Så kommer då den spännande upplösningen... eller ijänklien (som vi säger i Östergötland) ganska ospännande. Några av er gissade rätt direkt. Det är alltså Värmlandsvisan som skrevs 20 år efter att den upptecknades (eller nedtecknades) i Risinge i norra Östergötland. Troligen hade valloner haft med sig den till gruvor och järnbruk.
Den värmländska versionen är ju rätt känd, så den återger jag inte. Men här följer som nr 1 den ursprungliga östgötska, fast bara första versen. Det finns massor av följande verser.
Ack, Östra Götaland och
Finnespånga län.
Ja, du är en krona för andra!
Ty Inom dina gränser bo redlige män.
Hvem vågar sig mot dem att klandra?
I Risinge socken med frihet och dygd.
Ja du är min hemort och färdernebygd,
Der jag hit till verlden är födder.
Från soluppgång vid Arkö en tidig sommardag
till afton då Vättern syns rodna i väst,
får tankar vandra fritt över öppna vida fält
och själen får ro i sin hembygds famn.
Se, åkrarna frodas med blåklintsblåa stråk,
från Risinge till Ydre, slår djupa skogar vakt
om livet, om framtid och frihet.
Min vers är godkänd och gillad av Maestro själv, lite gammeldags i stuket, men melodin känns också gammeldags. De tre nya verserna som är av allmän karaktär, är också godkända men inte inskrivna i noter. Jag hoppas förstås att den som läser detta också sjunger framför datorn eller mobilen!
3 kommentarer:
Det är ju stört omöjligt att inte läsa texten med melodin när man vet vilken melodi det är!
Visst är det så! Jag hade svårt att tänka bort den och tänka nytt.
Skicka en kommentar