söndag, januari 03, 2021

Om pengar

När jag rotade i gamla papper, hittade jag en liten skämtdikt som jag skrev för säkert 30 år sen, när det började bli enkelt att föra över pengar via datorn. Bara på skoj har jag lagt in några bilder som inte har ett dugg med pengar att göra - men som jag också hittade när jag röjde i filerna. 

Detta är Kruktorpet vid vårt första möte med denna pärla, september 2016. Nästan svår att hitta så igenväxt var det ända upp till stugknuten. Bilen ställde vi långt därifrån. 

Först fick vi kliva stort över ett nedfallet träd - sen såg vi något rött skymta. 

Sen såg vi att det fanns en dörr... 

Maj 2017 såg det nästan lite läskigt tomt ut innan det började grönska. 


Och i somras såg det ut så här... vårt paradis. 


Och dikten då, den kanske du har glömt redan... men här kommer den. Tänk på hur gammal den är och hur rätt jag spådde! Spåkärring ska jag nog bli i mitt nästa liv. 

Nu verkar det vara nära
att pengar blir imaginära. 
Bara tänkta sedlar, 
som datorn förmedlar. 
Den valutan 
vill jag helst vara utan. 

                                                                                (C) Marianne Bokblad 





5 kommentarer:

Musikanta sa...

Helt fantastiskt att du fick så rätt och kul att du hittade dikten! Du får rama in den. Bra med bilddokumentation, då syns det hur mycket man jobbat. Tog du bilder på insidan av huset också? Där har ni ju också lagt ner mycket jobb.

Bloggblad sa...

Musikanta: Åh, vad roligt att någon hittar till min blogg... en del har tydligen plockat bort mig från sina listor.

Jag har fotat alla tänkbara vinklar - och samma motiv år efter år så man ser skillnaden. Jag gjorde en fotobok i våras om de första tre åren. Eftersom vi planerar lite fler förändringar fotar jag för fullt...

Dikten skrev jag när jag var med i Söderköpings Spegel, det är nog bara Marianne W och jag som lever än av den gruppen. Fast gruppen dog innan någon deltagare gjorde det. Nej, förresten... han som är ihop med prästänkan C---t lever ju.

mossfolk sa...

Haha, ja den var verkligen klockren!

Så roligt med före- och efterbilder. Det har verkligen blivit så fint! Och jag kan bara föreställa mig känslan att få bo i och vårda ett gammalt torp. Fundera på de som tidigare gått på golven och klivit över trösklarna...

Bloggblad sa...

Mossfolk: HURRA en läsare till 🎉💥🍰🥳
Jo, många tankar har vandrat bakåt till början av 1600 talet när stugan omnämns första gången. Vissa perioder fanns det 8 barn ... Per har hittat listor på namn genom åren. Många bodde bara korta perioder. Jag tänker ofta på att barn har fötts här, blivit till och både barn och gamla har dött medan höga tallar susat runt stugan. På 90-talet hölls friluftsgudstjänster ute på sommaren och inne i stugan på höstkvällar hade man sångstunder. Jag har sett foton och räknat till 30 pers som samsas i det enda rummet. På 70-talet användes det av ungdomarna på gården intill som festplats... nu känns det mer som ålderdomshem för pigga gamlingar.
Hur de levde förr, och vad de levde av ... en gåta. Men affär fanns 200 meter bort vid ån och den förfallna kvarnen. Så det var nog inte ensamt när vägen (nu avklippt för att slippa buskörningar) gick förbi inom synhåll.

Om ni gör en rundresa som semester är ni välkomna förbi! (post pandemi förstås)

Vonkis sa...

Säger som de andra, så rätt du fick :-)
Ni har verkligen fått det fint på torpet, förstår att ni gärna är där.