Jag får hellre såna här oväntade besök än det jag fick igår... Men hjälmen hjälpte inte helt när det var gropar i gruset utanför farmors och farfars hus. 
Morfar får låna den i stället.
Mysigt med en liten stund på altanen - men först kollade vi att smultronen blommade och att det hade börjat gro i grönsakslandet, och så provsmakade vi persilja, spansk körvel, citronmeliss och basilika. 
Mysigt med en liten stund på altanen - men först kollade vi att smultronen blommade och att det hade börjat gro i grönsakslandet, och så provsmakade vi persilja, spansk körvel, citronmeliss och basilika. Det var lite tveksamt om det skulle gå att cykla igen efter grusvurpan...
Men det var ju inga problem alls.
18 kommentarer:
Ajaj, det gör ont att vurpa i grus. Tur att det finns plåster.
Morfar gör sig väldigt bra i cykelhjälm.
Ja, det gör verkligen ONT!!
Vad bra att det fanns så fina plåster.
Bilden på dig och ditt barnbarn är bara hur fin som helst.
NI är så söta!!
Panter & Annika: Och ont också i den som ser på när en älskad unge slår sig...
Morfar passar i allt, enligt principerna En skönhet klär i allt, en ful missklär i inget... vilken som helst av dem.
VILKEN FIN BILD på dig och lillan! Jättefin!
Grusvurpor är inte roliga.
Smärtsamig, sehr smärtsamig att ramla på cykeln, och i grus dessutom "blåser på såren"
Londongirl: tack - det var svårt att få en bild utan grimaser...
Vonkis: Min första tanke när jag hörde att hon kunde cykla, var förstås åt det hållet: ack, så många plåster det ska bli..
Jag berättade för henne i går om alla hennes mammas cykelvurpor, och att jag ständigt hade plåster på mina knän när jag var barn...
Är det inte så att plåster hör till sommarbenen, men ont gör det. Men cykelturen gick ju bra till slut. Inte ge upp. På det igen!
Annela: Efter lite övertalning förstod hon det där med att våga pröva snart igen. Men det var inte hos oss hon körde omkull.
Men, hon har ju hjälmen för långt bak på huvudet, klart man får märken i pannan när man vurpar då.
Hjälp henne att ha hjälmen på rätt ställe så skyddar den bättre. =)
På översta bilden är den inte fastsatt, då har hon den bara på skoj - men vi kollade det där sen. Fast hon ramlade över cykeln och kom med munnen och hakan först... tur att tänderna redan var borta och de nya inte hade kommit fram...
Vilka söta bilder! :)
Jennie och Exxa: Tack - och välkommen hit.
Det kunde ha gått värre - tur med tänderna! Men hon borde ha knäskydd också, såna som fotbollskillarna har.
Ni är väldigt vackra på bilden båda två - ingen kan tro du är mormor, haha!
Musikanta: om jag finge bestämma, skulle hon ha typ månlandarklädsel...
Så snäll du är... jag tycker inte jag känner igen mitt ansikte alls numera...
Du, spansk körvel, vad har man den till? För några år sen fick jag en liten typ som knappt gick att se med blotta ögat. Dess plan var emellertid tydligen att ta över världen, och den har kommit en god bit på väg. Jag har delat den och flyttat stora bitar av den till platser där den gärna kan få bre ut sig på andra epidemiskt växande arters bekostnad, men den pyttelilla pinne jag lämnade är ju redan närapå lika stor som allt det jag grävde bort. Blommar vackert gör den! Men som sagt: vad _har_ man den till?
Miss G: inte en aning. Ibland har jag dekorerat middagsbordet med bladen - men de slaknar fort. Ibland har jag klippt ner lite i salladen, men mest rullar jag den mellan fingrarna, nosar på det och minns "Kungen av Danmark" (äsch jag skiter i genitiv-s på hans halkarameller)
Jaså, du dissar gruppgenitiv. Mhm, aha ... *skrattar*
Man får väl använda spanska körveln i buketter då. I vatten står de väl lite längre och de ser ju som sagt riktigt prydsamma ut.
Livet innehåller många plåster..
Skicka en kommentar