fredag, januari 10, 2014

Det blir inte alltid som jag tänkt mig...

Jag skrev om ett projekt i förra postningen, och att jag skulle återkomma med reportage om det lyckades - men jag ändrade mig... jag kommer med ett reportage ändå. 
Det var jätteroligt att ta fram grejerna, lägga ut tyget och sätta igång.
 
Visst kände jag att en hel del gamla kunskaper satt kvar både i fingrarna och i symaskinen.
 
Fodret gick till en början väldigt lätt att smygsy...

 Men... redan när jag hade nålat ihop och provade första gången, blev jag skeptisk... mina associationer gick till en minoritet i Finland, där kvinnorna har stark förkärlek för silvriga tyger mot svarta kjolar....
Men - här ska det göras färdigt, tänkte jag, och fortsatte. Visst kan väl även jag ha lite glitter och glamour till fest? När jag kom till slutet och skulle få ihop fodret nedtill bak, uppstod det problem. Tyget är ganska flytande till sin natur, fodret också... så hur noga jag än hade klippt, så stämde det inte riktigt. En abrovinsch var nödvändig för att försöka dölja att det bubblade lite nedtill. Den blev väl bra i och för sig, men ... jag klarar inte av att det ser slarvigt ut längst ner, trots att jag repat upp och försökt trixa till det. Det jag syr själv får inte se hemsytt ut, och det gör bakkanten.

Så den silvriga festvästen får sin enda presentation i offentligheten här, och sällas till de projekt som jag kallar: Jag försökte i alla fall! Och nu går jag en promenad i stället, så fort jag städat bort trådändar och knappnålar.

18 kommentarer:

Pettas sa...

Det klarade du riktigt bra!
Gissar att du är enormt självkritisk och lägger ribban högre än högt!
Är det bara i Finland som minoriteten, romer antar jag, använder silvriga blusar mot svart kjol? Vad använder de i Sverige? Intressant iakttagelse:)

Ha det gott i regnet eller kanske ni har snö?

Karinkram

Bloggblad sa...

Pettas: Ja, från den tiden då jag sydde allt åt mig och barnen, har jag den idén att ingen ska fråga "har du sytt det där själv?" Hellre då: "Det där har du i alla fall inte sytt!"

Om jag har förstått rätt, så är det bara de finska romerna (jag skrev inte ut ordet för att inte bli googlad av folk som luktar sig till nåt att börja tjafsa om) som klär sig traditionellt, vare sig de bor här eller där. Jag har haft romska elever från forna Jug. som klätt sig som vi andra, men ändå levt efter sin kultur i övrigt. Det finns flera olika grupper, övriga känner jag inte till, men mina elever ville absolut inte bli sammanblandade med finska.

Uppehåll - jag har just gått en lång och skön promenad, bara lite snöpuder kvar från gårdagskvällen. Det försvinner nog snart.

Ruta Ett sa...

Ack, det där känner jag igen! Mycket trial and error, som till slut bara känns som error.

Elisabet. sa...

Och jag log mest hela tiden jag läste ,-)

Bloggblad sa...

Ruta Ett: Förr när jag sydde, valde jag enbart bomull eller ull som ligger stilla och inte ändras under sömnadens gång. Faktiskt är det inte så väldigt många projekt som gått till evighetsförvaring, men några är det.

Elisabet: Det låter gôtt!

Ökenråttan sa...

Jamen den där andra från slutet, fast inte mot svart bakgrund. Silver mot vitt kunde vara väldigr festligt. Va?

Marianne sa...

Vad duktig du är! Jag kan inte sy alls, inte mer än gardiner som har raka sömmar. Och då inte på symaskin, för det klarar jag inte alls.

Men just blanka tyger är ju mycket svårare! Det bara halkar omkring som om det lekte skridskobana.

Jaha, ska du inte använda västen, nu då? I så fall kan du väl skicka den till någon minoritetskvinna i Finland? :-)

Cicki sa...

Silkiga tyger är hopplösa. Jag förstår din perfektionism. Är likadan själv. Håller på med en blus som också har ett jobbigt tyg, supertunt. Fick klippa om hela halsen efter första försöket. Nu ser den bra ut iaf.

