i lokalradion... och programledaren sa allt själv som vi hade bestämt att hon skulle fråga mig om. Jag behövde bara säga "ja" "mmm" och "näe" för hon hade ju redan sagt allt. Jag hade inte behövt komma dit (fast jag tjänade några hundringar på STIM-pengar...)

Den intervjun gav mig inspiration till en sketch som jag skickade in till en spextävling i tv. Det fanns 10 vinstplatser - och jag kom på reservplats... Gissa tre gånger om någon tackade nej till sin vinst.... Eftersom det aldrig kom (eller kommer) att bli använt - publicerar jag det här. Kan ju alltid hoppas att nån endaste liten radiopratare läser - mellan raderna...

(Men det tar nog 1½ minut att läsa - så du får sluta här om du vill!)


Intervju i lokalradion

Personer: Majsan Svensson, reporter
Svenne Svensson, fil. stud.
Ragnar Larsson, telefonröst


Majsan, i 30-årsåldern, sitter mittemot Svenne, också ca 30 år, hon har hörlurar på sig.
Lokalradiojingel

MAJSAN:
Go’middag, go’middag, kära lyssnare. Ni lyssnar nu till Majsan Svensson här i lokalradion – den närmaste kanalen – bara för er, denna underbart vackra försommardag. Med mig i studion har jag Svenne Svensson. Han har gjort en intressant studie i hur man kan bota brottslingar för gott! Välkommen till oss, Svenne Svensson. Förresten – Svensson – va’ kul! Vi kanske är släkt?
Majsan fnissar

SVENNE:
Njae, det tror jag väl knappast…

MAJSAN:
Nej, he, he, jag bara skojade. (fniss, fniss) Svenne, vill du nu berätta för oss vad du har kommit fram till. – Förresten, ”fil. stud” står det efter ditt namn – käck titel om man jobbar med brottslingar – dom skulle väl också gärna vilja studera filar…
(fniss fniss)

SVENNE:
Ja, det senaste året har jag uppmärksammat en gemensam nämnare för de yngre män som är intagna på våra anstal...

MAJSAN:
Hur unga är de yngsta?

SVENNE:
Dom yngsta jag har träffat på är i artonårsålde…

MAJSAN:
Arton år – då ska man ju vara ung och fri. Tycker ni inte det, kära lyssnare? Det tycker i alla fall jag, Majsan Svensson, er programledare i lokalradion. MEN – vad sitter jag här och pratar och pratar – Nu spelar vi lite musik tycker jag. Släpp fångarna loss, det är vår – den passar väl utmärkt den här vackra dagen!
(Musik hörs i bakgrunden, MAJSAN tar av sig hörlurarna, SS ser spänd ut, MAJSAN klappar honom över händerna)

MAJSAN: (viskar)
Det går ju bra det här Svenne. Det här klarar du fint!

SVENNE:
Jadå, men jag har ju inte…

MAJSAN:
Tycker du att det är nervöst? Du verkar rätt koncentrerad.

SVENNE:
Nja, lite, men jag har ju förberett mig och jag kan mitt ämn…

MAJSAN:
Ssscchh, nu kör vi igen! Slappna av bara!
Musiken klingar av
Ja, det där lät ju bra! Släpp fångarna loss – och det skulle vi väl vilja allihop att vi kunde göra, eller hur, kära lyssnare? Ni lyssnar alltså fortfarande på Majsan Svensson i er egen lokalradio. Med oss har vi Svenne Svensson, som ska berätta något verkligt intressant för oss, som kan påverka fångvården i framtiden. Om ni, kära lyssnare, har något att fråga Svenne Svensson om när det gäller fångvården, får ni gärna ringa till oss på 90 90 90. Välkommen att ringa!

SVENNE:
Ja, som jag sa nyss, så har jag studerat… öh… vad heter det… fångvården i några år.

MAJSAN:
Har du studerat den inifrån?

SVENNE:
Ja, jag har intervjuat och gjort många studiebe….

MAJSAN:
HUR känns det att vara inne på ett fängelse? Läskigt, va? Har du varit i bunkern?

SVENNE:
Jag har vari…

Telefonsignal hörs

MAJSAN:
Ja, där har vi vår första lyssnare på tråden – välkommen till oss här på lokalradion. Vem är det jag talar med? Själv heter jag Majsan Svensson.

