Tre och en halv timme av mitt liv tog SJ från mig i söndags... Men det blev en dyr dag för det lokfelet, alla lär vi få tillbaka våra utgifter...
Två och en halv timme på stationen i Katrineholm...! Tålamodet fick sig en omgång, kan jag lova!
Sen när X2000 äntligen kröp in - och sakta började krypa åt fel håll... tillbaka mot Norrköping -som jag lämnade några timmar tidigare, och jag redan skulle varit hos kompisen vid Vänern för länge sen, då var allt tålamod bortblåst och jag skrek rakt ut. Nej, nu ljuger jag. En liten snäll tant gör inte så. Men jag drog en suck av lättnad när de äntligen baxat och donat och vänt hela tågsättet och gett oss ett nytt lok utan fel.
Språngmarschen i Skövde mot bussen som skulle gå om 2 minuter, (den rätta hade jag missat med flera timmar) den vill jag helst glömma... jag vrålade och hojtade åt ett ungt lejon som pinnade iväg i en helt annan löpstil, att han skulle hålla bussen... medan jag höll ögonen på honom för att se åt vilket håll jag skulle pinna efter.
Det gick. Och jag fick liksom en liten guidad tur runt varenda mjölkpall i trakten. Ganska intressant i skönt släpljus från den nedgående solen. När hjärtat lagt sig tillrätta och lungorna börjat fungera igen. För se, ytterligare en timmes väntan i Skövde.. näe, där gick min gräns. Jag kom fram 20.45 i stället för 17.18... Tur att SJ har resegaranti och att jag inte skulle på bröllop eller nåt sånt.
Nåt rännande ute om kvällarna blev det inte i regnstorm och oväder, ganska skönt att kura inomhus. Speciellt som kompisen bjöd på en behandling av ansiktszonterapi. Det var nåt alldeles extra det! Gudomligt...
Hemresan gick precis som den skulle, med tjoande ungdomar, skrikande småbarn, telefonhojtande, musikskrammel från mobiltelefoner... Hänsyn till andras ljudrum? Finns det nåt sånt? Hur mycket får man låta? Det hann jag fundera på rätt mycket.
Nu börjar det dra ihop sig... skolstart snart... ojoj. Det kommer så plötsligt varje år...
20 kommentarer:
Skolstart har jag redan haft. Började för två veckor sedan. Fast det är jag det.
Sicket elände med din resa!
Om det är något som är tålamodsprövande så är det att resa med SJ, man vet aldrig om man kommer fram *pust* skönt att du kom fram till slut i alla fall!
När jag en period åkte mycket tåg var det mer regel än undantag att tågen kom för sent. Inte sällan ganska mycket för sent...
Och precis kunde jag föreställa mig hur språngmarchen till bussen såg ut :D Troligtvis gör din beskrivning i kombination med min livliga fantasi det hela till en ännu mer sevärd händelse...
Bortsett från resorna hoppas jag att du hade det riktigt trevligt!
Var det ovädret som ställde till det för tågen så tycker jag nog knappt det kan räknas. Förresten tycker jag tågen går nästan precis som de ska när jag är ute och reser med dem, men jag har väl tur då (och du otur). Dessutom passar jag alltid på att läsa lite om det skulle hända att jag får vänta lite extra så det stör inte mig speciellt mycket (om jag nu inte har någon annan tid att passa förstås).
Och jo, skolstarterna kommer verkligen alldeles för snabbt nu för tiden. Man hinner aldrig bli klar med loven förrän det är dags att ta emot elever.
Även för mig tror jag att det blir en skolstart nästa vecka, men kanske bara "delvis" än så länge.
Det där med SJ och förseningar/inställda resor har man läst om ett bra tag nu tycker jag.
Ska det vara så märkvärdigt svårt att hålla maskinparken felfri så den kan rulla utan störningar?
Tur att du inte hade någon inbokad tid!
Skolstart...jaja, en annan har snart jobbat en vecka minsann!
Hujedamej, sån skräckresa man får läsa om. Du får en extra veckas semester av mig, så att du hinner hämta dig från den förskräckliga upplevelsen.
Nina: Tur att jag inte hade en tid att passa…
Visst har vi det bra med loven, men jobbet är ju också lite annorlunda. Maken gick tillbaka till sitt i måndags, och tog vid där han slutade före sommaren. Inte nytt schema, nya människor, nya projekt…
Emelie: Jag har bara varit drabbad en gång förut och då fick jag en taxiresa dit jag skulle… och kom därmed fram i tid.
Mossfolk: Så lång försening har jag aldrig varit med om, bara runt halvtimmen… och ska man vidare kan det var nog.
Ja, bevare mig vilken språngmarsch på stumma stela ben… Men jag hade så trevligt, så det var snart glömt.
Susanne: Nej, det var lokfel. I januari när vi blev strömlösa utanför Mjölby och fick hoppa av och gå till stationen och missade buss – det har jag lättare att acceptera. Vädret står utanför.
Jag höll mig lugn – missade ju inget. Hade både tidning och stickning, men inte är det kul.
För min del är det återgång till 50% som gäller, från 65 förra året, men i starten blir det uppochnervänt förstås, så är det alltid. Så då räknar jag heltidsengagemang första veckan.
