... att jag redan flytt till en Söderhavsö med mina vunna miljoner? Fel, fel, fel. Jag kommer inte utanför dörren med dom... och nåt nytt kök blir det inte heller. Kanske en ny slaskhink eftersom den gamla svämmade över när jag slängde dit nitlotterna...
Men - ny kunskap har jag vunnit. Jag har lärt mig flera nya saker idag som jag förstås måste dela med mig av. I alla fall två, det där om hur man tränar visuell perception är lite för krånligt... även om det var en hel del nytt jag lärde mig idag.
1) Man får fetma i munnen i mjölk. (Kanske ska jag börja dricka mjölk då, för jag har hellre fetma i munnen än runt magen där min favoritdryck har lagt sig.) *
2) Jag är i molnet nu. Och det är alla ni som läser det här. För numera är man inte "ute på internet", man är "i molnet".
* Förr var maten söt, salt, syrlig, fet... nu har den sötma, sälta, syra och fetma. Uttryck som jag har jättesvårt att införliva i mitt matordsförråd. Och mina potatisar har inte heller gift sig med såsen.
19 kommentarer:
Sälta, sötma, syra... tycker jag då mer passar in på drycker.
Mina potatisar vill inte heller gifta sig :)
I molnet ... varför kan inte företeelser få kallas vad de kallas för från början?
Jag är nog lite språkligt konservativ:)
Tack för dina upplysningar, även om jag känner att jag har några negativa kommentarer:
Fetma i munnen låter inte bra - lite problematiskt, snarare som en bantningskur! Hur ska man kunna proppa i sig mat om munnen redan är fet?
"Jag är i molnet nu" låter som ett begrepp jag har svårt att anamma. Jag får associationer till droger...huvaligen!
Suckar och tänker på alla andra nya uttryck som inte funnits i i min vokabulär förr, men rätt vad det är, ja, då svänger man sig med dessa nymodigheter.
Skriv till Språktidningens frågespalt om det där med fetman! Det ordet har ju redan en vedertagen betydelse så den där nya känns väl inte helt bekväm.
Det där med smaker som gifter sig har man hört så att man accepterat det, men det borde kanske finnas ett bättre mat-fack-ord för det. Det är ju dessutom inte alla giftermål som blir helt lyckade... Om mat smakar som mitt första så är det inget man njuter av.
Panter: Det där med molnet har funnits länge, påstår maken som är i branschen.
Jag är stockkonservativ när det gäller modeuttryck. Hatar fortfarande "absolut" som det ultimata svaret på alla kommentarer/frågor/påståenden.
M-katten: Det är ett tag sen jag hörde om fetma i maten - men fetma i munnen var nytt. Jag avskyr såna här konstruktioner, men inser att språket lever och ändras. Accepterar det inte alltid... men...
Ingela: Jag får nog konsultera nån språkspalt... om man kan ha både fetma i maten, i magen och i munnen.
Du har rätt om giftermål - men det har nog inte kockslangmakarna upptäckt...
Fetma i munnen låter ju inte klokt...hur i hela friden kan man få till orden så att det fungerar rent språkmässigt?
"Jag lider av fetma i munnen..."
Vad säger SAOL om detta?
Vilka rysliga språkexempel!
Det enda jag kan acceptera är att smaker gifter sig. Även om det finns olyckliga äktenskap förstår man genast andemeningen i det uttrycket. Jag röstar för att det får vara kvar he he...
Men fetma i munnen går fetbort ;)
haha! får hoppas dina potatisar slipper gift!
Var har du nu varit och lärt dig så mycket nytt ?
Låter lite som vinprovning, med visuell perception ? Berätta.
Det är jag som är anonym.
Vet inte riktigt hur jag ska trycka.
Lobban
Säger som Lobban. var i all världen har du lärt dig allt det där?
Jag har just varit och lånat en bok på bibblan om vilken mat man ska äta för att HJÄRNAN ska må bra. Mjölk är t.ex. bra, även om det blir lite fett i mun...
Ska snart dela med mig mer av mina nyvunna kunskaper...
Håller med Ingela och skrattade gott av/på/genom/i/för/med/p.g.a/(stryk det som ej önskas)hennes kommentar! :-D
Men säger någon verkligen så? Att olika råvaror gifter sig med varandra? Det låter ju aningen galet. Jag förstår direktöversättningen ändå, och på engelska låter det naturligt att man kan marry både det ena och det andra. En borttappad sko kan man marry med den sko man har så det blir ett par, t ex.
Tyvärr så är det själva ordet gifta som låter fel. Mat och gift, liksom. Matförgiftning?
VA??? Här har jag svarat så ordentligt på allas kommentarer... och så är de borta...
Då får jag återkomma och svarar bara matilda:
Det är SMAKERNA som gifter sig. Inte råvarorna. Och jorå, de gifter sig i vartenda matlagningsprogram. Högfrekent ord! Och det är inte så länge jag hört det, nåt år kanske.
Hahaha din tokstolla - är du i farten nu igen! Men visst är det konstigt hur språket förändrar sig genom åren. Men grattis till nya sopkorgen, alltid något!
Haha, trodde det var gift i potäterna, grönt. Klart jag ska gifta bort mina potatisar... Hoppass jag lyckas bättre än med strumporna :)
Men "ultimata" är ju också ett sprillans nytt uttryck, direkt-snott från engelskan. "Optimalt" heter det på svenska! ;)
Nu ska jag se om jag kan gifta ihop en bönbiff...
Eleonora: jag är nog nästan alltid i farten - utom när jag sover... :)
Hannele: Strumpänkor har jag många...
Men nu har jag lärt mig att man ska hålla upp det hittade framför sin familj och fråga: Spara som?
ab: Det retar jag mig också på... har hört det rätt länge.
Vem ska bönbiffen få gifta sig med? Sötman eller fetman?
Med sig själv. Alltså inte trilla i sär när jag steker den!
Det gick så där... men det blev ganska gott.
Men "ultimata" sa man ju redan på 80-talet? Kanske det inte användes på samma sätt. Vi brukade säga sådant som "det vore den ultimata semestern", "den ultimata utbildningen", "ultimata vänkretsen" eller "den ultimata dunjackan". Hur används ordet nu då?
Oj så allt förnyas - språk och uttryck. Vissa smaker "gifter sig", det verkar rimligt men att vara ´ute i molnet´ låter flummigt, för mig åtminstone. Om ett uttryck är bra och helt förståeligt kanske det inte behövs ändras......säjer en omodern
Kulsprutan
(fast bloggen var både kul och intressant)
Skicka en kommentar