RAGNAR:
Jag heter Ragnar Larsson, och ringer från Kumla.

MAJSAN:
Hej Ragnar – från Kumla, så intressant! Vad gör du en sån här vacker dag, då?

RAGNAR:
Jo, jag sitter inne och…

MAJSAN:
Åh, så intressant! Du sitter inne! Varför sitter du inne, då? Törs man fråga det?

RAGNAR:
Jo, för att jag bröt benet förra veckan, så jag har lite svårt...

MAJSAN: (fnissar)
Förlåt, jag trodde du ringde från fängelset. Vad har du på hjärtat då?

RAGNAR:
Jo, jag skulle vilja höra vad det är Svenne Svensson har kommit fram till. Och så skulle jag vilja passa på att hälsa till min svärmor som fyller 80 år i morgon. Hon heter Greta Olsson, och bor i Norrköping.

MAJSAN:
Jaha ja, Norrköping, där finns ju också ett fängelse, men det är väl inte där din svärmor är, kan jag tro (fniss, fniss) Då tar vi och frågar Svenne. Vad är det du har kommit på, som kan lösa problemet med brottsligheten? Vi har lite ont om tid nu, för nyheterna ska in strax – kan du sammanfatta dig lite kort?

SVENNE:
Ja, det är inte så lätt, för det är ett stort och intressant ämne, och jag har studerat det ingåe…

MAJSAN: (fnissar)
Man kan nästa säga att ämnet har fängslat dig, då?

SVENNE:
Minst sagt, och jag har lärt mig mycket när jag har kommit fångarna in på livet, det verkar som om de alla har en sak gemensamt…

MAJSAN:
Ja, tyvärr, tyvärr, Svenne, vi måste bryta där, för nyheterna ska in strax. Men det var verkligen roligt att ha dig med här, livs levande, i full frihet skulle man väl kunna säga. (fnissar)
Vi får hoppas att dina rön gagnar de unga brottslingarna i framtiden. För visst vore det skönt om vi kunde stänga våra fängelser? Tycker ni inte det, kära lyssnare? Det tycker i alla fall jag, Majsan Svensson, er reporter i lokalradion – alltid först – alltid närmast med det nyaste….och här kommer så de lokala nyheterna!

© Marianne Bokblad

29 kommentarer:

londongirl sa...

Hihi, den var kul. Tyvärr är den trovärdig också. Har hört radiopratare babbla sönder spännande intervjuobjekt nästan lika illa som du beskriver.

Tack för att vi fick ta del av dina roligheter! :-)

Morgondimma sa...

Skrattar, japp sådär låter det i lokalradion här.

LindaLotta sa...

Får man lov att strypa Majsan???
Haha!!
Vilken text - du är ju underbar :)
Du vinner min röst i alla fall!

Och visst känner man igen det där. Tyvärr.

Bloggblad sa...

Londongirl & M-dimma & Linda:
Tack! Roligt att ni orkade läsa - och att ni kände igen stilen...

Ett av mina allra första inlägg gällde lokalradion - att jag vaknar till den... måste ju ändå upp och stänga av eländet...
Ett tag hade jag P1 men då sov jag bara vidare.

Monica m y sa...

Den var bra! Och visst kan man höra likheter med din sketch på radion lite då och då. :)

Anita sa...

Ha,Ha den var jättebra skriven! Jag fick nästan lite ångest.. man ville klappa till den där Majsan eller skrika till henne att hålla tyst. Lokalradion i Sverige låter ju ungefär som här i USA :-)

Nicoline på Fädernegården sa...

Jag brukar slölyssna på lokalradion under tiden jag jobbar och jag förstår exakt vad du menar. Du har verkligen fångat poängen;)

Strumpstickan sa...

Den var så bra!

Nina på Johangården sa...

Det är därför jag inte lyssnar på lokalradion...

Ö-Helena sa...

Haha! Jättebra och inte alltför långt från verkligheten i vissa fall. Särskilt det där tvångsmässiga skämtandet även om allvarliga ämnen kan jag tycka är rätt jobbigt ...

Musikanta sa...

Jätterolig sketch. Den kan ni väl ha på någon lärarfest eller så för att pigga upp lite. Majsan var inte helt olik A.L. tyckte jag. Jag hade gärna velat höra ö-helena lite mer. Ja älskar småländska.

cruella sa...

