Nöden har aldrig haft någon lag



Jag är tydligen inte sams med blogger - kan inte skriva var jag vill, utan får hålla mig till bildtexter, det hoppar och flyttar sig som bara den. Efter mycket trassel fick jag in ett par rader här. Den som vill direkt till det som rubriken anspelar på får scrolla ner till tredje bilden.

Villa Fridhem byggdes år 1909 till prins Carl och Prinsessan Ingeborg som sommarresidens, men användes från 50-talet som sanatorium. Numera är det konferens- och spahotell. Jag var där på terminsupptakt idag. Himla fint ställe...att några takpannor rasade ner precis intill verandan där vi fikade var inte så häftigt... ingen blev skadad, men de som satt närmast satt väldigt läskigt nära!



Utsikten skulle jag aldrig tröttna på... Inte svårt att förstå valet av plats!

Dåligt foto i mörk korriodor - jag vet - men spana in flickan till vänster. Det är prinsessan Astrid, som omkom alldeles för ung i en bilolycka 1935. När min mamma var ca 5-6 år bodde hon vid Björnsnäs, någon kilometer söderut, och hon och syskonen var ofta i skogarna vid Villa Fridhem och lekte, plockade svamp och bär och funderade aldrig på de milsvida skogarna de kunde ha gått vilse i. Kolmården var inte tättbebyggt...

Mamma berättade ofta (på min begäran!) när jag var barn, om den gången då det kom en stor svart bil - blank och fin... De gömde sig bakom några buskar när bilen stannade, det var minsann inte var dag man såg en bil då! Ut ur bilen kom en liten flicka i fin klänning med spetsar och volanger - och satte sig och kissade i diket... De förstod förstås vem det var, och de kunde bara inte fatta att en prinsessa kissade precis som dem. Den här bilden har jag aldrig sett tidigare, men av mammas berättelse visste jag genast att det var hon. Jag googlade förstås och kollade årtalen eftersom jag inte är så hemma på kungligheter. Jag blev nästan lite nostalgisk... kände att det är alldeles väldigt länge sedan min mamma såg prinsessan... nästan 100 år har gått.



God mat fick vi mycket av... det här är förrätten... Sen hade vi förstås en del jobb för oss, men också ett par timmar av rolig grupptävling. Jag gillar inte att tävla eftersom jag alltid drabbas av tävlingsnojja, men den här gången var det kul, för vårt lag vann överlägset! En sån där modern tävling; varje lag fick en mobil där det kom uppgifter vi skulle utföra och frågor att svara på, snabbt som ögat skulle det gå..  vi rände härs och tvärs och letade och vände ut och in på sommartrötta hjärnor för att lösa problem.