tisdag, mars 10, 2015

Mars...

Jag måste väl också dra till med ett vårtecken från min trädgård. Det kryllar av dem i bloggar och på facebook - varför kryllar det inte av hösttecken? Redan häromdagen såg jag vintergäcken, men då sken inte solen så då knep de ihop.
Det blev en ovanligt lång promenad idag - jag har tänkt chocka kroppen med lite längre och snabbare turer ibland. Det gick så lätt och jag drog iväg långt långt på gamla järnvägsspåret. Inte kunde jag räkna ut att det gick så lätt för att det var medvind... ganska kämpigt blev det på hemvägen. Men stegräknaren hamnade på härliga 10 000 steg och nu är inte musklerna så kaxiga längre. 90 minuter mot de vanliga 70.

Nu till något annat:

Sedan mitt namn började synas i musikkretsar får jag ofta förfrågningar från olika musiker om jag vill skriva text. Det är ju roligt, men när jag förstår att de tror att jag har direktlinje till förlag och vill åka snålskjuts, då tackar jag nej. Det har jag inte, det är bara en av mina tonsättare som har - och till honom tackar jag förstås alltid ja. Mina andra låtar prövas av förlaget varje gång.

I veckan som gick fick jag för andra gången förfrågan från en låtmakare i en genre som jag inte är så mycket för. Första gången tackade jag nej eftersom jag hade mycket på gång. Visste ju inte riktigt vem det var heller... Strax efteråt läste jag en stor artikel om låtmakaren och insåg att det är en mycket seriös och insatt musiker. Klart att jag tackade ja den här gången, när jag just avslutat ett par andra projekt.

Men vojne vojne vad jag har våndats! Jag är ju van vid att mina texter ska ha lite substans och tåla att dissekeras och inte bara skvalpa på ytan. Vilket inte är någon fördel i det här fallet... mer säger jag inte, men det är nog inte svårt att gissa. Jag skrålar och provsjunger nu till det inspelade arbetsmaterialet med engelsk text som jag har fått... räknar stavelser, ändrar, byter ord, tänker om... funderar över om det är tant-ord... Men nu är det nästan klart. Om det får godkänt har jag inte en susning om. Det är ändå spännande att pröva, och jag kan alltid återanvända texten till nåt annat om den inte duger.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det kommer att bli bra den här gången också ska du se.

Kulsprutan

Bloggblad sa...

Kulsprutan:
Jag vågade knappt öppna mailen i morse efter att jag hade skickat iväg texten igår kväll. Svar hade inkommit - och mycket var positivt, men låtmakaren hade ändrat en hel del för att det skulle passa till musiken. I det här fallet bryr jag mig inte ett dugg om det, jag har inte precis skrivit med hjärteblodet...

Ett par timmar senare fick jag mail igen: Har du lust att skriva text till en till????
Klart att jag har!