I onsdags var jag i skogen med kompisen Eva, som vet var man hittar svamp här i trakten. En helt enkelt ljuvlig dag med mossig skog - mycket saftigare grönt allting än vad det verkar på mobilbilden.
Mindre ljuvlig var bekantskapen med den elaka och närgångna älglusen/älgflugan... Jag har aldrig träffat på den tidigare, konstigt nog. Det är ju inte första gången som jag är i skogen... En liten ettrig rackare som suger sig fast med fötterna och kastar av sig vingarna så fort den hittar hud... Att den inte ser skillnad på mig och en älg? Den har väl för små ögon? För liten är den, bara några millimeter. Men den hade många kompisar och de kröp in under kragen... efter duschen kom det fram en ur håret, trots att jag lusade av mig så noga först... När jag fick höra att min svägerska hyst en i öronvindlingarna i flera dagar, blev det ytterligare en avlusning.
Det blev en del att ta hand om när jag kom hem. Trattisar och taggisar hittade jag själv, men den svarta trumpethögen fick jag av Eva. Hon har skåpen fyllda med torkad svamp sen tidigare.
5 kommentarer:
Så härligt med skogstur och ordentligt med svamp hittade ni. Här har det inte plockats särskilt mycket eftersom min kropp inte är överens med trattisarna... tyvärr för det är fantastiskt gott på macka!
Älglus hade vi gott om när jag jobbade i Lidköping. Vissa hästar blev som galna när de kilade omkring och bet sig fast i pälsen så ridlektionerna fick förläggas inne.
Här har det också varit skogspromenadväder - men tack och lov har jag missat de läskiga älglössen. Måtte jag aldrig möra en!
Margaretha
Älgflugan står jag också gärna över om jag kan. Vi har klarat oss bra utan den på Åland men nu har den hittat hit, har jag hört. Inte överallt men ...
Jag har upplevt den hos svärmor utanför Helsingfors och jag får rysningar av minnet. Stor som en lus och svår att avliva. Ujuj...men de lägger inte ägg i människans underhud vilket de stackars djuren får uppleva.
Fina svampskörd!
Älglusarna är inte nådiga... har varit på en älgjakt där de befann sig. USCH!
mossfolk: Du gillar svamp, men tål den alltså inte? Som jag med lök, då.
Stackars djur! Jag kunde åtminstone vifta bort dem när de satt sig. Ibland gick det åt flera viftningar.
em: Jag överväger att köpa svamp på torget i fortsättningen... fast jag älskar att gå i skogen. Kanske myggnätshatt fungerar?
Pettas: Min bror skrev att de funnits länge men verkar flytta allt närmare städerna. Jag har gått mycket i skogarna häromkring och aldrig sett den förut. Tur att de inte är lika äckliga som fästingar på oss!
Nina: Jag anar att det finns ännu fler av dem uppe i dina skogstrakter!
Skicka en kommentar