Dag två var det ännu roligare, då kom en busslast med kollegor från Söderköping och jag träffade en blogg- och facebookvän IRL för första gången. Så roligt! Tänk att jag som har så svårt att sälja saker, vågade gå på folk som strosade förbi med armarna nedhängda av tunga kassar med kataloger. Jag lärde mig ganska snart att se vilka det var idé att prata med och vilka som skulle svara "Jag har redan ordning i klassen!" De intresserades antal övervägde, helt klart. På bilden nedan syns Bodil och Eva hemifrån.
I dag är det vilodag - tänker inte göra något alls, men tackade ja direkt till ett härligt erbjudande från en av mina tonsättare som har "en massa" melodier som behöver text. Så himla kul att få lite nytt att sätta tänderna i - eller, jag skriver ju inte med tänderna, så det är väl pennan jag vässar.
12 kommentarer:
Det där måste ha passat dig som hand i handske! Och kul också.
Ps. Snygg i håret är du alltid! Ds.
Kanske det är lättare att kränga böcker som man man inte själv har skrivit? Jag tänker på att det kanske kunde vara lättare att sälja någon annans tavla än den man själv målat. Sen hade du ju själv läst boken och uppskattade den mycket. Det gör också att det är lättare att sälja.
Håret blev ju snyggt!
Elisabet: Tack, jag har så snällt och lättkammat hår. Jag bara blänger på det i spegeln så lägger det sig tillrätta.
Och visst passade det mig att stå där mitt i smeten och träffa en massa trevliga människor!
Musikanta: Jovisst är det lättare att säga att någon annan skrivit nåt bra, än att brösta sig själv och påstå det. Det jag skriver numera behöver jag ju inte marknadsföra själv. Det är skönt!
Vad gäller håret så är det det enda på mig själv som jag tycker är väldigt lätt att hålla ordning på.... :)
Låter som en kul upplevelse. Fin i håret blev du också trots ´the scary blueprint-picture´.
Fast nu räcker det väl om du håller vikten - om du går ner mer i vikt kanske du kommer att se äldre ut....
Kulsprutan
Alla tips för bättre ordning i klassrummet borde vara hur välkomna som helst!
Kulsprutan: det var hur kul som helst! Jag fick nästan en liten kick av att våga göra något sånt. Jag var med några timmar för två år sen, men det här var mer på riktigt.
Jag har faktiskt inte gått ner något sedan i juni, så skillnaden nu och när du såg mig är inte stor. Ett kilo...men kanske nån liten muskel mer....
Nu fortsätter jag bara för att hålla kvar den. Trivs med de matlata dagarna.
K-häxan: titeln är nog lite provocerande för en del... Går man med kollegor kan det vara svårt att visa att man behöver råd.
Med skolan finns det förstås en hel del att göra. I, och med. Lycka till!
Andra året i Hjo:
Visst finns det, och efter de där två dagarna med många samtal med lärare, känner jag ännu större lättnad över att jag har lämnat skutan... ja, eller skolan då...
Skönt att det finns entusiaster som kämpar, för det förstod jag också att det finns.
Du går då verkligen från klarhet till klarhet!! Såå många nya projekt du har fått sedan du slutade skolan!! Du som skulle få vila och lata dig - har nu mer än vanligt mycket att göra, verkar det som.
Trevligt att träffa bloggvänner IRL, som du fick göra på mässan.
Ha det gott och lycka till med nya fina texter. Kram från
Eleonora
Eleonora: Jag har allt en del lata dagar då och då, men mycket blir det. Fast inte FÖR mycket, jag tycker att det flyter på bra och jag har roligt.
Just i dag blev det lite mycket med två musikgudstjänster i olika kyrkor, åkte 13, kom hem 19.30. Men i morgon ska jag bara sjunga vid högmässan och sen gå på konsert på kvällen och höra några av mina texter sjungas.
Skicka en kommentar