Nu ska vi se om det fungerar från den andra datorn. Jag hade just tänkt gå en promenad, lagom växlande molnigt och lagom promenadvärme - och så kom en skur. Och jag vill inte bli sur.
Bilden är tagen av NT:s journalist, Anne-Marie Karlsson. 
I sol och med "fullsatt" (vad heter det om folk står? Fullställt?) Brunnspark sjöng barnkören med energi och glädje - här är de tydligen just avslagna ser jag på vänsterhanden och de stängda munnarna. Det var en ljuvlig dag att lägga i minnesbanken, och en toppenfin avslutning på vårens vikariat som barnkörledare.
8 kommentarer:
Härligt att jobba med småttingar, tänker jag!!
Mysigt vikariat hoppas jag. Och ungar som lyder. Bara det!
Och nej, du ser inte ut som en buss bakifrån (re din egen kommentar i K-häxans blogg) - mer som en scooter/vespa.
Som vanligt i fina färger - du verkar passa i allt!
Kulsprutan
Elisabet: I en klass med många små kan det nog vara knepigt, men till barnkören kommer bara motiverade barn med föräldrar som bryr sig och skjutsar - och eftersom de bara träffar den här gruppen en gång i veckan, hinner det inte bli konflikter, så ordningen är det aldrig några problem med.
Jag har 20 min musik i en förskoleklass också, men då är lärarna med och väldigt lugnt och fint blir det. Musik kan annars frigöra en himla massa energi som vill ut genom hopp och skutt och skratt.
K-sprutan: Tack snälla - jag ser nog mer en turistbuss för mig... när man åker bakom.
Om jag håller mig till min färgskala så blir det mesta bra. Men bleka färger ser jag sjuk ut i, så dem undviker jag.
Vikariat? Betyder det att du inte fortsätter? Jag har för mig att du tycker den här sortens jobb är jättekul!
K-häxan: Jag hade kören i tio år, men slutade för att det tog så enormt mycket mer tid och energi än vad jag kunde få betalt för. Jag kan ju inte leva av att bara göra lustfyllda saker... (fast kanske vore det ett bra sätt att gå ner i vikt?)
Sen har det varit en annan ledare som tyvärr dog hastigt och oväntat i januari, och då hoppade jag in för att jag visste att det var tidsbegränsat. Jättekul, men som sagt... det är inte bara de 45 minuter som övningen tar.
Så fint! Men jag kan förstå att sånt där tar mycket tid och att det är skönt när det är tidsbegränsat.
I dag har varit en sån där märklig dag när det har regnat av och till. Men vi hade tur, när vi var inomhus eller i bilen regnade det, och när vi var ute höll det upp!
Du vet vad jag tyckte om att ha barnkör...Som sagt, den fordrar många timmars förarbete och massor av energi när man väl träffar den. Och det trots att både du och jag är utbildade pedagoger!
Skönt att vara hemma igen i ett uthärdligt klimat även om resan var trevlig och omväxlande...
Marianne: Flängväder kallade min svärmor det för, och det har vi haft en hel vecka nu... mycket regn och åska och däremellan kvavt.
Jag har så mycket barn omkring mig i skolan att jag inte känner några abstinensbesvär...
Ingrid: Jag vet! Och att sjunga i en gudstjänst... tar ju bara en timme. Plus en hel del tid före och efter som inte syns. Eller hörs... Men responsen är härlig! Och att se/höra hur de utvecklas. Det är jättemysigt.
Skicka en kommentar