Hela månaden som gick har varit späckad med roliga och spännande evenemang. Men jag tror att helgen som just passerat var pricken över j:et i maj... Den vokalensemble som jag är med i, bjöd hit Linda Sandström med kör för att göra vår mässa, Livets sånger, i höstas. Samarbetet föll så väl ut och vi hade så roligt ihop, så vi bestämde redan då att vi skulle göra om det hela i Dalvikskyrkan i Jönköping, där Linda är kantor och körledare.
Hela lördagseftermiddagen övade vi tillsammans, och eftersom vi ändå skulle passera Habo på kvällen för att äta middag hos två körmedlemmar som har en släktgård lite längre upp mot Hjo, ville vi gärna se Habo kyrka. Att bara titta är ju inte så kul, så Linda ordnade en musikgudstjänst där vi medverkade tillsammans med hennes kör. Smakprov från mässan. Ingen akustik, men väldigt mycket annat intressant!
Mellan skurarna kom en och annan solglimt - en av dem speglade sig i ett av takfönstren.
Jag minns inte vad som hände här... men det är övning. Och sen såg jag sakerna som ligger och stör... de försvann strax så jag har några foton med fin uppställning utan "skräp", fast... de ser så välordnade ut, den här är roligare. Vilka målningar! Vi fick en guidad tur efteråt.
Här är maken fångad av något... ett kul fenomen att vi alla gick och stod med huvud och blick vända åt alla håll och försökte se allt spännande på väggarna. (Alltså, maken sjunger inte, men han tyckte att det var kul att hänga med och pröva nya bilen som vi "fick" i onsdags.)
Det blev en sen middag i Brandstorp - men ack så gott med Vätternröding. Lite stämsång blev det också vid brasan.
Några av oss åkte tillbaka till Jönköping och sov på folkhögskolan, några sov kvar i gästrummen på gården.
Klockan tio på söndagen var vi uppsjungna och mässan började. Det var inte bara jag (partisk!) som tyckte att det lät bra. Linda kompade på piano ihop med en violinist och en basgitarrist. I några sånger lånade vi ut en av våra tenorer som spelade congas. Det kom rätt mycket folk, så det kändes väldigt väldigt bra. Jag njöt och sög in stämningen och känslan och gömde den i mitt hjärta. Till kaffet efter mässan bjöd S:t Anna vocalensemble på en gammal favorit, Se på din värld, av John Rutter. Om någon undrar över uppställningen, så har vi som princip att vi står blandade i stämmorna. De tre altarna står tillsammans, men den andra sopranen och jag blandar gärna upp oss. Basen står i mitten. Det finns ytterligare två sopraner, men de var inte med på resan.
Till min glädje kom en kär vän från Nässjö och lyssnade. Blommor hade hon med sig också... ♥ Det är Linda Sandström t.v. som har skrivit all musik till mässan, och jag i mitten som har skrivit nästan all text, Linda har skrivit texten till två sånger. Anna Emvinelle till höger är sångerska och mycket duktig musiker hon också. Jag har hört henne sjunga och kula i Nässjö kyrka.
Jag tyckte nog att jag hörde ordet "tradition".... gissningsvis blir det mer samarbete! Hoppas hoppas!
10 kommentarer:
Vilken energi du har!
Är det brännässlorna som ligger bakom?
Måste nog ta till någonting sådant jag i alla fall.
Så vacker kyrka, originell.
Pettas: De tog slut vid jul någonstans - maken åt av dem under hösten när han jobbade nästan dygnet runt med valet. Han tyckte att det var gjorde susen.
Men jag har köpt vetegräs som pulver och strör på filen, tills nya frön blivit färdiga på nässlorna. Lite har det nog hjälpt, men jag har varit dödstrött och slö och lat idag, ska du se!
I fredags var jag i Tranås på Stiftsfullmäktige, ganska lång resa på en dryg timme dit, och två timmar hem med buss + bil. Det var onödigt tröttande inför körresan!
När något är väldigt roligt räcker energin längre. Som väl är! Men när jag ser hur mycket du har för dig, så ligger jag i lä med energin!
Tradition är ju något man skapar, så kör hårt!
Ett par grattis är på plats här - dels för att det gick så bra och så för att du är så nöjd.
Kulsprutan
Vilken vacker kyrka!!
OCH grattis till att allt gick så bra. Tradition vore ju underbart!
Vilken fin helg du har haft. Trevligt också att du fick med dig maken.
Ha det gott och en
Glad Sommar önskar
Eleonora
K-häxan: Min svärmor ansåg att allt kul vi hade gjort en gång blev tradition direkt!
Kulsprutan: Tack tack, jag har inte slutat le än...
Annika: Den var så otroligt rikt utsmyckad - pedagogiskt med bilder som förklarade det mesta i Bibeln för dem som inte kunde läsa eller orkade lyssna på predikningar. Det fanns snillrika system mot ev. bränder och på julgudstjänsterna finns alltid en brandbil på plats...
Eleonora: Det kanske mest var för att få provköra bilen en lite längre sträcka... men han tyckte faktiskt att det var riktigt trevligt. Många trevliga människor att prata med.
Så trevligt du/ni haft det!
Hälsningar
Lena F
Och vilken sagolikt vacker kyrka! Den måste nog in på "bör-se-någon-gång"-listan.
Lena: jag har ju tur som är med i två körer - i höst åker den andra kören till Italien...
Elisabet: jag hade bara sett bilder på internet, men de gav inte rättvisa åt alla målningarna och känslan. Helt klart sevärd!
Skicka en kommentar