lördag, augusti 08, 2009

Julsångsglädje

Lite skryt och skrävel får man väl blogga om nu och då? Och nu är jag skitgl... nej,visst nej, så får jag inte säga för barnbarnet. Jag är jätteglad för att mina tre verser julsång fick godkänt av kompositören. Till och med med beröm godkänt... Yippeee! Fast jag får vänta på resultatet, sommarpsalmen och julsången kommer inte att framföras offentligt förrän i mars*... men på nåt gott väntar jag gärna. *Förtydligande: ingår i ett större projekt som rör sig över många år!

Har just varit och lämnat tillbaka en av de bästa filmer jag nånsin sett: Maria Larssons eviga ögonblick, som jag inte kommit mig för att se förrän nu. Men den står sig - så det gör inget. Jag ska försöka komma åt att se om den när den kommer i tv, den håller flera gånger.

Så nu blir det korsord under äppelträdet, blir väl klar lagom när det är dags att rulla ner till kanalen och äta nåt gott med maken... måste suga ur det gôttaste ur de sista dagarna. Förresten - de fyra lotterna jag vann renderade bara 25:- = en ny vinstlös lott... Men vadå? Pengar är inte allt.

15 kommentarer:

Susanne sa...

Självklart får du skryta över dina framgångar, det gör jag också, när det för en gångs skull händer. Fast framförande i mars? Då är det ju varken sommar eller jul. Har du ingen vårpsalm i stället?

"Maria Larssons eviga ögonblick" har jag ännu inte kommit mig för att se, men längtar. Har hört så mycket bra om den och den berör ju också min favorithobby: fotografering.

(Mitt "skryt" gäller förresten foto. Blev uttagen att representera Malmö i Scott Kelbys Worldwide Photo Walk. Jätteroligt och skitkul, med andra ord!)

Bloggblad sa...

Susanne: Tack! Och grattis till dig med. Jag har lagt till ett förtydligande, förstår att fler kommer att undra.

Då är jag ganska säker på att du också kommer att älska filmen. För mig gav temat "kvinna som vågar följa sin dröm" mest - samt förstås det tidstypiska att min mormor var i Maria L:s ålder och hade det lika fattigt.

Elisabet sa...

Grattis, grattis och filmen såg jag nästan direkt när dom på biograferna och jag ÄLSKADE den! Fantastiska skådespelare, även Persbrandt, tycker jag.

Bloggblad sa...

Elisabet: Du är den enda utöver familjen som fick höra melodin... :)

Jag är ju inte Persbrandtsälskare precis, men här var han jättebra.

Marianne sa...

Grattis! Var ska man annars skryta och skrävla om inte på sin egen blogg? Det är bara roligt att få vara med och glädjas åt andras framgångar, så skrävla på du bara! Delad glädje är dubbel glädje, och på bloggen blir det mångfaldigat!

tant lila sa...

Grattis! Jag har försökt lyssna på dina sånger på nätet, men något stämmer inte i mina inställningar, ska titta på det igen.
Du påminner mig om filmen Maria Larssons... Jag har inte sett den än, men där jag bor existerar liksom inte bio och teater, det är tur att det finns tv och dvd och video. Jo, det finns bio, men det är ett par mil bort och de milen är jäääättelånga!

tant lila sa...

En sak till på tal om språket.
Min brors barnbarn tyckte att det var väldigt roligt när jag var "fröken". Men en gång råkade jag svära till i deras sällskap. Genast satte den unga damen på 7 år ögonen i mig och sade:"Och du ska vara fröken och så svär du!"

Bloggblad sa...

Marianne: Tack - jag har inte alls svårt med andras glädje när de lyckas med nåt, visst kan jag vara avundsjuk, men jag är aldrig missunnsam - eller... njae... de får ju inte lyckas FÖR ofta... :)

Tant Lila: Det var ju synd... jag trodde inte man behövde ställa in det nåt särskilt. Men om jag får din mailadress (tror inte jag har den) så kan jag skicka nån låt via mail. Fast det kanske inte funkar heller?
Jag har förnamn@efternamn.com

Små barn brukar ha stenkoll på vad de fostrats till. Här får vi inte sätta upp fötterna på bordet, vilket vi ofta gör när vi tittar på tv och är ensamma hemma. Det får vi då rakt inte göra när barnbarnet ser... Och några fula ord... vojne vojne.

Marskatten sa...

Grattis! Klart du ska skryta, eller skryta vill jag inte kalla det heller. Du berättar helt enkelt med stolhet och glädje och visst är det kul!

Jag håller med dig angående filmen "Maria L...." Jättebra tycker jag den är!
Tyvärr såg jag inte slutet för skivan gick sönder när det återstod ca 5-10 minuter av filmen, så jag vet inte om Maria reste iväg ensam med barnen eller hur det gick! Jag har frågat massor av människor men ingen i min omgivning har sett filmen.
Hur slutade den?

tant lila sa...

Jag ska testa i morgon, tror jag behöver ladda ner något.

Londongirl sa...

Men stort varmt grattis till dig! Vad roligt! :-)

Åh...den filmen har jag inte sett än...mycket märkligt eftersom jag tror jag skulle tycka om den och jag ÄR Persbrandtfan. ;-)

Eleonora sa...

Kul kul kul att du rönt uppmärksamhet och beröm för dina nya alster! Grattis till det!

Den där filmen - var den inte otäck? Någon har sagt mig det, därför har jag inte sett den, men får kanske tänka om.

Kul att du vann pyttelitet i alla fall. Spänningen måste ha varit oooliiiidlig!

Ha det så skönt den allra sista dagen på semestern. Kram

Bloggblad sa...

M-katten: Tack, jag håller med, det är skillnad på att bubbla över av glädje mot att framhäva sig mer än nödvändigt...

Hon gick tillbaka till sin man - hämtade vid fängelset och gick stolt hem med honom, och sen öppnade han åkeri och skjutsade logen till vårfest, där M och han dansade lyckligt... snart efter det dog M, sista bilden var när hon tog ett självporträtt på sig genom en spegel.

Tant L: Behöver du fråga om vad som ska laddas, så har jag en expert bakom ryggen... Adobe Flash Player heter det man ska tanka ner.

Londongirl: Då måste du se den förstås, jag vet inte varför jag är antiP... tycker väl att det finns för mycket självgodhet som lyser fram ur de kalla ögonen?

Eleonora: Tack! Otäck? Ja, om man inte orkar se hur fattigt och eländigt livet var i början av 1900-talet och hur hemskt det var med en far som söp och slogs... men det var samtidigt verklighet för väldigt många. I övrigt är den inte otäck, alltså den är inte gjord för att vara otäck utan för att skildra en familj och en kvinnas frigörelse - utan att hon lämnade familjen.
Jag blev djupt tagen av den, och jag gillar aldrig läskiga filmer.

ullisen sa...

klart du ska få va glad åt egen framgång! skryt är nåt helt annat. så det så!

ehum. den där filmen har jag haft liggande hemma hur länge som helst men inte fått mig för att stoppa i spelaren. kanske ska se till att ta mig tiden så fort som nu då? *undrar vad som går på TV ikväll* :)

Hannele sa...

Trevligt.