söndag, april 24, 2016

Söndag morgon

Den som har hängt med här ett tag har nog förstått att jag har sovvanor som en tonåring. Men då och då vaknar jag i ottan och kan inte somna om. Som idag... strax före halv sex sa John Blund adjö. Jag satte mobilens hörlurar i öronen och lyssnade på radio, det brukar vara som sömnmedicin, men inte idag. 

Nåväl, jag har en bok jag ska läsa strax här i soffan. Och så kan jag roa mig med att läsa bloggar.

Gårdagen var fylld av musik för min del. Körsång, närmare bestämt. Inte så ovanligt... Sex körer som tillsammans sjöng s.k. Bachkoraler. Alltså, Bach får ta åt sig hela äran för att han arrat dem för kör och för att han är mest känd. (Som textförfattare gillar jag inte sånt.) Men vi sjöng två av hans egna, en solist sjöng ytterligare en och två organister spelade varsitt stycke av honom. De däringa körkoralerna var ganska så sega och långsamma med hemska texter om död och synd och skuld och pina, inget som föll mig på läppen precis.

En trevlig dag var det i alla fall, öven om jag får hemskt ont i benen efteråt av att stå stilla så länge.

9 kommentarer:

mossfolk sa...

Vilken massa trevligheter du sysslar med hela tiden! Mäktigt med sex körer, tänker jag, även om innehållet kunde varit muntrare :)

Här vaknade barnet med energi som en duracellkanin strax efter fem. Hans föräldrar hade med lätthet kunnat sova i minst ett par timmar till...

mossfolk sa...

Haha, alltså innehållet i texterna, inte i körerna ;))

Klimakteriehäxan sa...

Visst är det konstigt att det är jobbigare att stå still än att gå! Fast jag får mer ont i ryggen än i benen.

Bloggblad sa...

Mossfolk: de lata trötta dagarna blir det inte så mycket att skriva om, men de finns där och jämnar ut tillvaron!
Kristendomen var förr fylld av såna tunga ord och begrepp, allvarligt skulle det vara. Tur att det har svängt!

K-häxan: fötter och knän känner jag det i, men igår blev det så långa ståperioder att jag kände det i ryggen också. Jag brukar alltid fråga innan jag är med på såna stora grejer om vi kommer att få sitta något, och jag har märkt att min körledare alltid lovar mer sittillfällen än det blir... Jag har bestämt mig nu att jag inte kommer att vara med på ståkonserter längre. Det räcker så gott för mig när vi bara sjunger i gudstjänster och ploppar upp till varje sång.

Elisabet. sa...

Ja, det ÄR jobbigt att stå.
Igår på jobbet stod jag rakt upp och ner i sex timmar, frånsett en halvtimme med annat som skulle göras.
Vi har stol, men man får ideligen hoppa upp och ner, då det är postärenden och spel på hästar och Keno och annat .., det är liksom ingen idé att slå sig ned :)

Annika sa...

Åh, jag har motsatt problem, vaknar i svinottan nästan varje morgon.
Lite trist.
Trevligt och bra helg har du haft iaf, och det är ju toppen!
Sex körer, inte illa!

Bloggblad sa...

Elisabet: vissa yrken där man måste stå så mycket, skulle gå helt bort för mig. Men, om jag bara kan trampa runt lite är det stor skillnad. I skolan sitter jag inte mycket nuförtiden, när jag bara hade en eller två satt jag, och när jag var musiklärare hände det att jag satt vid pianot (fast man får mer överblick om man står och spelar piano).

Men i köruppställning kan man på sin höjd vinka lite med tårna, flytta dem en centimeter, och det blir förskräckligt statiskt.

Bloggblad sa...

Annika: här är det extra trist att vakna så tidigt under weekenden, för maken sover länge och vill inte skramla och väcka. Men vad mycket jag hinner när jag är uppe lite tidigare! Borde nog pröva det oftare.

Musikanta sa...

Glömmer aldrig kontraktskördagarna när man repeterade i timmar innan man hade konsert. Tyckte aldrig det var särskilt roligt - det var pirrigt att dirigera så många.