Det ser också lite ljusare ut i min almanacka, ganska skönt, för det har varit mycket sista tiden. Här kan den intresserade läsa om ett körevenemang för två veckor sen. I nätversionen fick jag med båda bilderna också, i papperstidningen bara den ena.
I går var det äntligen dags att se Sound of Music med familjen. I alla fall delar av den. Det var svårt att få tag i biljetter och fanns bara några kvar, högt upp. Jag som sett den förut tog den sämsta platsen. (Och noterade damen framför som ivrigt kollade facebook innan det började.)
Här sitter den medföljande delen av familjen uppradad. I höstas hade jag en bättre plats, nu satt vi lite för nära strålkastare och såg rakt ner i orkesterdiket och såg alla markeringar på scenen, så det blev inte samma wow-effekt för min del, men det brukar bli så andra gången har jag märkt. Bra var det i alla fall, och de andra fyra var mycket nöjda. Söndagseftermiddagstid gjorde att många tog med sig småbarn, som väl var satt de rätt långt ifrån och störde inte så mycket - för de pratade förstås med mamma och pappa när det pratades på scenen. Det är ju ingen barnmusikal bara för att det finns barn på scenen. Jag undrar hur mycket 3-4-åringar får ut av en tretimmarsshow. Vårt barnbarn tyckte att man bör vara 11+ för att uppskatta det till fullo.
I pausen hade vi sett fram emot räksnittar, som de enligt hemsidan erbjöd. Men se, det gällde inte på helger, då fanns det bara kakor.
Den som minns att jag slitit hårt med schlagertexter undrar förstås hur det har gått... den första fick jag respons på snabbt, den som jag berättade om att den blev omgjord så att jag inte alls förstod hur den skulle kunna sjungas till melodin jag fick.
Den andra texten har jag inte hört något om, men när jag påtalade att jag inte förstod mig på den första omändrade, bad kompositören mig att skriva ut originaltiteln på mina nya texter, han har många hundra låtar på gång samtidigt och det kan bli ihopblandat. Alltså gissar jag att det var det som skedde. Ska bli spännande att få veta. Jag lovar att berätta - men känner att en schlagerkarriär nog inte är nåt för mig ändå.
2 kommentarer:
Ser fram emot schlagerkarriären! Dansbandsextra på tv. Något liknande.
Andra året i Hjo:
Jag känner mig inte särskilt säker på det... men visst vore det kul. Lättare att tjäna ihop lite kosing på än den musik jag jobbar med normalt. (Och en jobbar jag inte med för pengar utan för att jag inte kan låta bli.)
Skicka en kommentar