Ljuvligt solsken idag, men som vanligt smolk i glädjebägaren. Stora promenadproblem. Is is is... överallt, knappt att mina snökedjor klarade det. Fast inne i skogsparken var det hoptrampad snö. Helt ok. Passagen förbi Skönberga kyrka var ren glansis med lite grus på. Sen var det plogat ner mot gamla järnvägsspåret, underbart underlag. Näsan mot solen - stora kliv.
Men... för såna finns ju alltid. Vägen upp mot E22 var inte gångbar. Djup lös ihopblåst snö upp till knäna. Vad göra? Ute på åkern såg det ut som om skaren kunde hålla... det gjorde den. Vart femte steg ungefär. Resten gav KONDITIONSTRÄNING... och STYRKETRÄNING... ojojoj, värsta gympapasset att trampa ner så långt och lyfta upp hela bokbladspaketet... Var ju tvungen att ta fram kameran ibland för att få andas lite.
Som jag skrev på facebook: Dagens promenad var den NÄST jobbigaste i år. Ingen undrade vilken som var den mest jobbiga...
3 kommentarer:
:) Vilken var den mest jobbiga?
Fast skarsnö som man sjunker i är inte kul. Jag gick med Cosmos på ett skarsnöfält alldeles nyligen. Han kunde springa på skaren... det kunde inte jag!
För övrigt är det blankis mest överallt även inne i stan. Och ovanligt dåligt sandat. Men det innebar att jag verkligen fick sätta de ännu ganska nya dubbdäcken på cykeln på prov -vilket bra köp vi gjorde!
Så länge underlaget inte är så snorhalt att det blir samlag med isen - och du inte bryter nåt - är åtminstone jag nöjd :o)
Att du sen får slita för att få upp bokbladspaketet när skaren inte håller kan ju ha lite att göra med allt god mat du lagar - och smakar på.....
Så otroligt mäktigt att få höra sin egen musik i lokal med utmärkt akustik! Duktiga, lylliga du!
JAG undrar: VILKEN var den jobbigaste promenaden? Jag hoppas att vi inte pratar ´symboliskt´här.
Kulsprutan
Varför ville du upp till E22-an?
mossfolk: Jag skulle nog inte våga cykla ens med dubbdäck... i dag har det kommit blöt snö uppepå isen. Ska strax ge mig ut en sväng igen.
Den jobbigaste promenaden... skönt att både du och Kulsprutan frågade... jag ska berätta om den när jag kommer hem igen.
K-sprutan: Nej då, se ovan, du ska få veta. Du kommer att känna igen!
Ja, det var mäktigt att höra orden sjungas så fint. Jag var ganska rörd. Blasé lär jag inte hinna bli, för så ofta hör jag inte mina sånger.
Duktig... hm... jag är mer glad att jag hittat nåt som jag kan göra bra. Det är så mycket annat som jag är kass på.
Helt rätt... god mat och mycket mat gör det hela lite knepigare.
Skicka en kommentar