Stenarna i hjärtat är lika turkosa som garnet i trasselsjalen, men blixten slog visst ner i dem... Dottern fick ett med lila pärlor.
Statcounter
tisdag, januari 20, 2009
Reklam...
Jag fick veta att tjejen som gjort mitt smycke har startat en blogg där man kan titta och/eller köpa. Här finns länken till Liv, som till vardags arbetar på en av "mina" skolor.
Stenarna i hjärtat är lika turkosa som garnet i trasselsjalen, men blixten slog visst ner i dem... Dottern fick ett med lila pärlor.
Stenarna i hjärtat är lika turkosa som garnet i trasselsjalen, men blixten slog visst ner i dem... Dottern fick ett med lila pärlor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
Jättesnyggt med halsband och sånt, men jag kan för mitt liv inte ha det.
Jag har försökt.
Verkligen.
Örhängen är allt jag klarar av, - enkla, pärlor bara -.
Bettan: Ja, nu är ju inte mitt till salu... :) Jag älskar smycken som dinglar... fast jag kan inte ha kedjor som sitter åt om halsen.
Bloggblad, såg vad du skrev hos matilda....Vill bara säga att det är helt OK att svara i klump ibland..not a problem!! Jag gör det ju själv ibland också.
det är det att bli ignonerad som jag hatar. Ja, du kan ju kolla hos Matilda vad jag skrev...men vill itne att du ska känna dig träffad ang detta...NO way!!
:-)
Kära Bloggblad: du har något att hämta hos mig. Lycka till!
Nu har jag vittjat brevlådan:)
Nu väntar spännande läsning i helgen!
På min färg verkligen LYSER den turkosa halsduken. Du har visat den förr, vad jag minns och jag tycker den är så himla snygg. Finns det en beskrivning på den, kanske? Eller är den en hitta-på-själv-stickning?
Annika: Jag andas ut... :)
Eleonora: Tack snälla! Jag blir jätteglad.
Christina: Åh, vad jag hoppas att du tycker om den! Fast jag klarar kritik också, för den delen...
Matilda: Jo, sjalen har du sett förr. Färdigblandad härva som bara är stickat i ett rakt stycke så länge det räckte. Så gör jag det mesta av mina "lata" stickningar.
Det nya var smycket... och där kom inte det turkosa fram så fint som gör i verkligheten.
Okej, tack. Jag ska kolla nästa gång jag är i garnaffären om jag kan hitta något liknande. Och nu ser jag att jag skrev "på min färg", ha ha... Jag menade ju förstås "på min skärm".
Visst är min son söt! Jag är bara lite partisk :) Jag tror inte jag får kalla honom söt men det gör jag ändå!
Tack för reklamen!
Matilda: Det kom nånstans utrikesifrån... men var? Och jag förstod precis vad du menade... min färg på min skärm... :)
Liv: Fast han är söt med opartiska ögon också!
Sån här reklam är bara kul. Värre med kommersiell...
Jättefint! Turkos är vackert:)
Fin smycke. Smycken är kul. Speciellt om de inte är svindyra, för då måste man vara så exceptionellt rädd för att tappa dem ... vilket ju händer ibland ... och då visar det sig att man saknar det inte för prisets utanför affektionsvärdets skull, lika illa alltså!
Monica: tack, känner att jag måste bryta av allt rosa ibland...
K-häxan: Hon läser här, så hon ser ju själv :) Och priset var precis lagom för ett modesmycke.
Du skriver så bra om mycket... men jag kommenterar rätt dåligt för det mesta nu! Istället så har jag flera gånger tänkt skriva ett mail ... men det har inte funnits riktigt med ork till det... än!
Inlägget du skrev om kritik var mycket tänkvärt och bra... precis som de brukar vara!
Sen den egenkomponerade strofen av din lilla solstråle... tack för den lilla ljusglimten! För inte kan man låta bli att le när man hör henne sjunga om att flyga långt bort, och gestikulera iväg på stora vingar...
Varm kram..
Elisabeth: Tack ska du ha! Men du behöver inte be om ursäkt, jag vet ju att du har fullt upp med dina bekymmer. Roligt ändå att du tittar hit ibland.
Vilket snyggt halsband! Ska besöka sidan när magen lugnat ner sig.
Vonkis: Stackare... jag har känt lite oro där i magtrakten, men tror inte att nåt bryter ut. Brukar ju ha plåtmage. På insidan... på utsidan är det mer kuddmage...
Skicka en kommentar