Eftersom det ständigt varit ett opålitligt flängväder den här sommaren, tröttnade jag på att sitta och vänta på båtväder, och drog med maken på minisemester med bil.
Första stoppet efter favoritmatstället Gyllene Uttern var hos min kompositörskompis Linda Sandström som flyttat till en nybyggd villa i Habo. Vi hann planera lite nya jobb också medan maken och fadern lekte med de två små barnen.
Numera ser jag inte en vit fläck när jag hör "Alingsås" utan gamla trähus och mysiga små kaféer.
Mer om vad vi firade, gladdes åt och pratade mycket om, kommer i nästa avsnitt i veckan som kommer, med länk till Evas hemsida.
Nej, jag har inte läst böckerna om Arn, men maken har, och jag ville förstås se det gamla klostret ändå. (Jag klarar inte av JG:s berättastil)
Hornborgasjön har jag inte heller sett tidigare - det var förstås inga tranor som dansade, men när vi åkte hem genom skogarna mellan Laxå och Askersund, kom det en flygande som landade på vägen. Snabb inbromsning förstås - och vi kunde se den skutta fram några steg och vika av in i skogen där den fortsatte springa. Så nära har jag aldrig varit en trana tidigare.
Så lite trandans blev det trots allt...
19 kommentarer:
En rejäl rundresa må jag säga. Herrskapet var i faggorna ser jag. Jag har också väldigt svårt för JG sätt att skriva. Har dock läst första Arnboken, det "måste" man ju när man bor i kommunen/stiftet.
Var roligt att åka på utfärd sådär!
Jag har inte heller läst böckerna... däremot sett en av filmerna, enbart för att en vän var med som ridande statist.
Alingsås .., ja, men vilken överraskning det blev även för mig! Jag hade inga förväntningar alls och föll pladask för alla vackra trähus och fönster!
Min f.d. svägerska bor där och ja, dit ska jag åka igen.
Och så härligt ni verkar ha haft det!
En sån mysig runda! Alingsås är en av mina favoriter med alla sina caféer. Jag kände igen stället där ni satt.
Sällar mig till jag-gillar-inte-Jan-Guillou-klubben. Jag försökte med hans senaste bok, men gav upp ganska fort.
Lena: Javisst ja, du bor åt det hållet. Jag tänker ju mest att mina bloggvänner bor i sina bloggar i min dator...
Ser att det är ytterligare två som kommenterat som inte heller är JG-fans.
mossfolk: Det var så välmatade dagar, så tre dagar kändes som många fler. Och så är bilen inte så väderkänslig. Vi har fint i två dagar och väldigt mulet och blåsigt den tredje.
Elisabet: Ja, det var en skön utflykt, och inte så lång. Jag blir glatt överraskad över hur många pärlor det finns att se. Av städer tror jag bara att jag har Kiruna kvar. Vi åkte runt väldigt mycket när jag var barn också. Fast då sov vi i tält!
Ruta Ett: Vi skulle ha gått till ett som sas vara ännu mysigare, men det var stängt. Jag var så nöjd med det här.
Jag läste nog minst två sidor innan jag tröttnade. Han skriver på ett väldigt grabbigt pladdrigt sätt, tycker jag. Tacka vet jag Nesser... han skriver så att det är en fröjd att läsa.
Vår voffsepoffs är från Alingsås. Men vi hann inte med någon caférunda när vi hämtade honom.
Cecilia: Det var värst så långt bortifrån han kom! Himla synd att ni missade så trevligt fikaställe.
I Alingsås bodde jag under ett par år i mitt tidigare liv. Innan jag hade Kalle. Vi hade det väldigt trevligt där även om jag vantrivdes med att jobba på bank som jag gjorde då.
En av de många vänner (bekanta) som vi hade där var en kille som just hade öppnat en liten affär i Alingsås där han sålde underkläder. Han kallade affären Lindex...
Gillar såna där spontana utflykter, näsan vad som helst kan hända.
Ingrid: Det visste jag inte! Nässjö minns jag, för jag har för mig att jag sökte upp dig då, ringde från Örebro.
Var det alltså upptakten till Lindex-kedjan?
Vonkis: De två träffarna var förstås planerade, men de många stoppen på hemresedagen blev allteftersom vi hade lust. Det är jätteskönt att bara flumma och inte ha mål ibland.
Låter som en trivsam biltur! Jag pallade inte heller Arn, la av efter kanske 50 sidor ...
Det här var i början på 60-talet. Det var mycket riktigt killen som startade Lindex. Han hade bara en butik som var ungefär lika stor som de minsta på Skönbergagatan. man han brann för sina underkläder...
K-häxan: Jag som trodde att jag var ensam om oförmågan att förstå Arns storhet... Men du höll ut längre än jag.
Musikanta: Så roligt att du var med från början på ett hörn med den stora kedjan! Hoppas att han blev lycklig också... ibland är det ju drömmarna som är roligast.
"Han brann för sina underkläder" - den gillar vi!!!
K-häxan: Ja, man får ju lite konstiga bilder... som nog inte ska beskrivas här.
Ja, det är rätt fantastiskt att en enda person kan ge upphov till en sådan landsomfattande kedja. Men det var väl dåligt med underklädsaffärer på den tiden och han hade väl lite nya idéer också. Han gjorde inte mycket väsen av sig f.ö. minns jag. Mitt ex. träffade honom genom Round Table, motsvarighet till Rotary fast med yngre förmågor.
Fina bilder!
Nej, jag orkar inte heller med Jan G. Men grytor ligger mig varmt om hjärtat. Speciellt om de är ätbara.
Det var en härlig resa ni har gjort tillsammans och fått se så mycket och träffa så många trevliga vänner. Det kan du leva länge på och plocka fram minnen i vinter. Fina bilder har du fått till också.
Hoppas att hela augusti ska bli skön och med snällt båtväder, så att ni kan göra många turer med fina båten. Ha det gott!
frktjatlund: Tack - de som gillar JG verkar inte finnas i min bloggkrets!
De här grytorna var svårätna... ganska många meter i diameter och av sten som gröptes ur på istiden.
Eleonora: Ja, jag gillar lite mindre utflykter, trivs så bra hemma att jag inte gärna är borta mer än så länge att det är roligt att komma hem igen...
Vi har varit ute med båten både lördag och söndag, skapligt väder. Varmt mellan moln och skurar! Nu börjar snart skolan, då blir det inte mycket båtliv.
Skicka en kommentar