Alternativet är att jag inte tjatar - att inga tider, program eller reportage kommer in - men då förlorar tidningen liksom sin mening och det går ut över redaktören... (Mina egna texter är förstås klara sen länge... jag blir vrålstressad om jag har sånt ofärdigt. Ofärdig disk stressar mig inte så mycket...)
Så den här veckan är mina sommarlovsaktiviteter givna: sortera bilder som kommit in eller som jag sparat på ställen som jag glömt, skriva rent inforutor och skicka rätt bild ihop med rätt reportage till tryckeriet. Jodå, jag får betalt, inte i proportion till jobbet jag lägger ner, men ändå...
Och vad ser då den uppmärksamme bloggläsaren? Sitter inte människan och har FACEBOOK på skärmen!?!?! Abbans!
Förresten... borde jag inte ta en tur med stavarna först?
31 kommentarer:
Bra idé, tar en runda med stavarna, du har ju semester.
Ha det så gott. Kram / ela
hahaha.. facebook har jag inte gått in på än, jag har fullt upp med bloggen, men nu ska jag ut och loppa lite, hej!
ela: Jodå, jag har varit ute en timme nu. Jätteskönt... det doftar sommar och sol.
men nu ska jag jobba en stund till...
Monica: det är väl skönt med nån datalast som man inte har. Jag har t.ex. aldrig spelat spel. Och tänker inte göra.
Hade du inte skrivit ut det där med Facebook hade jag inte märkt det. Så ouppmärksam är jag....:-)
Jag är en dålig Facebookanvändare. Jag finns där men öppnar sällan upp det. Jag tycker jag inte hinner med mer än bloggen och den roar mig mer.
Ta du en promenad i finvädret, om du nu inte redan gjort det eftersom jag är sent ute. Själv ska jag gå och posta lite grejer och passa på att gå en sväng samtidigt. Idag är det gott väder ute.
Klokt om du tog en promenad med stavarna först, det sätter igång cirkulationen.
Lycka till med församlingsbladet! Det måste vara ett kul och intressant jobb.
Klokt om du tog en promenad med stavarna först, det sätter igång cirkulationen.
Lycka till med församlingsbladet! Det måste vara ett kul och intressant jobb.
Tant lila: Jodå, det blev en timme med stavarna i händerna och Sommar i öronen. Och ljuvliga dofter i näsan... och sol i ansiktet resp. på ryggen.
Det är vansinnigt roligt att ha i stort sett hela ansvaret för att församlingsarbetet kommer ut i allas brevlådor. Men jobbigt och pillrigt. Mest kul och jag lägger ner min själ i det!
Men du får i alla fall in bidrag, det är inte illa! Jag var redaktör för SWEA Istanbuls lokalblaska under några år. Redaktör och redaktör, jag skulle snarare vilja kalla det författare av, för det var inte många bidrag som kom in där inte. Men kul var det, så jag förstår att du gärna lägger tid på församlingsbladet!
Så trevligt det ska bli att få träffa madame .., lika tjusig som vanligt, av bilden nedanför att döma.
Hur gick det, blev det nån stavgång???? :-D
Marianne: får in och får in... det är just därför jag varit så trött ett par dar... ingen skickar in utan tjat och påminnelser!
Och jo, det är skitkul när det är klart och små tanter kommer fram i affären och tackar för den fina tidningen... Då blir jag så illa glad..,
Elisabet: samma gamla kärring, just det! Inga förändringar här inte!
K-häxan: jodå, en hel timme. Och efter det har det blivit två stora starka och jättegoda spanska tapas nere vid ån... med en snygg spanjor som sjöng och spelade gitarr... och min trevliga journalistcoach... VIlken kväll!
Facebook? Där har jag inte ens satt min fot och aktar mig noga. Vill inte att en eventuell arbetsgivare ska hitta mig där... det sägs att det inte är bra att hittas där, om man söker jobb. Exakt varför vet jag inte... jag gör ju inget dumt.
Nina: Det är nog bara de som skriver alltför privat och intrikat som bör akta sig. Jag har hittat flera bloggar av folk jag känner genom kyrkan - och de har nog inte en tanke på att vilken församlingsbo som helst kan läsa vad de tycker om kollegor och... ja, allt...
Nina igen: Du anar inte hur mycket jag censurerar mig när jag skriver... lite tråkigare och ytligare blir det... men å andra sidan behöver jag inte ångra nåt.
usch. detta evinnerliga tjatande.. blir du inte trött på't?
tur du själv kommenterade det där med Facebook. själv hade jag aldrig sett!
Ullisen: Nu har jag ju 35 års yrkesmässig erfarenhet av att tjata på folk om läxor och sånt... och det underlättar. Eftersom jag vill ha ett bra resultat skyr jag inga medel. Ibland tänker jag att jag ska strunta i att tjata, men en tidning där hälften fattas blir ju inte bra... och det slår tillbaka på mig.
