På begäran:
Här finns en länk till proveniensen (tack för det tappade ordet!) om min mormors morfars supkopp. Med bild längst ner för den som inte vill läsa.
Det är ungefär samma som den monolog jag kör när jag klär ut mig och berättar från fattigstugan - fast jag har gjort om den till talspråk och filat lite på den sedan jag skrev det här - och så sjunger jag ett par passande låtar också... fast inte här :)
11 kommentarer:
Tack.
Intressant och roligt att läsa.
Skulle vilja se dig och höra framföra det också. *ler*
Här är en till som verkligen också skulle vilja se dig framföra det där! Men inte kan du väl hela texten utantill?
Riktigt intressant! Och vilket liv...
B-b-bo & mossfolk: Det är lika bra att bara läsa det...:)
Jag kan det så pass mycket utantill att jag bara behöver tjuvtitta nån enda gång, jag har texten in-gemad i en gammal bibel som jag håller i - för B-C var rätt from och ingen tänker på att jag bläddrar där ibland.... flera gånger har folk just undrat hur jag kan hela - men det är som sagt bara nästan... (blir ganska fritt berättat här och där)
Jag har läst igenom allt du skrivit sen sist och även om Britta-Cajsa! Förstår inte hur dom orkade våra mormorsmödrar! En fin monolog - hoppas få höra och se dig någon gång i denna på någon församlingsbegivenhet...
Satt också och kikade på TV från Söderköping men kände bara igen en från Östra Ryd som blev filmad.
Förvånade mig över att herr landshövdingen inte kunde låta bli att komma dit - han borde väl vara trött på TV-framträdande vid det här laget kan man tycka!
Jag har läst igenom allt du skrivit sen sist och även om Britta-Cajsa! Förstår inte hur dom orkade våra mormorsmödrar! En fin monolog - hoppas få höra och se dig någon gång i denna på någon församlingsbegivenhet...
Satt också och kikade på TV från Söderköping men kände bara igen en från Östra Ryd som blev filmad.
Förvånade mig över att herr landshövdingen inte kunde låta bli att komma dit - han borde väl vara trött på TV-framträdande vid det här laget kan man tycka!
Tack för länken, nu kunde jag inte låta bli att läsa hela texten om Britta-Cajsa. Den påminner mig väldigt mycket om hur farmor brukade berätta hur det var på hennes mammas och mormors tid.
Musikanta: Det finns tre tillfällen under våren när du kan följa med mig som "groupie" och leda skratten till de rätta ställena... S-g, V:a H och Nrkpg...
Hehe... landshövdingen missar inte ett enda tillfälle att synas i bild...
Matilda: Vi borde nog ha våra anmödrar i minne när vi gnäller över att diskmaskinen har gått sönder... Britta-Cajsa har blivit levande för mig, jag tänker ofta på hur hon skulle gjort och tänkt. Hennes historia är nog inte särskilt unik egentligen.
Så bra du skriver - det inlägget hade jag missat tidigare (det andra om supkoppen läste jag). Så tufft det var på den tiden om man inte hade pengar. Men vilken styrka
hon B-C hade som överlevde så mycket.
Spännande läsning! Kul att du lade ut det igen.
Kulsprutan
Jag blir så gripen av historien om Brita-Cajsa.
Jag har släktforskat en del och min mamma berättade att min farmorsmor led av svårmod. Av tio barn förlorade hon sex stycken. Jag förstår när jag läser hos dig om Brita-Cajsa, att svårmodet var sorg. Vi har det så oerhört bra om man jämför med kvinnorna på den tiden. Det var ju de som skulle haft våra tvätt- och diskmaskiner.
Den där hade jag missat. En jättefin (välskriven!) historia som tål att spridas mer!
K-sprutan: Tack. Jag försöker snylta lite på hennes styrka. Tänker ibland: Om hon orkade, så orkar jag... när det blir tufft. Några gener har jag väl fått?
Nicoline: Jag tror att sorgen hela tiden låg som ett täcke över tillvaron. Kanske var det alla praktiska problem som höll modet uppe? Viljan att överleva...
K-häxan: Tack - jag ska ut på tre ställen i vår och köra min monolog, ryktet går bland hembygdsföreningarna...
Skicka en kommentar