fredag, augusti 08, 2014

Det bästa i veckan

Ellen Key och hennes hem Strand vid foten av Omberg har jag hört talas om många gånger. Jag har smugit förbi huset i skogskanten, utanför staketet, som ung när jag ganska ofta var på utflykt till Omberg. Då undrade jag vad hon var för en... det verkade så tillbommat och jag såg aldrig en människa i närheten.
 
I går åkte jag dit med maken, mest för att höra min "gamla" bloggarvän föreläsa. Lena har kommenterat här i stort sett sedan jag började blogga. Först i några år från Libyen och sen från Stockholm, och där sågs vi för första gången för ca 7 år sedan.
 
Det första mina ögon föll på när vi kom in i trädgården, var de gammeldags bikuporna... tre stycken.   

Och så stannade jag till och njöt av utsikten ... fascinerad av det ganska stora huset på en smal platå, resten av marken var hur brant som helst... Hm...vintertid... is? halka? matkassar?
 Efter att ha krånglat sig ner på serpentingångar, kan man beskåda huset nedifrån.
Inne i huset fick man inte fotografera, men där fanns mycket sevärt - så ombonat, hemtrevligt och vackert. Genomtänkt in i minsta detalj.
Här väntar jag på "insläpp" - uppe på altanen står en kvinna som jag haffade så fort jag kom ur bilen. Såg på bråkdelen av en sekund vem det var... men prövade ändå försiktigt att säga namnet när jag kom bakom henne... Det var hon. Storasyster till min klasskamrat i Vadstena - kompisen och jag flyttade till Linköping samtidigt och hängde vi ihop där med. För att sen tappa bort varandra.
 Jag såg ju flera saker som skvallrade om att Ernst varit där före mig... blomsterbordet, växter i taklampan, hönsnät framför bokhyllorna...
 
Här är kvällens föreläsare, Lena Blomquist, som skrivit en omfattande bok om Carl Malmsten, hans liv och hans möbler. Jätteroligt att få höra henne berätta! Men - hennes alias som bloggläsare avslöjar jag inte!
Klart att jag måste fotas ihop med kvällens stjärna!
Det roliga var inte slut med det... Jag fick syn på ett annat bekant ansikte i publiken. Tack vare att jag hittade det ovanliga namnet på facebook för något år sedan, fick vi kontakt den vägen. Annars hade jag inte känt igen min konfirmandledare efter 49 år... Det var ett glatt återseende! Jag tyckte så mycket om henne på den tiden, men jag var 14 och hon hade redan tagit studenten, så vi hade inte så mycket gemensamt då. Men nu!!! Vi har undervisat invandrare, skrivit läromedel och inte minst skriver vi texter som blivit tonsatta... vi hade kunnat prata halva natten.
Jag var alldeles kvittrig av lycka efter att ha fått vara med om så mycket trevligheter - både väntade och oväntade. En kväll att tänka tillbaka på när vardagen slår till...

13 kommentarer:

cruella sa...

Så härligt det låter alltihop:-)

Bloggblad sa...

Cruella: Det var verkligen en underbar kväll med så många härliga ingredienser, både roliga och intressanta. Ovanpå alltihop en väldigt god macka med en massa olika pålägg. Perfekt. En kväll jag kommer att minnas länge.

Elisabet. sa...

Och tack och lov att man inte ska klippa gräset i den slänten .., tänkte jag :)

Bloggblad sa...

Elisabet: Det tänkte jag inte ens på... tänkte mest på att bära kassar och halka nerför trapporna på vintern. Det fanns både trappor och serpentinstig ner till huset.

Första året i Hjo sa...

Märkliga återseenden.
Nu när vi bosatt oss efter Vätterns strand tänker jag mig också ett besök vid Ellen Keys Strand, fast det är ju en bit dit. Men visst blir det av.
Och sedan har vi ju Olshammar.

Bloggblad sa...

Första året i Hjo: du bor inte så långt från mina förfäders hemtrakt, Norra Fåglarås.
Olshammar har jag varit i, och i det vackra Hjo, men Strand var det premiär för, trots att bott så pass när i många år.
Välkommen hit, förresten!

Annika sa...

Vad roligt!
OCH oväntat!
Det stället skulle jag också vilja besöka!
Fina bilder.

Pettas sa...

Jag har varit där för många år sedan och vill dit igen och igen. Ett underbart ställe
Roligt med vännerna som bara fanns där helt plötsligt

Anonym sa...

Så mysigt och kul. Och de oväntade mötena var väl grädden på moset.

Kulsprutan

Bloggblad sa...

Annika: Det är verkligen värt ett besök. Jag har förstås läst på lite mer om Ellen Key, det blir roligare då. Det finns en mängd fina ställen där i trakten som är intressanta, hela Omberg, Alvastra kloster och så Vadstena, inte att förglömma.

Pettas: Ja, det var verkligen oväntat och roligt.

Kulsprutan: Helt klar en kväll som tankarna kommer att återvända till - den sköna sensommarvärmen, utsikten och känslan där...

Klimakteriehäxan sa...

Dit har jag ännu aldrig kommit. Står på önskelistan!

Musikanta sa...

Inga barn i alla fall i det huset...
Har aldrig varit där, kanske borde jag åka dit innan det är för sent! Men jag måste nog läsa något av EK innan dess.
Fina foton på dig och kompisarna.

Bloggblad sa...

K-häxan: Passa på nån gång när det är kulturkväll! Då ingår god macka också. Fast man får inte alltid se övervåningen där stipendiaterna bor, vi fick det, fast inte se deras rum förstås. (Jag gissar att de var med därnere och lyssnade.)

Musikanta: Hon hade inga barn, men var en föregångare för hur samhället borde se på barn.