För er som inte ser mig förrän jag tackar för applåderna (som jag fick för texten) och ler med hela ansiktet på slutet, så står jag näst längst till vänster, lite skymd av den svarthåriga i första ledet.
Den som vill höra texten lite bättre, kan få den här:
Himlen kommer så
nära
när allt är stilla
och tyst,
när lätta vingslag
bär
min tanke på dess
flykt.
Himlen kommer så
nära
en stjärnklar
kväll som den här,
just innan natten
tar vid
och allting andas
frid.
Himlen
kommer så nära
jag blir
med tillvaron ett
vilar i
det som varit
i det
som livet gett.
Himlen
kommer så nära
när
skuggorna suddas ut,
jag
vilar i Guds närhet
när
dagen nått sitt slut.
Himlen
kommer så nära
den
fyller min ensamhet.
Tack för
natten som väntar,
tack för
allting du ger.
(C) Marianne Bokblad 1999
Nu packar jag vidare för morgondagens resa...
6 kommentarer:
Det är så otroligt vackert; måste ha varit en upplevelse att få vara där!
Elisabet: det etablerade sig snabbt som en riktigt minnesvärd höjdpunkt. De senaste åren har jag lyckligtvis haft många sådana med mina sånger. Det går inte att gradera en hel egen konsert, en mässa med egna sånger, och en musikal. Var och en är oförglömlig och ren lycka. Men att göra något sånt här tillsammans och att sjunga ihop med en ny kör i ljuvlig medelhavsmiljö... Det är i en helt egen klass.
Tack för dina uppmuntrande ord i telefonen!
Jag ser dig. Kul att få vara med och sjunga sin egen text.
Andra året i Hjo: det är ju inte första gången jag är med om det, men jag lovar - jag kommer aldrig att bli blasé! Lika spännande varje gång.
Självklart en härlig upplevelse!
Som du vet sedan tidigare är den sången en klar favorit hos mig.
Skicka en kommentar