I lördagens lokaltidning är dödsannonserna det första jag läser. Jag är i den åldern nu, när bekanta plötsligt lämnar jordelivet. En del föredrar omskrivningar: går bort, avlider, går runt knuten, ställer ut skorna eller kolavippar. Dör, brukar jag säga, men många tycker att det är så ”rakt på”. Som om man skulle kunna lämna jordelivet lite smidigare genom ett finare uttryck.
Nåja. I går såg jag den sämsta symbol som jag någonsin sett i en dödsannons. En skata. Om frun, mamman, svärmodern kanske var en riktig skata, så behöver man väl inte tala om det för alla? Detta föranledde mig att tala om för maken att en nedgående sol eller en blomma duger gott åt mig när det är dags.
7 kommentarer:
Vi är i den åldern nu då många av våra bekanta och vänner dör, så är verkligheten. Jag säger också dör för det är ju det vi gör. Nu rimmar jag också ..haha
Respektlöst om något är det att skriva att en riktig skata har dött. Åsiktfriheten går för långt ibland. Men det säger mera om den som har låtit skriva det än den som avses.
Pettas: Jag ska kanske förtydliga - det STOD inte i skrift att den döda var en skata, men symbolen var en skata, och då tolkade jag det... Hon kanske bara var fågelskådare, men då finns det mindre laddade fåglar att använda.
Jag har nog ganska livlig fantasi, för när det är en bild på en siluett med gevär, tänker jag att det var någon som sköt sig... Vissa symboler är rätt konstiga, tycker jag.
En granne hos mina föräldrar hade en tam kråka, kanske hade hon med annonsen en tam skata?
Hur min dödsannons ska se ut när det är dags har jag inte tänkt på, däremot har jag i många år sagt att min begravning ska avslutas med att Hönan Agda ska spelas upp. Roligast vore om det var en inspelning där jag sjunger låten.
Vonkis: Tänkte'nte på dä!
Hönan Agda... ja, varför inte? En del vill ha "Gamla Nordsjön" ... Jag har bestämt att min begravning ska bli en sista egotripp med enbart egna låtar.
Skator är vackra och dekorativa, kanske gillade damen, liksom jag, skator.
Att de inte sjunger så vacker, är en annan femma.
Margaretha som inte
heller hon sjunger så
vackert
em: Ja, vackra är de ju, men för mig är symbolen med skatan helt klart förknippad med att vara en skata. Men vem vet? Det finns kanske personer som aldrig hört det?
Vi hade skatbo i trädgården för många år sen - och fy tusan när skatungarna landade på mitt fönsterbleck när de flygtränade... det var inte kul kl 5 på morgonen.
Jag måste leta upp tidningen. det gick mig förbi. En MYCKET konstig symbol i alla fall.
Min begravning är helt klar i detalj och ligger som dokument på datorn. Så ingen behöver fundera över något, t.ex. varken på annons, kyrka, musik eller vilka jag vill och inte vill ska komma. (Du är bjuden som enda utomstående :-).) Jag tyckte att de anteckningar som min mamma hade gjort på ett litet papper var till stor hjälp. Vilka psalmer hon ville ha och vilken präst som skulle tjänstgöra.
På tal om eufemismer för dö, kom jag ihåg när någon sa till min mamma att "den hade kilat runt hörnet". Hon undrade varför och vart den personen hade tagit vägen, hade aldrig hört uttrycket förr.
Skicka en kommentar