torsdag, maj 08, 2008

Minnet färdas snabbt...

Jag har nyss sett Go’kväll, med klädförslag till en dam som skulle på fin middag… På en av dockorna hängde en märklig kappa i tjusigt material – och vips - var jag 39 år bakåt i tiden…

Jag sommarjobbade på ett vandrarhem i södra Bayern, och min tyska kompis skulle på examensbal med sin flickskola i München. Jag blev medbjuden och det skaffades en kavaljer till mig också.

Klädvalet för min del var lätt, jag hade sytt en kortkort linneklänning i slöjden, till skolavslutningen samma år, -69. Dösnygg! Tygåtgång en meter á 5:- köpt genom skolslöjden. (Det var faktiskt billigt redan då!) Vad jag hade som kappa minns jag inte. På den tiden hade man alltid kappa.

Men kompisens kappa minns jag! Hon tog helt sonika sin morgonrock – en luddig ljusblå sak, kantad och pyntad med blänkande ljusblå snoddar. Hennes kjol var lång, hemsydd, av en gardin…

Jag tillbringade hela dagen på kompisens internat och fick se alla urtjusiga balklänningar, hyrda resp. skräddarbeställda som hängde lite överallt i de andras rum. Den ena finare än den andra. Min dösnygga klänning krympte liksom ihop och skrynklade sig…

Kompisen och jag bestämde oss för att vara fina och ha roligt ändå, vi samlade mod hos varandra (och i ett halvt kilo smink och hårspray) och seglade världsvant in på Palast hotel med våra kavaljerer. Inte en min när garderobiären tog av Evi morgonrocken och hängde den bland minkpälsarna…

Roligt? Klart att vi hade roligt. Det var på den tiden ”svenska flicka” inte hade så värst gott rykte, och jag minns en replik som en kille sa, med himlande ögon, efter att ha lämnat mig vid bordet efter en dans: Ich habe mit einer Schwedin getanzt…

Sens moral: Tja… Det var inte kläderna som gjorde den svenska synden…

21 kommentarer:

Gunnel sa...

Vilket härligt minne. Ni måste ha stuckit ut lite grann...kan jag tänka mig.
Sen den där svenska synden...den utövas i hela världe ju...

Miss Gillette sa...

Fantastisk anekdot! Gardin som kjol och morgonrock som kappa! Den attityden har en hel del att lära en.

Annika sa...

Den svenska synden ja...hahaha...en ggn var det en kille som frågade mig på en bar inne i Washington om vi kunde ha s*x...När jag sa NEJ blev han så förvånad och trodde att det var ngt alla svenskor delade ut hipp som happ...Free s*x, that is what you are famous for!
Eh, jag tror inte det, va!

Ni måste ha varit väldigt fina den där kvällen, du och din kompis. Morgonrock som kappa är modigt, milt sagt.

camilla sa...

Härligt minne :D ni måste sett ur snygga ut :)

Bloggblad sa...

Gunnel: Vi skrattade i många år efteråt åt den finklädda kvällen - men hade säkert mycket roligare än de där i hyrda tyllklänningar...

Miss G: Jag är rätt modig nu också - men det är inget mot vad jag var när jag var 18... :) Och ändå var jag mesig i jämförelse med Evi (som du förstås uttalar med ett f...)

Annika: Från sommaren i USA, -71, minns jag inte nåt sånt, men det hände flera gånger i Tyskland att jag var extra intressant... en karl frågade om jag var "tvättäkta" svensk... och klämde mig på armen...

Fast Evi var blond och jag var mörkare då än nu, så killar som hört om "die Schwedin" gissade att det var hon som var den åtråvärda och jag en simpel landsmaninna... :)

Bloggblad sa...

Camilla: Välkommen hit - jag tror du är ny här? Jag har inget foto men en skarp bild av två tjusiga donnor.

Monica m y sa...

Vad härligt att gå ut i morgonrock och en gardin! Kanske skulle prova... :)

mossfolk sa...

Störtskönt. Och väldigt modigt. Gardinen kan jag förstå, men hur i all världen kom hon på att hon skulle ta morgonrocken?!

Bloggblad sa...

