För tredje gången var jag förra veckan på sångkurs i Eskilstuna hos Ing-Marie Janzon. Lika roligt varje gång. Vi var 11 sångare på olika nivåer; några hade aldrig sjungit inför andra och någon proffs med stor vana, och däremellan såna som jag. När någon övar ett moment får vi andra vara med och öva på samma grej, så även när vi sitter och lyssnar och inte får egen lektion är vi aktiva. Det är en extra bonus att se och höra de andras utveckling, vi gläds med varandra och peppar. Rena glädjekicken, och Ing-Marie är en fantastisk sångcoach som lyckas få oss att göra mer än vi tror att vi kan.
Här är det uppvärmning kring flygeln. Kursen är hemma hos Ing-Marie i hennes stora vardagsrum. Mat och fika ingår och vi känner oss hemma i det härliga huset. Jag bodde i gäststugan i trädgården, rena lyxtillvaron...
Här är det jag som får en duvning - jag spelade förstås in mina lektioner, fotona är tagna från en av filmsnuttarna.  |
| Inte brottningsmatch, bara en övning för att få mer kraft i rösten. |
Vi avslutade den fjärde kursdagen med en konsert för "närmast sörjande". Det kom 16 släktingar och vänner och några f.d. kursdeltagare från tidigare år. Vi sjöng ett par sånger gemensamt innan vi var och en stod i rampljuset.
 |
| Ing-Marie presenterar oss. |
 |
| Jag var faktiskt inte så nervös den här gången som tidigare år. |
 |
| Gruppfoto efteråt - Ing-Maries man är fotograf och fick oss att le samtidigt. Att jag blev genomförkyld när jag kom hem, det kan jag stå ut med, gnolar fortfarande glatt inuti medan jag vilar mig. |
11 kommentarer:
Det låter som en underbar vecka för en sångare! Och så spännande med soloframträdande också! Sådana upplevelser sitter kar länge!
Fina bilder!
Jag brukar bli förkyld efter en stressig period eller period med stor anspänning. Ungefär som när jag hade ferier, som lärare. Precis när jag kunde släppa allt och slappna av, DÅ slog förkylningen till.
Krya på dig!
Irriterande att inte kunna kommentarerna redigera i efterhand.
"...sitter i ..." ska det förstås vara!
Ruta ett: även för den som inte tänker bli solist är det otroligt lärorikt och nyttigt, i körsång hör man ju inte sin egen röst fylla rummet.
Jag ser förkylningen som en ren följd av sena kvällar och intensivt hålligång.... Och så tanten som lutade sig fram och fåsade rakt i anisktet för att berätta hur förkyld hon var...
I natt sov jag som en stock, nio timmar i sträck. Känner mig betydligt bättre redan.
Visst minns jag också alla de där loven som innebar en avslappningsförkylning....
Det där verkar vara en väldigt givande kurs! Skönt med pepp och instruktioner.
Jag har också börjat bli förkyld. Det gör ont varje gång jag sväljer, så det blir en automatisk bantningsperiod. Om man ser det från den ljusa sidan.
Maggan: Eftersom ledaren är en så bra pedagog, så blir det extra bra.
Jag har min fastedag idag som lite hjälp för utrensningen, mår bättre idag än igår, men tänker vara väldigt lat ett par dagar.
Härligt för själen!
Monet: Bara att komma iväg och göra något helt för nöjes skull, är viktigt. Att sedan åtnjuta en gästfrihet av Guds nåde i skön och smakfull miljö - och att få en himla massa peppning på kursdelen... alltså, helt obetalbart! Även om kroppen känns lite tung och trött av hostan, så svävar mitt inre fortfarande!
Klart uppåttjack!
K-häxan: och dessutom lagligt...
Med en sång på läpparna är du snart på benen igen!
Andra året i Hjo: om det vore så enkelt! Men efter en veckas hostande är jag faktiskt mycket bättre. Snart sjunger jag igen.
Skicka en kommentar