Sådärja, då är det bara maken och jag igen. Full rulle har det varit, men det är så himla kul när kvitterfågeln kommer hit. Vilken energi och livsglädje hon har. Det är rena lyckan när hon kommer smygande klockan 9 och väcker mig - då har hon alltid väntat ca en timme redan...
I går meddelade hon att "mamma har grattisdag". Förra året lärde hon oss "festkalas", nu fick vi ett nytt bra ord. (Ingen är väl förvånad över att dottern fått namn efter kyrkomusikens skyddshelgon? Näe, tänkte väl det.)
Redan i fredags trodde jag att min vikarierande nyinstallerade dator äntligen skulle underlätta livet för mig... men efter ett par minuter slocknade den och min serviceman har slitit sitt hår (det lilla som finns) i förtvivlan och plockat isär, rensat - ja, gjort allt han kan komma på. Och varje gång han säger att det funkar - så skuttar jag dit - och maskinen slår av... Tur att inte maken tar timpenning...
Jag kommer åt min mailbox i den här maskinen - men kan alltså inte svara på mail som inte lyckats komma till den här datorn, för adresser kan jag inte i huvudet, så den som väntar på mail... får nog vänta lite till.
Jag hade tänkt lägga in en filmsnutt med dagens karaokesång, men den som vill höra det får allt sjunga själv, här törs jag inte komma stickande med mina sladdar...
5 kommentarer:
Först skriver man själv och sedan går man på blogg-läs-runda hos andra.
Nu har jag snart hälsat på hos alla.
Lycklig vare madame B som har barnbarn inom räckhåll, jag säger bara det!
samtidigt som jag älskar innovativt barnsligt hittepåspråk blir jag lite oroad över mitt eget barns framtida prat. jag är kanske lite väl innovativ ibland i mitt eget språk nämligen [hittar på massa nya ord, egna verbformer - t ex "jag prats" - och skapar partikelverb hej vilt - "hoppas sin bil i" - osv]?
ska bli intressant att se om jag eller Maali (dottern) ändrar sitt språk först :)
Elisabet: Det blir bara roligare ju äldre hon blir - känns som om en ny barndomsvärld öppnar sig och jag får kliva in.
Ullisen: När jag undervisar invandrarbarn i svenska, upptäcker jag att det finns mängder med talspråksord som jag måste förklara - ett östschöttskt ord: ejämter... t.ex. sägs varje dag men bör skrivas: bredvid. Inte lätt. För att inte tala om att vi säger dom, men skriver de och dem... inte heller lätt att förstå för den som är ny och inte kan nåt om grammatik.
Så jag tror inte det är nån fara med hempåhittade ord - kör hårt!
Ja, men det var väl ett bra ord; Grattisdag. Det är ju precis vad det är.
Jag hoppas att ni får ordning på datorn snart. Tycker ju så mycket om de där filmsnuttarna som du brukar lägga ut då och då efter barnbarnsbesöken.
Mossfolk: Ordet är ju egentligen självklart och borde vara högfrekvent...
Så roligt att du gillar filmsnuttarna! Jag saknar min dator enormt - måste be maken att under tiden flytta över min hårddisk till den här apparaten, jag blir galen av att inte komma åt mina dokument. Känner mig handikappad.
Skicka en kommentar