Morgontidsfördriv

Helt i onödan vaknade jag strax före 06 i morse... har väl aldrig en hänt söndagsmorgon? Men det har nog heller aldrig hänt att jag somnat före 23 en lördagskväll.

Tur att jag har mina leksaker med mig att fördriva tiden tills hotellet öppnar frukostrestaurangen vid 7.30.

Jag inser när jag läser på SJ:s hemsida att jag hade en helt sagolik tur igår. Tåget från Norrköping var 30 minuter försenat, flera andra tåg var inställda, så maken väntade i bilen tills jag säkert kom med tåget. Utifallatt det inte kom.

Så fort jag sjunkit ner på sätet, fick jag höra att ALL tåg- och busstrafik från Nässjö till Jönköping var inställd. Deppade jag ihop? Nix. Det ordnar sig, tänkte jag. (Som annars är bra på att måla ut de värsta situationerna i förväg.) Hade med lite extra matsäck om vi skulle bli stående på Småländska höglandet ett dygn...

Vi var tre som steg av från samma kupé en dryg timme senare än planerat, och jag chansade och frågade om nån skulle till Jkpg. Jo, en till skulle dit. Vi beslutade att kolla läget tillsammans. Hon hade redan ringt sin man, vilken inte ens kom ut på gatan med bilen...

Vi pulsade iväg och åt nåt medan funderade över den närmaste framtiden. Skulle jag få boka om hotellet- sova i Nässjö och försöka på söndagsmorgonen? Ringa min kusin nån mil bort och be om undsättning?

Mitt i maten ringde tjejens man - nu kom han ut med bilen och skulle göra ett försök. Ringde halvvägs - och hade inte behövt vända. Och jag behövde inte ligga på knä i snö och böna och be om att få följa med

Hur stor är sannolikheten att de skulle bo på samma gata som jag var på väg till? Uppe på bergssidan ovanför stadsparken i Jkpg? För mig hade den varit lika med noll, men se, där hade jag fel. Bara två timmar försenad, skjutsad ända fram till dörren, och hann vara med på körövningen i två timmar. Sannolikheten att chaufförens syster dessutom var med i kören måste väl vara ännu mindre, speciellt som hon inte ens bodde inne i stan?

Att sen mitt hotell ligger på samma gata där Linda bor, det är däremot ingen slump.
När jag nu läst på SJ:s hemsida om tåg som stått stilla hela natten ute på spåret... inser jag att jag haft turen på min sida, som sovit så himla gott i ett fräscht och varmt hotellrum och hann få vara med om den trevliga övningen.

Och inte försov jag mig i dag heller...(har hänt när jag sover på hotell) är lite lagom pirrig och förväntansfull -ska bli så spännande att få höra hur det kommer att låta med ett litet gäng musiker som ska få kören att rocka loss i våra sånger. Någon predikan blir det inte sa prästen, han tyckte att mina texter räckte mer än väl som predikan... en får buge och tacke, som vi säger hemmavid.

Det här var min premiär som morgonbloggare... känns mycket ovanligt och kommer med största säkerhet inte att upprepas.

Tills jag ska hem vid femsnåret, hoppas jag att tågtrafiken har kommit igång igen. Men - jag har ledigt en vecka, så jag har gott om tid även om jag helst inte tillbringar lovet på en station.