Så har vi firat FN-dagen i skolan. Mycket trevlig stund med mycket sång och information...
Och tre slagsmål med sparkar, slag och gråt har jag tagit hand om både före och efter... eller fyra var det nog egentligen.... Och alltså fler samtal individuellt och i grupp om vänskap och fred här och nu... Det kändes liksom inget samband mellan samlingen i gympasalen där det sjöngs så frejdigt... och verkligheten.
Fast riktigt så här turbulent är det bara inför lov. Oro? Jag blir också orolig när så många barn känner oro - eller åtminstone tolkar vi vuxna det så - inför ledighet. Jag hoppas innerligt att de små knattarna får en bra vecka.
Själv fick jag med mig lite noter hem. Jag brukar ställa upp och kompa när ungar ska spela flöjt eller fiol. Det brukar röra sig om Blinka lilla stjärna, Lunka på, och sånt som jag kan spela i sömnen med förbundna ögon - så döm om min förvåning när den här 8-åringen som ska uppträda på stjärnornas afton om två veckor, kom med en låt av Paganini med rejält komp... Hon har spelat fiol i 6 år... Så det blir allt för hennes fredagsfröken att damma av pianot...
Hur det gick med min dator? Stendöd. Men disken med det viktigaste på finns nu i nån annan liten disk - hur det fungerar vet jag inte och bryr jag mig inte om. Bara ATT. Stor trängsel lär råda vid den här enda apparaten som funkar, så inte blir det mycket bloggande. Men ... det kommer en liten dam hit som lär ta en del uppmärksamhet i anspråk, så jag hinner ändå inte stå i kö här.
12 kommentarer:
Jag är inte så förtjust i de här jättesamlingarna med hela skolan närvarande på en gång. De elever som har svårt med kompisrelationer och att förstå sociala sammahang får problem och för dem är detta ofta en källa till misslyckanden och oro. Risken är att jag som lärare måste bli en tjatmoster och då är dagen liksom inte någon firardag längre. Vet inte om den här typen av evenemang passa barn i ettan och tvåan.
Låter som vi varit på samma skola idag. Fredssamling och diverse snart-lov-bråk. Men men, nu är det lov och imorgon blir jag Nkpg:are igen!
Ha det så underbart som bara du kan under ledigheten.
inga m: Jag har inte heller någon övertro på såna stora samlingar, det blir lätt tomma ord. Men på nån skola där inget alls gjordes kändes det också tomt och konstigt.
Vonkis: Visst är det skrämmande att så många barn blir oroliga av att ett lov närmar sig... Undrar just vad de är rädda för...
Hm, vi hade en lång samling där vi pratade om FN och krig och om hur otäckt det är. Men vad leker barnen på rasten? Jo, krig förstås.
Och ingen dag under de här veckorna har jag fått medla så mycket som idag. Fast att det kunde bero på lovet hade min hjärna inte riktigt listat ut.
Sjöng gjorde barnen i allafall jättefint!
Men har hon spelat sedan två års ålder?! Kul och mycket imponerande med en åttaåring som är så duktig (och som förhoppningsvis även tycker att det är kul).
Mossfolk: hos oss hade ett gäng tjejer satt ihop en dans... och där förekom en pistol... Att de kramade varandra på slutet var liksom i förbigående... de flesta såg nog bara "skottet".
Den tjejen sjunger jättebra, i dag sjöng hon fiolstämman för mig medan jag spelade. Jag har hört henne spela också och hon är superduktig. Det finns så många duktiga ungar i den här skolan - de där som slåss är i minoritet...
Jag såg en snutt på teve om "manlig forskning" om testosteron... himla intressant. (fast idag var det inte bara pojkar som slogs hos oss!)
Är inte de där samlingarna lite som kick-offer som man blir utsatt för i vuxen ålder? Många vackra ord och visioner som inte riktigt fastnar, hur välmenta de än är? Svårt det där.
Det låter som en salig blandning av fred och krig.
Hoppas helgen med ¨sångfågeln¨ blir trevligare och utan inslag av bråk!
Så duktig den unga violinisten verkar vara. Spännande att få kompa framtidens(?)stjärnor kan jag tänka mig.
Ha en mysig helg!
Kulsprutan
Låter konstigt med lov-oro. Ska det inte vara skoj att få lite omväxling och vara ledig? Hur har de det hemma, smårollingarna? (Norska.)
Men skoj med en liten fiolvirtuos.
Hej!
Jag jobbar också på skola och upplever ibland ewn del elever som lite oroliga inför loven.
Det känns inte alltid så bra.
Men du; vilken fin blogg du har.
Jag kommer gärna tillbaka flera gånger. Ha en fin lördag.
Kram Lallis
PGW: Jo, på ett sätt, och det är betydligt enklare att tycka att folk ska sluta kriga i fjärran länder, än att sluta slåss själva...
På vår skola är det dock väldigt lugnt, det kanske låter annorlunda, men det blir lätt så om man nämner fyra bråk i en klass på en dag... Oftast är det inte så.
ab: Du anar inte hur många som ska iväg och byta familj och inte har riktigt klart för sig vart de ska och med vem och vad det blir... Det här lov-fenomenet har jag märkt i många år, och inte bara jag.
Lallis: Du är så välkommen - coh tack! Jag har fått igång min dator nu efter mycket jobb från makens sida... ska gå in på din blogg så fort jag hinner. Nu är maten klar!
K-sprutan: Nej, med lilla sångfågeln blir det en annan typ av jag-vill-själv-konflikter som modern får ta hand om...
Flera gånger under tiden jag hade barnkör, dök det upp en och annan supernova - och tre av dem har jag nu hört sjunga solo i större sammanhang, och en är med i ett band... då blir jag så stolt..
Men arma ungar! Få ont i magen av nervositet för att de inte vet vad de ska göra under lovet. Skilda föräldrar ska göra upp planer långt i förväg, så barnen vet vad de har att vänta sig och kan se fram emot det.
ab: Ska väl tillägga att det finns en del ungar som ska ut och resa och är pirriga... men alltför många har den tråkiga sortens oro. Någon måste vara hemma i lägenheten hela veckan pga sjuk förälder... och den sortens tristess som inte är nåt att se fram emot. Små barn släpps inte ut att leka hur som helst nuförtiden...
Skicka en kommentar