(Jag hade nog inte räknat med att nån skulle studera bilden så ingående... :)
Ojojoj vad du jobbar på! I god tid har du ju varit ute med påminnelser, men det är väl att ha att göra som med barnen - tjat och tjat, fy vad det måste ta på ditt sinne och minne! Men stark är du som ror det hela iland och jag förstår att med att den spilltid du kan samla ihop, så blir lönen minimal. Men intresset har du kvar och det är väl huvudsaken.
Hoppas i alla fall att du kan koppla av något när detta nr gått till tryck och innan skolan börjar igen. Allt gott önskar jag dig och skickar med en stor kram.
Eleonora: Jodå, det är rätt mycket jobb, och jag blir ganska så irriterad på alla glömska... som räknar med att jag tar hand om det... vilket jag gör för att inte ha en tom tidning.
Men nu har allt kommit in, det mesta är iväg till tryckeriet redan och jag har en hel vecka på mig att slappa och ta igen mig.
Jamen det är väl inget nytt för dig att man måste tjata, även om det gäller vuxna! Har man jobbat i skolans värld vet man att skillnaden mellan vuxna och barn, i vissa avseenden inte finns, eller är mycket liten.
De små tanterna - det är vi om några år det. Ja ok, om väldigt många år, då...
Hmm, kommateringen i min förra kommentar (i en mening)lämnar en del i övrigt att önska, tyvärr. Sorry.
Jag går in på din blogg och ger en kommentar på ditt inlägg, för min blogg är inte på något sätt anonym. Många vet vem jag är.
Jag har i praktiken sett hur pedofiler kan operera och bli förtjusta i små barn som de har sett på kort som de sedan söker få kontakt med. Och de har haft kläder på sig!
Amber: Helt okej, jag förstår precis och tycker att du har rätt... ingen större skillnad på barn och vuxna i att hålla deadline...
Tant Lila: Tyvärr kommer vi nog aldrig ifrån dem... men mitt barnbarn är nog tillräckligt anonym och välpåpassad för inte få kontaktförsök den här vägen.
Men som jag sa, ska man inte ha några bilder på barn är nog burkha det enda som funkar, för barn finns precis överallt.
Tant lila igen: Förresten trodde jag att du var anonym, jag har inte en aning om var du finns eller vem du är. För mig räcker "tant lila" - och jag tycker du har många vassa och bra åsikter!
Att behöva tjata är trist, särskilt när man gör saker ideellt. Det känner jag igen från föreningar jag varit med i, ändå gillar jag föreningslivet.;o)
Aha, du har facebook, det har jag med. Ska vi bli vänner?
Kram
Bloggullet: ja visst finns jag på FB... men jag är rätt passiv och tackar nej till alla tester och fan-clubserbjudanden....
Du vet ju vad jag heter, så du får söka på det, jag har din mail men jag har helt glömt vad du heter. Jag har flera på FB som är bloggarkompisar, men jag minns inte vem som hör till vilken blogg... hemskt, va?
Tack för att du tycker att jag har en del bra åsikter!
Musikanta har min identitet. Den är officiell om du vill ha den.
Någon kyrklig skribent har tydligen kunnat härleda den av vad jag har skrivit.Världen är liten!
Det skulle vara intressant att se ert församlingsblad, när det är klart!
Tant lila: Om jag inte sympatiserade med
dig i det mesta, eller tyckte att det är ointressant, skulle jag inte läsa...:)
Visst får du läsa f-bladen! Om du klickar på min hemsida - finns till höger, www.bokblad.com så finns alla tidigare som jag har ansvarat för. Det nyaste kommer så småningom.
Fick höra idag att en äldre dam i församlingen var mkt upprörd över vad jag skrivit i en artikel, och då citerade jag bara prästen, som också har läst och godkänt, men hon tyckte att jag skulle censurera när han sa att kyrkan (fritt ur minnet) är lite mer av kappan-efter-vinden numera.
Lycka till med nya Kanalen. Egentligen vore det väl bättre om du skrev allting själv istället för att tjata på andra. Men det finns förstås en hel del som skulle reta sig på det i så fall...
Musikanta: Grejen är att jag inte kan hitta på egna datum för olika konserter och grupper... annars skriver jag redan det mesta själv just av den orsaken.
Fast - jag är ju inte heller med på alla resor och sånt heller... och om jag bara skriver om det jag vill gå på blir det ju lite lätt ensidigt = konserter av olika slag.
Jag vet!
Få någon att rita en seriestrip på emat "redaktörens vedemödor".
Och där redaktören blir sur över alla lovade texter som inte kommer in och lämnar vita rutor överallt i tidningen med en liten notis i var och en om vad som skulle kunna ha hittats där om "NN fått ändan ur och inkommit med manus".
Då får du det sagt ...
Fast kanske ska serietecknaren inte börja med den strippen utan låta den komma om några nummer ...
Cecilia: jag har faktiskt funderat på "oinkomna datum" som rubrik på en tom ruta...
Och kunde jag teckna själv skulle jag nog kunna få till det. Jag får väl skriva några elaka verser i stället.
Men - nu är sista dokumentet ivägskickat! Halleluja!
Skicka en kommentar