... att jag börjar jobba i morgon. För vem vart min återfunna energi skulle tagit mig annars? I dag när allt julaktigt var utslängt, fick jag plötsligt för mig att putsa koppar och silversaker som dolt sig länge under brun resp. svart patinering ... Jag som nästan lärt mig tycka att tidens tand hör till gamla saker...
Ack, vad jag har lurat mig. Nu blänker det så fint och den nya terminen kan börja! Känns precis lika fräscht som när jag fick en ny skrivbok i skolan och bestämde mig för att den här - den skulle inte bli kluddig och få hundöron...
17 kommentarer:
Hoppas du får ha kvar den energin länge.
Besvärliga möten till trots så kändes det bra att börja idag.
Rutiner är inte heller att förakta...ibland.
Tänk så det kan bli.....:-)
Åh nu fick jag lust att gå och köpa nya fina pennor :-)
Lena: Jag tänker vara mycket rädd om den! Och ser även jag fram emot lite vardagsrutin.
Cicki: Ja, du, man vet aldrig vad man plötsligt kan få för lustar.
PGW: Det gjorde jag faktiskt häromdagen... just bara för den där känslan...
Ja, här finns minsann inte ens tillstymmelse till energi! Kommer jag någonsin att få ork igen?
Lycka till på jobbet!
Oj som du måste ha samlat energi i helgerna!!! Själv tyckte jag det var ganska motigt att se vardagen i vitögat igen ...
Skulle du verkligen tycka att du har för mycket energi så kan du få stoppa den i en påse koncentration och skicka hit den. Jag drar på en hemuppgift som aldrig verkar vilja bli klar.
Elisabet: Jodå, när benet blir helt okej igen - och när du slutar fara land och rike runt...
K-häxan: Jag har samlat på mig en del, ja, men risken är att den sitter väldigt ytligt.
Cecilia: Nänä... jag behöver allt jag kan hitta. Förresten låter det betydligt flottare om du säger att du prokrastinerar i stället ... det får uppskjutandet att komma i en högre division.
Nu äntligen går du i din mors fotspår - så härligt, minns hur skinande blankt alltid var i ert hem.
Svägerskan
Svägerskan: HAHA... jag tänkte allt på morsan, hur hon putsade kopparn minst var tredje vecka! Hur lycklig hon skulle ha varit om hon visste...
Jag hoppas verkligen att det finns mycket koppar och mässing för henne att putsa i himlen! Det var det bästa hon visste - hon hann tänka då, sa hon.
Men jag tänker så bra i soffan... :)
Låter bra det där!!
Tänk vilken energipuff du fick av det putsandet, roligt!
Annika: Det blänker så fint... men nu känner jag av att jag varit igång sen kl 7 i morse. Inte van vid det...
det där med skrivboken känner jag igen, men det andra... njää... men du är väldigt välkommen hem till mig en vända om du har energi över :D
Det där med liknelsen om ny skrivbok - så väl jag känner igen den!
Passa på och njut nu de sista två dagarna av lovet!
Nyfunnen energi eller inte, visst var det lagom att börja med två arbetsdagar :-)
Ullisen: Jag minns att jag förfasade mig över de kamrater som inte alls hade samma känsla för nya skrivböcker... men jag har kvar den känslan än i dag när jag börjar på nåt nytt.
Energin går åt här!!!
Eleonora: Det kanske är vi bloggare som kände sådär för nya skrivböcker?
Jag njuter för fullt! Slappar och vilar. Ska kalasa lite idag också...
Vonkis: För mig blev det bara en, och det var PRECIS lagom.
Bloggblad
Hääärligt
Skicka en kommentar