Hur många gånger de än säger i tv och skriver i tidningar att brittsommar förekommer först en vecka in i oktober, och bara om det har varit en kall period först, så ser och hör jag folk säga att det är en brittsommar nu... Fel fel fel. Möjligen indiansommar - fast det är inget svenskt begrepp och det är inte bundet till ett visst datum som brittsommar är.
Det var dagens lektion - fast min bildade läsekrets visste förstås redan detta med Birgittas dag den 7 oktober.
I går stack jag in till Norrköping och satte en bukett blommor på mina föräldrars (och morföräldrars och morbror och mosters) grav. Där var så vackert redan med planterade ljuslila småastrar eller vad det kan heta, och så fanns det redan stora astrar i en vas. Stenen har brorsan skrubbat ren, så det syns knappt att den legat där i ur och skur i 26 år. Fotot är taget uppifrån, det är därför det ser ut som en konstig vinkel. Min morbror lät förgylla bokstäverna på den upprättstående gravstenen och det tyckte varken farsan eller jag om, så den fick inte vara med på bilden
10 kommentarer:
Så bra att du skrev om sensommarens korrekta benämning - då slipper jag. Fast jag har nästan gett upp, även om jag "skvätter te" varje gång någon envisas med att fira Britta i september.
Margaretha
Läger låter så kul! Jag har inte varit på läger sedan jag var med i Ungdomens Röda Kors å¨60-talet.
Ha det så kul!
Ska ni ligga i tält och göra pinnbröd också? Annars vet jag inte om man kan kalla det ett riktigt läger, fniss fniss.
em: Eftersom både min mamma och min dotter är födda dagen efter Birgitta, så vet jag ju att det ganska ofta har varit varma och sköna födelsedagar...
Ruta Ett: Då höll jag på längre - mitt första läger var -61, som 10-årig deltagare, och det sista -74, som ledare. Eftersom lägret har musik som tema blir det säkert trevligt.
Ökenråttan: Riktigt så illa är det inte, det finns stugor... men det är en ganska primitiv lägergård, så det blir inget lyxliv. Ligger otroligt vackert nere i Småland, fast det är Linköpings stift. En långgrund sjö bredvid. Jag har tagit med baddräkt.
Jag heter Birgitta i andranamn, så det här har jag förstås koll på:-) Och skulle jag glömma så har jag en mor som håller hårt i almanackan! Sensommar duger finfint, tycker jag. Och det här milda ljuset... jag tror september är min favoritmånad, åtminstone när det är så här milt och fint väder.
Cruella: när vi väl har kommit så här långt, har jag accepterat att sommaren är på väg bort. Men i mitten av augusti ungefär, då brukar stora vemodet rulla in... när träden väl är gula, då är jag riktigt nöjd med att ta fram vinterkläder och tända brasan.
Indiansommar tycker jag nog ni kan kalla det för. OCH jo, jag vet att Brittsommaren äger rum runt Birgitta-dagen.
KUL med läger! Tror säkert du får jättekul!
Så vackert det är på den kyrkogården. Fridfullt att gå där och filosofera.
Lycka till så jättemycket på ditt läger. Det kommer nog att bli givande för dig, speciellt med så mycket tonåringar som har massor med idéer och frågor.
Ha det gott och kram
Jag blir alltid nostalgisk när jag promenerar vid Åbackarna. Här, på en bänk i maj för 70 år sen, fick jag den första kyssen av min stora kärlek, som jag sen "hade sällskap" med i fyra år. Han dog i somras...
Annika: Ja, nu kan du se på bloggen att lägret blev bra. Bättre än jag hade vågat hoppas.
Eleonora: Jag gillar kyrkogårdar - plats för eftertanke och minnen... Även på kyrkogården vid kyrkan där jag går förbi ofta, har jag många vänner och gamla flera gamla skolkamrater som vilar. Jag brukar gå där och tänka på dem och livets förgänglighet ibland.
Musikanta: Då var du inte gammal... Så där nostalgisk blir jag alltid i Vadstena, bakom klosterkyrkan... ;) Fast den "fästmannen" dog redan på 80-talet.
Skicka en kommentar