Haha! Jag håller med Musikanta - sketchen kunde NÄSTAN ha varit skriven efter AL:s telefonintervju med allas vår semikolontillskyndare. Men Ö-H lyckades bättre få in några ord på tvären. Småländsk envishet?

mossfolk sa...

Haha, helt klockrent. Tyvärr är det ju precis så det är.

Anonym sa...

Jättebra sketch! Jag hade roligt när jag läste ditt alster (fniss fniss). Den borde absolut användas!

Kulsprutan

Bloggblad sa...

ALLA:
Tack ska ni ha - blev så glad när jag öppnade datorn och läste era snälla och rara kommentarerer.
Jag hade våldsamt roligt när jag skrev den för sisådär 10 år sen.

Jag har skickat den till några revysällskap men de har inte velat ha den. Så bästa spridningen är nog i bloggen!

Jätteroligt att ni ville läsa!

Nu ska jag ut och gå i solen.

Matildas fikarum sa...

Jag undrar ofta varför de bjuder in intervjuobjekt över huvud taget. Jag skrattade gott (eller var det rått?) när jag läste om Majsans radioprogram.

Bloggblad sa...

Matilda: Jag har funderat många gånger över det - och speciellt ett himla tjat om att folk ska ringa, och sen när de väl gör det, blir det avsnoppade så fort de börjar prata.

Gunnel sa...

Här sitter jag och blir nästan arg...och tänker att ska människan inte låta dom få tala till punkt.

Den var bra och tyvärr är det inte allt för ovanligt att sånt här händer både i tv och på radio

Bloggblad sa...

Gunnel: Tack - det är ungefär så jag tänker nästan varje gång de intervjuar nån i P4. Som väl är finns det andra program...

Elisabet sa...

Jättebra, men det FINNS undantag! Roger Eriksson på Radio Malmöhus är en sån. Han är programledare för Skånemästaren och där intervjuar han de tävlande och verkar uppriktigt INTRESSERAD av deras tillvaro och vad dom berättar om.
Han är JÄTTEBRA!

Klimakteriehäxan sa...

Det där var ju alldeles för likt verkligheten för att vara riktigt kul... men usch så rätt du har! Och det är klart att jag fnissade medan jag läste! :-D

Bloggblad sa...

Elisabet: Skönt att det finns undantag - det ger mig hopp!

K-häxan: Hehe... kul kommentar.

Vickan sa...

Har tyvärr hört intervjuer som liknar den här på riktigt... det är så trist när folk inte får prata klart, och som lyssnare blir man riktigt irriterad - speciellt om man är intressrad av ämnet.

Annika sa...

(smyger bara in för att meddela att en ny inbjudan har skickats)

Kram!

Bloggblad sa...

Vickan: För mig är det ofattbart - som om de bjuder in folk för att ha nån att själv prata med... Fast i tv finns det många duktiga som låter folk prata till punkt. De gamla vana lyssnar också på vad de säger - de som är osäkra kan ställa en fråga på det de nyss fick svaret på...
Välkommen hit!

Annika: och jag hittade dit - fast de godkände mig inte på första försöket...

Elisabeth sa...

Att inte avbryta folk när de pratar tolkas tydligen precis tvärtom i radio, och intervjusammanhang!
Jag undrar just hur den uppväxande generationen kommer att anamma detta... för det är ju bekant att barn gör som de vuxna gör, och inte som de säger!

Stor varm kram..

Ps. Tänker mycket på dig..

Annela sa...

Varför bjuda in folk till intervju om man ändå pratar mest själv?
Det har jag ofta undrat. Och jag avskyr Annika Lantz program - jag tycker att hon är flamsig och tramsig och bara pratar om sig och sina barn. Jag byter alltid kanal när det är hennes tur. (och min otur).
Men jag gillade din sketch!!

Inga M sa...

Ungefär så där känns en del program även i TV, det här ständiga avbrytandet och bristen på respekt för dem som intervjuas. Det går väl an om det är garvade intervjuoffer men blir oerhört pinsamt med medieovana människor.

Bloggblad sa...

Elisabeth, Annela & inga:
Jag svarade er så ordentligt... och så försvann det ut i rymden. lägg örat mot luften och lyssna!