MMY: Kjolen var rätt elegant - som en gammal restauranggardin, blå botten med spets över...

Klart att du ska testa!

Mossfolk: Bortsett från att det lyste morgonrock lång väg, så var den väldigt elegant. Och så var hon också en bit hemifrån, hemma i byn var pappan präst och alla kände dem...

Klimakteriehäxan sa...

Men skrev inte jag här alldeles nyss? att synden begicks väl helst UTAN kläder? och att det där var en kul historia - men jag måtte ha postat kommentaren på nån annans blogg...

Ö-Helena sa...

I dag provade jag ett nattlinne i stan och höll på att köpa det för att använda som klänning men bestämde mig i sista stund för att låta bli. Det var ju dumt! Kan man ha morgonrock som kappa på bal så kan man väl ha ett nattlinne som klänning!

Cicki sa...

Å vilken härlig historia. Och det var ju inte kläderna som gjorde den svenska synden. Det var ju utan kläder den blev berömd....:-)

Bloggblad sa...

K-häxan: Ojojoj... det gäller att vara i rätt ruta... undrar just var din kommentar hamnade...

Ö-helena: Som en god bloggare tog du väl en bild av dig själv i nattlinnet och låter dina läsare avgöra?
Jag blev så nyfiken så jag gick ner och letade rätt på mitt gamla album och kollade om inte nån av kläderna fanns med, men tyvärr...

Cicki: Ny här? Välkommen. Och i viss mån har du väl rätt, men jag var på tok för blyg för att ens tänka så långt...

Evas blogg sa...

Hahaha, härligt att sticka ut lite.

Cicki sa...

Jag är ny hos dig men sett ditt namn då och då på andra bloggar och då blir man ju nyfiken....:-)

Nicoline på Fädernegården sa...

Linne är ju klassiskt och alltid gångbart, men jag förstår att ni stack ut på flickskolebalen i Tyskland. Det gjorde jag också i Wien på sextiotalet när en avlägsen släkting försynt påpekade att man gick inte på teater i skjortblusklänning av bomull. Jag blev erbjuden att låna en två nummer för stor klänning av henne men jag avböjde.

Ö-Helena sa...

Äsch då, jag glömde ta en bild! Suck, då måste jag väl gå till H&M i dag igen då ...

Eleonora sa...

Det var en gullig historia. Undrar just om dagens unga damer hade hållit tillgodo med "syslöjdskläder" / morgonrock??

Tittar in för att önska dig en god, fin och hänryckande pingst. Kram på dig.

Anonym sa...

Själv kan jag ju inte sy men en gång snörpte jag ihop en kjol av ett överkast. Det hade ett orientaliskt mönster och kom från ottomanen i mina morföräldras herrum. (Ja, jag är från 1800-talet. Ja, min mormor fick också vistas i herrummet.) Nåväl. När jag kom i min tjusiga kjol sa en elak kompis: "Jaså, så nu har inte rektorns nån hallmatta längre?" Hälsningar från Orientråttan

Bloggblad sa...

Eva: Tydligen tyckte jag om att göra det redan som ung....

Cicki: Ja, det är så man ofta hamnar på nya bloggar, fast jag har så många favoriter att jag nästan är lite rädd för att hitta nya... hinner egentligen inte med dem jag brukar läsa hos.

Nicoline: Det förstår jag! Klädkoderna var starkare utomlands då.

Ö-helena: Ja, det vill jag gäääärna. (Får jag följa med... får jag följa med...?)

Eleonora: Tack, fast nu när inte annandagen finns, känns det inte som förr med pingsten.
Och jag tror verkligen inte att dagens ungdomar skulle gå på bal i kortkort linneklänning... Jag hade den på min avslutningsfest i skolan - men då hade alla tjejer kortkort.... (utom i München)

Orientråttan: HAHA! Gapskratt. Hallmatta... den gillar jag! Frågan om du använde kjolen fler gånger är nog överflödig...

LindaLotta sa...

Hahaha! Vilket underbart minne!
Tänk om man skulle göra slag i slajen och införa ett nytt mode.
Någon köpt kappa kommer jag aldrig att kunna ha, då de endast tillverkas med för korta ärmar, men morgonrockarna brukar räcka till :)