Jag tycker din väst ser fin ut. Det tycker nog alla andra också. Det är bara en själv som är kritisk och det förtar en del av tjusning att bära plagget. Jag tycker ändå att du ska ge västen en chans. Spring fort och se glad ut så är det ingen som märker bubblorna.....:-)

Cicki sa...

Silkiga tyger är hopplösa. Jag förstår din perfektionism. Är likadan själv. Håller på med en blus som också har ett jobbigt tyg, supertunt. Fick klippa om hela halsen efter första försöket. Nu ser den bra ut iaf.

Jag tycker din väst ser fin ut. Det tycker nog alla andra också. Det är bara en själv som är kritisk och det förtar en del av tjusning att bära plagget. Jag tycker ändå att du ska ge västen en chans. Spring fort och se glad ut så är det ingen som märker bubblorna.....:-)

Cicki sa...

Stammar tydligen!

cruella sa...

Det går inte att pressa ordentligt så att eventuella bubblor döljs? Eller låter sig tyget inte dompteras på det viset kanske... Håller med om att det skulle vara väldigt snyggt mot vitt!

Bloggblad sa...

Ökenråttan: Vitt har jag bara på sommaren, och jag tycker att det blanka tyget är vintrigt.

Marianne: Jag valde slöjd i stället för matte när jag gick i Fackskolan (om du minns den skolformen, 2-årigt, lite enklare än gymnasium) och först då lärde jag mig, sen sydde jag som bara den ända till mitten av 90-talet.
Haha... kan tänka mig adressen på paketet...

Cicki: Kanske gå med ryggen mot väggen hela tiden?
Jag kan ju pröva att ha den hemma, kanske skrynklar det till sig där bak så att det ser naturligt ut?

Cruella: Jag har försökt, men då pressar jag ut relieferna i tyget, så det blev nästan värre. Tyget var inte så dyrt, så det är ingen större förlust.

Anonym sa...

Jag hade valt bort syslöjd mot nästan vad som helst i stället. Men flickskolan i Södertälje hade inte den valmöjliheten när jag gick där.
När jag försökte sy något bidde det ingenting.

Jag tycker västen är fin och att du är mycket duktig på det mesta, men ibland är du lite väl självkritisk :)

Kulsprutan

Bloggblad sa...

Kulsprutan: Tack ska du ha, som folkskollärare brukar man ju kunna lite av varje, men inget riktigt ordentligt...

Det stämmer - jag är väldigt självkritisk, men bara ibland. Vissa gånger är jag väldigt kaxig och tycker att alla andra har fel. :)

Klimakteriehäxan sa...

Aj då, synd på tyget men frfr allt på din energi!

Bloggblad sa...

K-häxan: det var inte så farligt, rät kul att klippa och sy ändå. Jag börjar redan känna mig lite lagom lös och ledig och har inte några andra projekt på gång. Men det hade ju varit roligare om det hade blivit bra förstås.

Musikanta sa...

Jag tyckte västen var jättetjusig - hade ingen aning om att det var betecknande för denna minoritetsgrupp. Ingen i hela världen ser väl om det är lite bubblor på baksidan?
Det kan kanske vara en tröst för dig att läsa här http://musikanta.blogspot.se/2010/06/konsten-att-fodra-gardiner.html
I alla fall bestämde jag mig då en gång för alla att ALDRIG mer sy i något tyg som är silkigt...

Bloggblad sa...

Musikanta: Tack, jag tyckte att tyget var så snygg i affären. Och nej, de har väl inte såna västar, men blusar i vitt med spetsar och blankt... och rysch och pysch (vad nu pysch är för nåt). Jag fick i alla fall den känslan när jag tog på mig den.
Och ser du, bubblorna där nere i kanten... det skriker HEMSYTT om dem. Visserligen är det det, men just det ordet betyder i mina öron att det är halvdant och slarvigt. Halvdant och slarvigt på skrivbordet, det kan jag ha... och min klädsel just nu är dessutom lite fläckig, men när jag visar mig ute bland folk ser jag ordningsam ut. Vet du väl?