Marskatten: Här i närheten har en bro över Göta kanal pajat flera gånger, med timslånga väntetider… Skönt att inte vara mer ute och resa, kanske…
Maken drog igång i måndags, men som jag skrev ovanför, han bara fortsatte där han slutade… jag ska få nytt schema, nya elever (delvis) och delvis nya arbetsuppgifter. Det är faktiskt lite skillnad.
Annela: Det tackar jag för. Full betalning förstås?
Ansiktsbehandling var nog precis vad du behövde efter den resan! Skövde... upp för rulltrappan o spring... nedför rulltrappan... o spring - ja, jag förstår att det inte var något drömläge.
Jag har åkt mycket tåg under åren, men har faktiskt drabbats av ganska få förseningar. Tre olika tillfällen som jag minns, ett av dessa fixade SJ taxiresa sista biten så jag slapp vänta flera timar.
Jag tycker att tåg är ett behagligt ressätt, men klart när det inte fungerar som det ska, då testas tålamodet. Men det gör det även om det händer något med bilen under resan. Jag minns en resa jag gjorde med familjen för flera år sedan. Trots att vi hade en relativt ny bil så fick vi motorkrasch under en resa. Två yngre barn o två vuxna... Vad gör man på en raksträcka vägen mellan Halmstad o Jönköping (skog, skog så långt ögat når) i gassande solsken. Vi fick vänta på bärgningsbil ganska lång tid, de hade fullt upp, det var kö på hjälpinsats!
Vi fick gilla läget... :-)Men inte var det kul...
Mia: Hör att du känner till det där med rulltrappan... som jag inte direkt gillade... Visste knappt åt vilket håll jag skulle springa, kom ut på framsidan och fick smyga in bakifrån...
Jag har alltid med reservgrejer när vi åker - vatten på sommaren, varma kläder på vintern... om det händer nåt. Husmorsåkomma att tänka framåt?
Eftersom det gick en buss från Skövde en timme senare, hade de inte gett mig taxi...
Vilken tur att det blev en så äventyrlig resa så att du kunde skriva ett så roligt inlägg!
Synd bara att inte någon tog något foto på dig när du sprang efter sprintern och tjoade på honom...
Dina muddar har fått ett helt nytt användningsområde förresten. MM kom hem och hade köpt en ny musmatta till mig som jag nästan fick skavsår i handleden av. Men det var bara att ta fram de en av dina utomordentliga muddar(Mirrens förslag)så var det problemet löst...
Haha! Här har du en som inte behöver börja skolan igen. Det är inte bara nackdelar av att bli gammal...
MED att bli gammal, förstås. Det är svårt med prepositionerna...
Vilken strapatsresa. Hade det varit jag som satt på tåget och loket började dra åt fel håll...då hade jag nog inte reagerat. För jag är helt borta vad det gäller sånt :O) Bättre när jag kör bil..för då är jag ju tvungen att veta åt vilket håll jag ska.
Du kom fram till slut iallafall...och tur var det
Musikanta: Bra att du hittar fler användningsområden!
Gunnel: Jag märkte det inte - det var någon som upplyste mig om det. Kändes tröstlöst.... men nu är det över och jag hade tre bra dagar!
Ja, vi hade också problem med SJ i förrgår. Plötsligt bara avslängda från tåget, alla vi som skulle till Ängelholm, Laholm och Båstad.
Ingen upplysning om var extrabussen skulle hämta oss och absolut ingen upplysning om NÄR!
Arma den människa som hade varit handikappad och svårt att förflytta sig; vi sprang som yra höns nämligen! Till sist uppenbarade sig en handlingskraftig lokförare (dock inte den lurvige) som kunde ge oss lite kött på benen och vi behövde bara vänta i en timme, drygt.
Elisabet: Jag tänkte just på då i söndags, att jag inte skulle velat vara konduktör... för det var mer än rörigt med alla besked till alla som skulle till en mängd olika ställen...
Och tur att man är "spranter i bena"... som salig mormor formulerade det.
Stackars dej som fick hålla på och resa så länge! Men där är SJ bra i alla fall, Aldrig något ifrågasättande när restiden överskridits och pengar i retur kommer efter en tid.
Nu är jag trött och ska sova. Go´natt!
Ja, nu börjar skolan snart! Vi börjar på måndag och jag som alltid gillat att jobba fasar för det här årets början. Vi har fått konstaterat kraftiga mögelskador i våra lokaler och jag ska förmodligen ut på vift. Usch!
Hoppas Du får det bättre än så!
Eleonora: Hoppas du sov gott!
Jag har aldrig behövt försöka få tillbaka pengar - funderar på vad jag ska göra för liten utflykt för de värdebevis jag får.... :)
Inga M: Fy! Jag har jobbat i såna lokaler länge - först nu i år, efter ca 20 luktår, byggs skolan om (här på gatan där jag bor) men tyvärr får jag inte del av det nya då jag sen länge jobbar på en annan gammal (luktfri) skola. Startar på tisdag...
Det blir liksom ett äventyr i äventyret när man åker med sj. man vet aldrig hur det kommer att sluta. Det har ju varit en hel del skriverier om deras resor och resegarantier så det blir intressant att se om det blir någon förändring på den fronten.
Vonkis: Kanske bäst att se till att jag får iväg min reklamation innan reglerna ändras...
Skicka en kommentar